Undulaters färggenetik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Melopsittacus undulatus i Chai-Negev, Revivim, Israel.

Vetenskapen om undulaters färggenetik behandlar ärftligheten hos färgförändrande mutationer i fjädrarna hos arten undulat.

Den vilda undulaten är färgad ljusgrön. Fjädrarna hos de flesta papegojarter, inklusive undulater, innehåller både en svart typ av melaniner, kallad eumelanin, tillsammans med ett gult pigment kallat psittacofulvin. Ett antal andra papegojarter producerar ett tredje pigment som gör att färgerna och nyanserna kan variera från orange, persikofärgad, rosa till röd. När fjädrarna utsätts för exempelvis solljus eller andra vita, ljusa strålar, reflekteras enbart den blå delen av spektrumet av eumelaninet. Det reflekterade blåa ljuset passerar det gula pigmentlagret, vilket ger den gröna färg som kallas ljusgrön.

De många olika färgvariationerna hos undulater, såsom albino, blå, grå, grågrön, mörk, olivgrön, violett, är resultatet av olika mutationer som har inträffat i vissa specifika gener. Det finns för närvarande åtminstone trettiotvå kända primära mutationer bland undulater, vilka kan bilda hundratals sekundära mutationer och färgförändringar. Som hos alla andra djurarter förekommer färgmutationer såväl i fångenskap som i det vilda, vilket har visats när burfödda undulater har utvecklat mutationer som tidigare bara påträffats bland vilda populationer.

Klassificering[redigera | redigera wikitext]

På grund av albinism har den här undulaten inga eumelaniner. Det tillsammans med den blåa mutationer, som tar bort det gula pigmentet, bildar en nästan helt vit färg tillsammans med orange näbb, rosa fötter och skinn, vita tånaglar och röda ögon.

Grundläggande grupper[redigera | redigera wikitext]

Var och en av de trettiotvå primära mutationerna hör till en av de fyra grundläggande gruppera som har klassificerats bland papegojor.

  • Albinism: Total avsaknad av eumelanin.
  • Dilution: Eumelaninerna är delvis reducerade, enbart i fjäderdräkten.
  • Leucism: Eumelaninerna är helt reducerade från hela, eller delar av, fjäderdräkten.
  • Melanism: Eumelaninerna har ökat i fjäderdräkten.

Dominanta anlag[redigera | redigera wikitext]

De här mutationerna fås genom en av de följande dominanta anlagen.

  • autosomal-Co-Dominant (A-Co-D),
  • autosomal-Complete-Dominant (A-C-D),
  • autosomal-Incomplete-Dominant (A-I-D),
  • autosomal-recessive (A-R),
  • autosomal-Poly-Genic (A-P-G)
  • Sex-Linked-recessive (S-L-R)

Tabell över primära mutationer[redigera | redigera wikitext]

Mutation Sorter Typ Locus Allel Dominant anlag
Mörk Mörkgrön och kobolt (enkel faktor D), olivgrön och malvafärgad (dubbel faktor D) Strukturell D+ D A-I-D
Blå Blå-serien Färg b+ b1 A-Co-D med andra b-locus alleler, annars A-R
Blå 2 Blå-serien Färg b+ b2 A-Co-D med andra b-locus alleler, annars A-R
Blå och Blå 2 Gult ansikte Färg b+ b1 / b2 Olika alleliska mutationer skapade av korsade blå 1- och blå 2-sorter.(
Gult ansikte Gult ansikte Färg b+ byf A-Co-D med andra b-locusalleler, annars A-R
Guldigt ansikte Guldigt ansikte Färg b+ bgf A-Co-D med andra b-locusalleler, annars A-R
Tofsfärgad (C-F) Cirkulärt toppad, semicirkulärt toppad och tuvad Strukturell Cr-Locus   A-P-G
Grå Australisk grå och grågrön Strukturell G+ G A-C-D
Engelsk grå Engelsk grå och grågrön Strukturell g+ g A-I-D (sällsynt eller utdöd)
Grå-faktor Australisk recessiv grågrön och grå Strukturell ag-Locus   A-R (extremt sällsynt eller utdöd)
Skiffer Skiffer Strukturell sl+ sl S-L-R
Violett Synlig violett (SF Violet Cobalt, DF Violet Cobalt eller DF Violet Skyblue) Strukturell V+ V A-I-D
Uppblandad Ljus, mörk, olivgrön och fylld gul, vit och fylld vit Uppblandad dil+' dild A-R
Ljus vinge (CW) Grön och blå ljus vinge) Uppblandad dil+ dilcw A-Co-D med dilgw allel,
A-D över dild allel, annars A-R
Grå vinge (GW) Grå vinge Uppblandad dil+' dilgw A-Co-D med dilcw allel,
A-D över dild allel, annars A-R
Ljusgrå vinge Helkroppslig grå vinge Uppblandad dil+ dilcw / dilgw Olika alleliska mutationer producerade av korsade clearwing och greywing-sorter.
Könsdimorfism (ADM) Skäck (ADMpied) Recessiv skäckning Lokal leucism s-Locus   A-R
Skäck   Lokal leucism Pb-Locus   A-C-D
Piednape   Lokal leucism Pi-Locus Pi*Pi och Pi*cf A-C-D
Klarskäckig (DEC eller CP) DEC-grön & DEC-blå Total leucism s-Locus / Pi-Locus   A-Co-D (instabil klar morf producerad av kombinationer av skäck och piednape.
Paljettfaktor (Sp) SF-paljetterad och DF-paljetterad (klar vit och/eller klar gul morf) Total leucism Sp-Locus   A-I-D
NSLino Non-Sex-Linked Ino, så kallad reccesiv ino NSL-komplett albinism a-Locus a*a A-R (extremt sällsynt eller utdöd)
Bronsfärgad Tysk gulbrun NSL-inkomplett albinism fg+ fg A-R
Brun och/eller sepia Brunvingad NSL-inkomplett albinism b-Locus   Antagligen A-Co-D med bara a-Locusalleler, annars A-R (extremt sällsynt eller utdöd)
Urblekt   NSL-inkomplett albinism fd-Locus   A-R (extremt sällsynt)
Beigebrun, blekgulbrun och blekbrun Australiensisk gulbrun NSL-inkomplett albinism pf-Locus   A-R
Engelsk gulbrun Engelsk gulbrun NSL-inkomplett albinism fe+ fe A-R
Skotsk gulbrun Skotsk gulbrun NSL-inkomplett albinism fs+ fs A-R
Kanel Kanel SL-inkomplett albinism cin+ cin S-L-R
Ino Albino, Lutino SL-komplett albinism ino+ ino S-L-R
Kanel och ino   SL-inkomplett albinism cin+ & ino+ cin ino S-L-R, tillfällig (4%) korsning mellan kanel och ino
Sexlänkad ljus kropp Texas ljus kropp Delvis albinistisk ino inocl SL-Co-D med andra inolocusalleler, annars S-L-R
Svart ansikte   Melanism bf-Locus   A-R
Mörkvingad (DW)   Modifierare dw-Locus   A-Co-D
Dominant ljus kropp Easley ljus kropp Pigmentomfördelning Cl+ Cl A-C-D
Färgskimrande Färgskimrande Pigmentomfördelning op+ op S-L-R
Sadelformad (SB)   Lokal leucism sb-Locus   A-R (extremt ovanlig eller utdöd)

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under 1900-talets första årtionden, speciellt mellan första och andra världskriget blev uppfödning och innehavande av undulater väldigt vanligt runt hela världen. Följaktligen förekom olika mutationer som snart etablerades.

Tidslinje[redigera | redigera wikitext]

1870-75[redigera | redigera wikitext]

  • De allra första registrerade färgmutationerna påträffades, alla i voljärer i Storbritannien eller Europa. En av tre påträffade mutationer överlevde, de andra dog. De senare återproducerades lätt i stort antal och är idag väl etablerade. Den första lutinomutationen försvann snabbt men återetablerades i Europa någonstans mellan 1931 och 1933.

1878-85[redigera | redigera wikitext]

  • Den ljusblåa mutationen förekom plötsligt i kontinentala Europa, mest troligt i Uccle, Belgien. Överraskande importerades inte sorten till England förrän 1910.

1915[redigera | redigera wikitext]

  • Mörkgröna invivider förekom i Frankrike, där de kallades 'Laurel', det franska ordet för lagerblad.

1916[redigera | redigera wikitext]

  • Olivgröna individer i Frankrike.

1918-28[redigera | redigera wikitext]

  • Både gröna och blåa gråvingade fåglar förekom i England och kontinentala Europa.

1920[redigera | redigera wikitext]

  • Tofsade fåglar i Australien.
  • Uppblandade vita i Frankrike och Storbritannien.
  • Koboltfärgade i Frankrike.

1921[redigera | redigera wikitext]

1930[redigera | redigera wikitext]

  • Violettfärgade i Australien, fast de kallades först 'Satin Green'
  • Den första gulvingade påträffades, utvecklad av H. Pier i Sydney.

1931[redigera | redigera wikitext]

  • Kanelfärgade i England, Australien och Tysklad.
  • En okänd sort av gulbrun förekom i Kalifornien, vilken snart försvann.
  • Den tyska gulbruna sorten påträffades i Tyskland.
  • En runt ögonen mörklilafärgad mutation påträffas i England. Den försvann eller blev åtminstone väldigt ovanlig. Mutationen var troligen en brunvinge, en av de ovanligaste färgmutationerna.
  • De första albino individerna utvecklades i England och kontinentala Europa.

1932[redigera | redigera wikitext]

  • Tre gulbruna mutationer påträffades i England, vilka senare blev kända som engelskt gulbruna. I Australien har de genetiskt klassificerats och identifierats som Australisk gulbrun. Den beigegulbruna klassificerades i Sydafrika, även om inga källor tycks finnas tillgängliga på den här speciella mutationen.
  • Den recessiva könsdimorferande skäcken påträffas i Danmark.
  • Den australiska skäcken påträffas i Australien.

1933[redigera | redigera wikitext]

  • Ljusgrönvingade och dominanta gråfärgade påträffas i Australien.
  • Både NSL- och SLlutinogener påträffades i England och kontinentala Europa.
  • Tre färgskimrande mutationer påträffades. En färgskimrande grön höna tillfångatogs i det vilda och såldes till S. Terril i Adelaide. Den reproducerades senare och är förmodligen förfadern till alla färgskimrande exemplar i Australien. Två fångenskapslevande färgskimrande mutationer påträffades i England och Holland.

1934[redigera | redigera wikitext]

  • Recessiv gråfärgad individ i England.

1935[redigera | redigera wikitext]

  • Gul- och guldansiktade individer påträffades på flera olika ställen.The various Yellowfaced_Blue and Goldenfaced_Blue occurred in several locations.

1948[redigera | redigera wikitext]

  • Individer med ljusare kroppar påträffas i USA.
  • Individer med dominanta ljusa kroppar påträffas i USA.
  • Den första kanel-ino-korsade mutationen producerades i Australien.
  • De första DEC-individerna produceras i Belgien genom att kombinera ADM Pied med en annan kontinental sort.

1970-74[redigera | redigera wikitext]

  • Paljetterade exemplar produceras i Australien.

1975[redigera | redigera wikitext]

  • Sadelformade exemplar produceras i Australien.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Martin, Terry (2002). A Guide To Colour Mutations and Genetics in Parrots. ABK Publications. ISBN 0957702469 
  • Hayward, Jim (1992). The Manual of Colour Breeding. The Aviculturist Publications. ISBN 0951909800 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 7 oktober 2009.