Unander-Scharin
Unander-Scharin är en borgarsläkt från Umeå.
Unander-Scharin är en gren av en släkt Unander från Tibble, Uppsala län, där komministern i Husby Långhundra, Mathias Johan Mattiasson Unander (1746-1786) var född. Hans sonson agronomen och direktören Ferdinand Unander (1829-1883) föddes i Nordmaling, och blev så småningom sekreterare i Kungl. Lantbruksakademin i Stockholm.[1]
Ferdinand Unanders hustru Fanny Fredrika Scharin (1841-1911) var dotter till Catharina Löfquist och Adolf Fredrik Scharin (1797-1877), företagsledare (A.F. Scharin) och rådman i Umeå. Adolf Fredrik Scharin var född i Skellefteå som son till postmästare Alexander Scharin (född 1756 i Småland) och Stina, född Sundström, Skellefteå.
Ferdinand och Fanny Fredrika Unander fick nio barn, varav ett - Egil Unander-Scharin - ärvde familjeföretaget Firma A.F. Scharin (sedermera AB Scharins Söner) från moderns sida av släkten, och antog dubbelefternamnet Unander-Scharin. Det är från Egil samtliga nutida släktmedlemmar härstammar. Egil Unander-Scharin lät uppföra Scharinska villan i Umeå 1905.[2] Genom honom blev familjen Scharin under en period ledande inom västerbottnisk massaindustri.[3]
Egil Unander-Scharins bror, kammarskrivare Gustaf Adolf Unander (1867-1938), gifte sig med Lovisa Augusta Arbin, och blev far till bibliotekarien Brita, gift Arborelius (1915-2003), som är mor till romersk-katolska biskopen Anders Arborelius. En annan bror var majoren i svensk och turkisk tjänst och författaren Wiktor Unander (1872-1972)[4], som innehade Hederslegionen.
Egil Unander-Scharins son Arne Unander-Scharin (f. 1892) tog över företaget efter fadern, och var brittisk vicekonsul 1926-48.
Personer ur släkten [redigera]
- Egil Unander-Scharin, industriman
- Carl Unander-Scharin, operasångare
- Astrid Väring, författare
Referenser [redigera]
- ^ enl. Jan-Åke Holmbring, Linköping 26 sept 2005
- ^ Västerbottens museum - Scharinska villan
- ^ Ahnlund Mats, red (1980). Äldre industrier och industriminnen vid Umeälvens nedre del: [Older industries and industrial monuments in the lower part of the Ume river valley]. Norrländska städer och kulturmiljöer, 0348-2618 ; 6. Umeå: Inst. för konstvetenskap, Umeå univ.. Libris 254350
- ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan (1920); Tromsdalstind - Urakami / s. 969-970.
