Ultralätt flyg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tidig typ av ultralätt flygplan klass B
Ultralätt flygplan klass B av modernare snitt
Ultralätt flygplan klass A (även kallat trike)

Ultralätt flyg avser flygverksamhet (luftfart) med ultralätta flygplan.

Verksamheten är av hobbykaraktär och icke-kommersiell.

I vissa länder kallas ultralätta flygplan för "microlight aircraft".

Definition[redigera | redigera wikitext]

För ultralätta flygplan gäller i huvudsak något mindre krävande byggnadsbestämmelser än för Lätta flygplan eller för Mycket lätta flygplan, se Byggnadsbestämmelser för luftfartyg.

Ultralätt flyg uppdelas i två klasser: Tyngdpunktsstyrt (klass A) även kallat "trike" och roderstyrt (klass B) som ser ut som ett vanligt flygplan. Gemensamt för båda är:

Ultralätt får bara flygas under dager enligt VFR, med sikt till marken. Med UL får man inte flyga i mörker eller enbart flyga på instrument (IFR).

Enligt gällande EASA-bestämmelser kan man få ett tillägg på 10% till max startmassa om flygplanet är utrustat med pontoner eller 5% om det är utrustat med räddningsskärm, en typ av fallskärm för flygplanet med ombordvarande. Max startmassa för tvåsitsigt flygplan blir då 495 kg för ett sjöflygplan och 472,5 kg för ett konventionellt flygplan med räddningsskärm.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Det ultralätta flygplanet har små krav i fråga om utrymme för start och landning, men lyder i luftrummet ändå under samma bestämmelser som övrigt privatflyg.

Låg vikt och i förhållande till vikten, stora bärande ytor, gör flygplanen vindkänsliga. Start och landning måste i princip alltid ske rakt mot vinden på äldre typer. Moderna typer är mer tåliga för sidvind. Vindhastigheter på 10-15 knop (motsvarande 5-8 m/sek) får man anse vara den övre praktiska gränsen för flygning. Skickliga och rutinerade piloter kan klara hårdare väder.

De ultralätta flygplanen utvecklas hela tiden. Dock skall man kanske inte ännu räkna med ett UL-flygplan som transportmedel i klass med de normalklassade, men för lokala flygningar till nöje och rekreation och som en mellanstation på väg mot ett privatflygarcertifikat passar det utmärkt. En genomsnittlig aktionstid på ca 4 till 5 timmar och marschhastighet på 100-180 km/h och ännu högre för moderna typer, gör att det finns möjlighet att göra längre flygningar. Vid längre flygningar krävs noggrann planering med avseende på vindförhållanden och möjligheter till mellanlandningar för bränslepåfyllning. Ytterligare ett användningsområde är att bogsera segelflygplan, vilket oftast blir betydligt billigare än med normalklassade flygplan eftersom den låga vikten gör att små motorer kan användas och dessa förbrukar betydligt mindre bränsle än normala flygmotorer.

Vem får flyga? Kompetensfordringar[redigera | redigera wikitext]

Förare av UL-flygplan skall ha uppnått en ålder av 18 år och skall inneha antingen:

  1. Certifikat för ultralätt flygplan (UL-A och / eller UL-B)

För UL-B accepteras också:

  1. Certifikat för flygplan (PPL-A) med tillägg för klassen UL-B samt giltigt medicinskt certifikat, minst klass 2

I båda fallen gäller att man skall ha inflygning på respektive typ. Typutbildning på ultralätt flygplan skall handhas av antingen flyglärare, flyginstruktör eller annan certifikatinnehavare som godkänts av KSAK som flyginstruktör på UL-flygplan. Typinflygning får även ske i ensitsigt flygplan. Anteckning om typutbildning skall göras i förarens flygdagbok. Där skall också noteringar om all flygtid införas.

Följande gäller för utbildningen:

Medicinska krav[redigera | redigera wikitext]

Enligt Transportstyrelsens medicinska bestämmelser, d.v.s. läkarkontroll med bland annat vilo-EKG, utförd av flygläkare. För ultralätt certifikat för flygning inom Sverige kan efterföljande kontroller göras av vanlig läkare.

Ålderskrav[redigera | redigera wikitext]

För närvarande 18 år, men eftersom man kan få PPL-A redan vid 17 år finns det möjligheter att söka dispens och påbörja utbildningen redan vid 16 år och med första soloflygning vid 17 år.

Övriga krav[redigera | redigera wikitext]

Personutredning som görs av Polismyndigheten och Socialstyrelsen. Motsvarar i princip det som tidigare kallades lämplighetsintyg för bilkörkort. Tillsammans med läkarundersökningen och ett personbevis är detta grunden för ansökan om elevtillstånd. Godkända teoretiska och praktiska prov som görs i flygskolan.

För att hålla certifikatet giltigt[redigera | redigera wikitext]

Certifikatet skall förnyas med tillhörande läkarundersökning beroende på ålder enligt följande:

För att vara behörig att tjänstgöra som förare av ultralätt flygplan skall man under de senaste 12 månaderna ha gjort flugit minst 12 timmar och gjort minst 12 starter och landningar med ultralätt flygplan, eller ha gjort en godkänd PFT inför en flyglärare under de senaste 12 månaderna. För att vara behörig att ta med en passagerare gäller dessutom att ha minst 10 timmars flygtid efter att certifikatet utfärdats, samt minst 3 starter och landningar med aktuell typ under de senaste 90 dagarna. (Började gälla 2008-03-01.)

Utbildning/flygskolor[redigera | redigera wikitext]

Utbildning bedrivs på en mängd klubbar i Sverige. Lista: KSAK:s register över UL-flygskolor i Sverige

Godkända ultralätta flygplantyper[redigera | redigera wikitext]

I Sverige godkända ultralätta flygplantyper framgår av följande lista: KSAK:s register över typintyg för ultralätta flygplan

Källor[redigera | redigera wikitext]

Transportstyrelsen: certifikatbestämmelser och regler för flygning