Under Svea banér

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Under Svea banér är en marsch från tidigt 1800-tal, och räknas som den första upsaliensiska studentsången samt den första svenska manskörssången.
Den kompletta titeln är: Under Svea banér - Marche för studerande i Upsala. Texten är skriven av professorn i teologi och psalmförfattaren Samuel Ödmann och musiken är komponerad av director musices Johann Christian Friedrich Haeffner.

Innehåll

[redigera] Historia

Den svenske, nyligen avsatte, överbefälhavaren, fältmarskalk Klingspor var hösten 1808, under Finska kriget, på väg från fronten i Finland till Stockholm och gästade då landshövdingen Erik af WetterstedtUppsala slott. För universitetet och dess studenter var detta en viktig händelse mot bakgrund av de nationella strömningar som vid denna tid, under Napoleonkrigen, växte fram särskilt vid universiteten. I krigstider stärks sammanhållningen och man hyllar sina krigshjältar. Samuel Ödmann, sedan höstterminen 1808 inspector musices vid Uppsala universitet, skrev en sångtext till musik av den nyblivne director musices J.C.F. Haeffner som använde sig av en soldatkör för manskör ur sin opera Renaud (1801). Handlingen i Haeffners opera är hämtad från Torquato Tassos epos Det befriade Jerusalem.

Den 24 oktober 1808 marscherade Uppsala studenter upp till slottet med sångarna i täten sjungande denna sång för att hylla den celebre gästen. Initiativtagaren till sångmarschen kan ha varit Johan Dillner, då känd som sångare i Uppsala, och just vid denna tid tillhörde han som kurator för den Medelpado-Jämtländska nationen uppsalastudenternas ledarskikt.

Denna händelse blev starten för den senare under 1800-talet så populära studentsången och hela den traditionella manskörssången i Sverige, och den utövas i alla de nordiska länderna än idag.

Den 24 oktober 2008 firades 200-årsjubileet av händelsen av Norrlands nations manskör Chorus Virorum, Orphei Drängars veterankör Orphei Veteraner och Uppsala studenters fanborg med ett fackeltåg upp till Uppsala slott och Gunillaklockan. Sången sjöngs där, tillsammans med några andra tidstypiska sånger, samt ett jubileumstal hölls till Haeffner och studentsången av professorn i musikvetenskap Folke Bohlin.

[redigera] Källor

  • Folke Bohlin, Samloms Bröder! Den svenska körrörelsens uppkomst, ur: Carlhåkan Larsén (red), Sångare!: en bok om svensk manskörssång och Svenska Sångarförbundet, 2009.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Musicalnotes.png
Wikisource har text / noter till:
Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda