Ulrik Frederik Gyldenløve

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ulrik Frederik Gyldenløve av Wolfgang Heimbach. PorträttsamlingenFrederiksborgs slott.

Ulrik Frederik Gyldenløve, född 1638, död 1704 i Hamburg, dansk militär, fältherre; ståthållare i Norge 1664-99. Oäkta son till kung Fredrik III av Danmark och dennes älskarinna Margarete Pape. Halvbror till kung Kristian V av Danmark och den svenska drottningen Ulrika Eleonora av Danmark, brorson till Christian Ulrik Gyldenløve.

Ulrik Frederik Gyldenløve deltog i krigen mot Sverige 1657-60 och utmärkte sig särskilt i slaget vid Nyborg. 1664 blev han ståthållare och från 1666 även kommenderande general i Norge, förvärvade sig norrmännens stora tillgivenhet och genomförde även flera nyttiga reformer, även om han saknade ihärdighet att fullfölja deras genomförande till slut. Tillsammans med Frederik Ahlefeldt och Peder Schumacher Griffenfeld utövade Gyldenløve ett avgörande inflytande på den danska politiken under Kristian V:s första år, och under hela dennes regering vägde hans ord tungt. Han ledde framgångsrikt de norska trupperna som intog Bohuslän under det skånska kriget 1675-79. Efter kriget återvände han till Danmark, dock med bibehållande av sin ställning i Norge. 1699 nedlade Gyldenløve sina ämbeten och tillbringade sjuk och missmodig sina sista år i Hamburg.[1]

Uppförde Charlottenborgs Palats, i Köpenhamn, 1672.

Den utslocknade greveätten Danneskjold-Løvendal härstammade från honom.

Förläningar[redigera | redigera wikitext]

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

Ulrik Frederik var gift tre gånger.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]