Undersköterska
 |
Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv. Motivering: I inledningen får man bilden att begreppet inte existerar utanför Sverige. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2016-02) |
 |
En undersköterska, förkortat usk, är i Sverige en person som arbetar med praktisk omvårdnad inom sjukvård, äldreomsorg och hemtjänst. Yrkestiteln har funnits sedan 1890-talet i Sverige,[1] och avsåg länge en person med kortare utbildning som assisterade en ordinarie sjuksköterska.[2] Numera avses vanligen en person som genomgått gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram, även om yrkestiteln inte är skyddad.
Under en längre tid fanns i svensk sjukvård yrkeskategorierna undersköterska och sjukvårdsbiträde. Båda yrkeskategorierna arbetade med praktisk omvårdnad, men undersköterskan hade mer utbildning eller erfarenhet och utförde även något mer avancerade arbetsuppgifter. Under 1990-talet började dock en utfasning av sjukvårdsbiträdena (som funnits sedan 1930-talet [3]). Titeln vårdbiträde existerar dock fortfarande, och används om personal inom hemtjänst och äldreomsorg som till stora delar utför samma sysslor som undersköterskor, men som inte genomgått gymnasiets vård- och omsorgsprogram.[4]
Arbetsuppgifter
Arbetsuppgifterna för undersköterskor är inte preciserade och skiljer sig beroende på om man arbetar inom sjukvård, hemsjukvård, äldreomsorg eller hemtjänst. Arbetsuppgifterna kan omfatta att bädda sängar, tvätta patienter, dela ut mat, hjälpa till vid toalettbesök, sätta kateter, ta temperatur, puls, blodtryck och diverse prover. Således omfattar arbetsuppgifterna personnära vård, även kallad omvårdnad.[5] En undersköterska utför medicinska arbetsuppgifter, som att ge insulin, överlämna läkemedel, sätta sondmat, lägga om sår, sätta smärtplåster och kateter mm.
En undersköterska assisterar även vid vissa undersökningar och behandlingar, t.e.x., lumbalpunktion, vissa intratekala injektioner[6], benmärgspunktion och stamcellstransplantationer.
Utbildning
Titeln undersköterska är i dagsläget inte reglerad eller skyddad.Yrkestiteln undersköterska är en anställningsform som likt vårdbiträde inte tillhör legitimationsyrkena. Därför har man från utbildningssidan inte heller fastställt exakt vad man måste studera för att få ett arbete som undersköterska - det finns alltså inte någon fastställd utbildningsplan som, när man fullgjort den, per automatik gör att man har rätt att titulera sig som undersköterska. Det är alltså en yrkestitel där det är upp till arbetsgivaren att avgöra om baspersonalen har tillräckliga kvalifikationer eller inte - det vill säga den kompetens som arbetet kräver.[7] Gymnasieskolans treåriga Vård och Omsorgsprogram eller på komvux, yrkeshögskola eller via distansundervisning är utbildningar man kan gå för att kunna få yrkestiteln undersköterska. Komvux, yrkeshögskolan, högskolor och distansskolor erbjuder även olika sorters påbyggnadsutbildningar.[8] En vanlig vidare utbildning för undersköterskor är olika inriktningar för att bli specialistundersköterska, ex specialistundersköterska inom palliativ vård eller akut sjukvård.
Omdiskuterad yrkestitel
Män som arbetar inom yrket brukar ibland kallas "underskötare". Under flera år har det förts en diskussion om huruvida befattningsbenämningen "undersköterska" bör ersättas med en annan, mer könsneutral benämning.
Statistik
Undersköterska är Sveriges vanligaste yrke. År 2013 fanns det 175 980 undersköterskor och vårdbiträden, varav 93 procent var kvinnor och 7 procent män.[9] Enligt en prognos över de kommande 20 åren beräknas det saknas 160 000 utbildade undersköterskor inom äldreomsorgen år 2035. Enligt samma prognos beräknas tillgången på arbetskraft minska, eftersom för få väljer vård- och omsorgsutbildningen inom gymnasieskolan.[10] Yrket är en av de 20 yrken som inte kräver högskoleutbildning där det råder störst brist på arbetskraft år 2016.[11]
Se även
Referenser
- ^ Nationalencyklopedin: undersköterska Länkad 2015-07-31
- ^ Uppsats, Linköpings universitet 2007: Undersköterskan i Sjukvården, sidan 7 Arkiverad 23 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. Länkad 2015-07-31
- ^ Nationalencyklopedin: sjukvårdsbiträde Länkad 2015-07-31
- ^ MittYrke.se nr 11: Undersköterska Länkad 2015-07-31
- ^ Svensk Vård & Kompetensutveckling: Undersköterska Arkiverad 27 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. Länkad 2015-07-31
- ^ ”CNS-lymfom, inklusive lymfomatös meningit”. www.internetmedicin.se. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=3301. Läst 18 september 2017.
- ^ ”Undersköterska - FrågaSYV.se”. www.fragasyv.se. https://www.fragasyv.se/info/underskoterska. Läst 1 november 2017.
- ^ Studentum.se: Undersköterska Arkiverad 23 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”30 största yrkena”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/Yrkesregistret-med-yrkesstatistik/59064/59071/133973/. Läst 9 februari 2016.
- ^ ”Risk för kraftig personalbrist inom vården”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Risk-for-kraftig-personalbrist-inom-varden/. Läst 9 februari 2016.
- ^ ”Brist på sjuksköterskor och lärare – men stora chanser till jobb inom fler yrken - Arbetsförmedlingen”. www.arbetsformedlingen.se. Arkiverad från originalet den 16 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160216033211/http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Prognoser/Prognoser/Riket/2016-02-03-Brist-pa-sjukskoterskor-och-larare---men-stora-chanser-till-jobb-inom-fler-yrken.html. Läst 11 februari 2016.