Ungerska

ungerska
magyar nyelv
Talas i	Ungern Och i delar av Transsylvanien Slovakien Vojvodina Ukraina Kroatien Österrike Slovenien
Region	Centraleuropa
Antal talare	14,5 miljoner
Status	stabilt
Språkfamilj	Uraliska Finsk-ugriska Ugriska ungerska
Officiell status
Officiellt språk i	Ungern Slovenien Vojvodina EU
Språkmyndighet	-
Språkkoder
ISO 639‐1	hu
ISO 639‐2	hun
ISO 639‐3	–
SIL	HNG

Ungerska (magyar nyelv) är ett finsk-ugriskt språk som talas framförallt i Ungern, där det är officiellt språk. Utöver det talas ungerska även i Rumänien, Slovakien, Vojvodina, Nedre Karpaterna, Kroatien, Slovenien samt Österrike. Språket talas idag av omkring 15 miljoner människor - varav 10 miljoner bor i Ungern. Språket skrivs med det latinska alfabetet.

I Slovakien, där ungerskan talas av omkring 520 000 människor (eller 10 % av befolkningen), ritades gränserna till landets provinser om med baktanken att kunna förhindra ungerskan från att bli det största språket, som då skulle kunna leda till officiell status.^{[källa behövs]} Ungerskan i Slovakien är koncentrerad till landets södra delar, längs med gränsen till Ungern.

Ungerskan anses vara det uraliska språk som har flest kasus, med uppemot ett trettiotal. Det ursprungliga uraliska språket tros ha haft avsevärt färre. Dessa kasus tros ha uppkommit i takt med att postpositioner sammansmälte med det föregående ordet.^{[källa behövs]} Ungerskan har således haft en tendens att utvecklas mot större komplexitet och formrikedom.

Sedan den 1 maj år 2004 är ungerskan ett av EU:s officiella språk.

Fonologi

Följden i det 44-bokstaviga ungerska alfabetet är:

a, á, b, c, cs, d, dz, dzs, e, é, f, g, gy, h, i, í, j, k, l, ly, m, n, ny, o, ó, ö, ő, p, q, r, s, sz, t, ty, u, ú, ü, ű, v, w, x, y, z, zs

Basen är det latinska alfabetet, men ungerskans alfabet har dock utökats med vissa specifika bokstavskombinationer och accenter. En akut accent över en vokal markerar att den ska uttalas långt. När bokstäverna ö och ü ska uttalas långt ersätts prickarna med dubbla akuta accenter.

Konsonanter

Ungerskan har följande konsonantsystem (ovanliga grafem är markerade i fetstil):

Fonem	Vanligaste ljudvärdet i IFA	Vanligaste grafemet	[tonad]	artikuleringsställe	artikuleringssätt
/p/	[p]	p	-	bilabial	klusil
/b/	[b]	b	+	bilabial	klusil
/t/	[t̪]	t	-	laminal dental	klusil
/d/	[d̪]	d	+	laminal dental	klusil
/c/	[cç] eller [c]	ty	-	palatal	affrikata eller klusil
/ɟ/	[ɟʝ] eller [ɟ]	gy	+	palatal	affrikata eller klusil
/k/	[k]	k	-	velar	klusil
/g/	[ɡ]	g	+	velar	klusil
/f/	[f]	f	-	labiodental	frikativa
/v/	[v]	v	+	labiodental	frikativa
/s/	[s̻]	sz	-	laminal denti-alveolar	frikativa
/z/	[z̻]	z	+	laminal denti-alveolar	frikativa
/ʃ/	[ʃ]	s	-	postalveolar	frikativa
/ʒ/	[ʒ]	zs	+	postalveolar	frikativa
/j/	[j] eller [ʝ]	j, ly	+	palatal	frikativa eller approximant
/h/	[h] eller [ɦ] ([x] eller [ç] finalt)	h, ch	±	glottal	frikativa
/ts/	[ts̻]	c	-	laminal denti-alveolar	affrikata
/dz/	[dz̻]	dz	+	laminal denti-alveolar	affrikata
/tʃ/	[tʃ]	cs	-	postalveolar	affrikata
/dʒ/	[dʒ]	dzs	+	postalveolar	affrikata
/l/	[l̪]	l	+	laminal dental	lateral konsonant
/r/	[r̪]	r	+	laminal dental	tremulant
/m/	[m]	m	+	bilabial	nasal
/n/	[n̪]	n	+	laminal dental	nasal
/ɲ/	[ɲ]	ny	+	palatal	nasal

Nästan alla konsonanter har en dubbel motsvarighet som skrivs genom att dubblera bokstaven, exempelvis bb, pp och ss, eller genom att dubblera den första bokstaven i en digraf, exempelvis ssz, nny och ddzs. Jämför svenskans t i hat och hatt.

Förr i tiden uttalades ly och j på olika sätt, vilka nuförtiden i standardspråk uttalas på samma sätt.

Affrikatorna /cç/ och /ɟʝ/ förekommer som klusilerna ([c] och [ɟ]) i formellt tal.

Vokaler

Fonem	Vanligaste ljudvärdet i IFA	Vanligaste grafemet	[bakre]	[rundad]	[sluten]	[öppen]	[lång]
/a/	[ɒ]	a	+	+	-	+	-
/aː/	[aː]	á	+	-	-	+	+
/o/	[o]	o	+	+	-	-	-
/oː/	[oː]	ó	+	+	-	-	+
/u/	[u]	u	+	+	+	-	-
/uː/	[uː]	ú	+	+	+	-	+
/e/	[ɛ]	e	-	-	-	+	-
/eː/	[eː]	é	-	-	-	-	+
/i/	[i]	i	-	-	+	-	-
/iː/	[iː]	í	-	-	+	-	+
/ø/	[ø]	ö	-	+	-	-	-
/øː/	[øː]	ő	-	+	-	-	+
/y/	[y]	ü	-	+	+	-	-
/yː/	[yː]	ű	-	+	+	-	+

Längdskillnaden hos slutna vokaler är inte alltid regelbunden. Flera dialekter saknar fonemen /iː/, /uː/ samt /yː/, och vardagligt tal skiljer sig mycket från det skrivna (exempelvis uttalas unió [uːnioː], och kórház uttalas [korhaːz]).

Även om det inte förekommer i huvudstaden Budapest så skiljer ungefär hälften av alla ungersktalande på fonemen /e/ och /ɛ/. Ett exempel är ordet mentek som representerar fyra olika ord på 'regional standard': [mentek] "ni går", [mentɛk] "de gick", [mɛntek] "jag räddar" samt [mɛntɛk] "de är förskonade". I Budapest faller alla dessa ihop till [mɛntɛk].

Förr existerade det i ungerskan en vokal, ë (vilken representerade [ɛ]), men efter språkreformerna under 1800- och 1900-talet blev den avskaffad. Idag förekommer denna vokal bland dialekter i Sydungern, och runt omkring staden Szeged uttalas det även [ø] - det vill säga ord som ember [embɛr] (=människa) uttalas [embør].

I ungerskan finns det inte särskilt många dialekter, då landet varit tämligen centraliserat. Ett undantag är dock Csángó-folket i östra Rumänien, som levt där nästan lika länge som Ungern har funnits.

Grammatik

Ungerskan har en grammatik som liknar övriga finsk-ugriska språk. Det finns inga genus, men väl 18 kasus som bildas med hjälp av ändelser. Postpositioner används i avsevärt högre grad än prepositioner.

Historia

Ungrarna skiljde sig cirka 3000 år f. Kr. från de andra finsk-ugrisk-talande stammarna, vilket har lett till att bland andra finnar, ester och mordviner, vars förfäder levde tillsammans mycket längre, i dag inte längre förstår ungerskan. Emellertid finns det ett mindre antal ord som har en och samma betydelse i deras gemensamma ordförråd, exempelvis mellan ungerskan och finskan:

• Vatten: ungerska = víz, finska = vesi (vete-, vede-)
• Liv: ungerska = élet, finska = elämä
• Blod: ungerska = vér, finska = veri (vere-)
• Hjärta: ungerska = szív, finska = sydän
• Lever: ungerska = máj, finska = maksa
• Hand: ungerska = kéz, finska = käsi
• Slicka: ungerska = nyal, finska = nuolla (Ordet tunga (även språk) heter nyelv på ungerska, vilken kan hittas i finskans niel(lä) i betydelsen svälja. Medan tunga (även språk) heter kieli på finska.)
• Öga: ungerska = szem, finska = silmä
• Bi: ungerska = méh, finska = mehiläinen
• Honung: ungerska = méz, finska mesi (Även om det från det svenska språket tagna ordet hunaja är mer brukligt i finskan idag. Saft på finska heter för övrigt mehu, orden bi och honung visar att man i sitt gemensamma urhem idkat honungsinsamling.)
• Pil: ungerska = nyíl, finska = nuoli (Fågel heter madár på ungerska, men gås heter lúd vars ord har sitt gemensamma ursprung i finskans ord för fågel som är lintu. För drygt 5000 år sedan i urhemmet var vid sidan av insamlandet även jakten viktig, se även det gemensamma ordet för horn. Liknande namnförskjutningar som hittas mellan gås och fågel hittar man även i det ungerska ordet för orm som heter kígyó, medan kyy betyder specifikt huggorm på finska. Ungerskans vas betyder järn på svenska, medan vaski på finska är koppar. Används idag i ordet vaskikäärme (sv: kopparorm), medan koppar i allmänt brukar vara det från svenska språket tagna ordet kupari. Ett sista exempel på hur ordens betydelse förändras är ordet ár som är ungerska och betyder pris, medan finskans arvo betyder värde.)
• Horn: ungerska = szarv, finska sarvi
• Sten: ungerska = kő, finska = kivi
• Träd: ungerska = fa, finska = puu
• Natt: ungerska = éj, finska = yö
• Vi: ungerska = mi, finska = me
• Ni: ungerska = ti, finska = te

I ungerskan och finskan har också en del konsonantskiftningar inträffat, exempelvis mellan h och k. Finskan har dessutom bevarat ändelsen -i i sitt språk. Finskt ordinitialt k motsvaras av h i ungerskan om det där följs av bakre vokal:

• Fisk: ungerska = hal, finska = kala
• Tre: ungerska = három, finska = kolme
• Sex: ungerska = hat, finska = kuusi

Ungerskan har även flera lånord, bland annat följande:

• Turkiska lånord: alma (äpple), bor (vin), apa (far), anya eller anyu (mor), sisak (hjälm), baksis (dricks)
• Tyska lånord: kvártély (kvarter [militärterm]), kugli (klot), spicli (spion [vardagligt]), táska (väska), dzseki (jacka), tipp (tips), heccelni (hetsa), vicc (vits, rolighet), andra ord med militär anknytning (hapták från Habtacht, egzecéroz från exezieren, mars! från marschieren, kuss från kuschen, o.s.v.)
• Tjeckiska lånord: király (kung), kukorica (majs), stadsnamn med ändelse av -grád (Visegrád)
• Latinska lånord: centrum (centrum), skandallum (skandal, [ålderdomligt])
• Franska lånord: csekk (check), bál (bal), garázs (garage), balkon (balkong), restaurant (restaurang)
• Romska lånord: csávó (karl), csaj (tjej), kéró (hus), lóvé (pengar) (Dessa ord är slang.)
• Finskt lånord: szauna (sauna, bastu)
• Svenskt lånord: ombudsman (ombudsman)

Se även

• Finsk-ugriska språk

Källor

• http://en.wikipedia.org/wiki/Hungarian_language