Umberto Cagni

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Umberto Cagni, född 24 februari 1864 i Asti, död 22 april 1932 i Genua, var en italiensk polarfarare och sjömilitär.

Cagni blev 1881 officer, åtföljde 1897 hertig Ludvig av Abruzzerna på dennes expedition för bestigning av S:t Eliasberget i Alaska och då denne 1899 begav sig ut på sin stora expedition för att från Frans Josefs land söka nå nordpolen, blev Cagni åter hans närmaste man. Sedan prinsen vid en slädfärd förfrusit sina fingrar, kom det på Cagnis lott att leda framstöten med slädar mot polen, och han lyckades därvid 25 april 1900 (ej 1901) nå 86° 34', den nordligaste punkt, som dittills någon människa uppnått. Cagni som 1911 blev konteramiral och 1916 viceamiral, tjänstgjorde under Första världskriget som chef för marinstaben och var högste befälhavare över sjöstridskrafterna i Medelhavet.

Cagni var utländsk ledamot av Svenska sällskapet för antropologi och geografi (1901).

Källor[redigera | redigera wikitext]