Unilever
| Unilever | |
 |
|
| Typ | Aktiebolag |
|---|---|
| Huvudkontor |  London och Rotterdam |
| Nyckelpersoner | Michael Treschow, Patrick Cescau |
| Bransch | Framställning av matvaror och hem- och personhygienartiklar. |
| Produkter | Se rubriken varumärken |
| Antal anställda | 174 000 i över 100 länder[1] |
| Historia | |
| Grundat | Sammanslagning av Lever Brothers och Margarine Unie 1930 |
| Ekonomi | |
| Omsättning | €40 187 miljoner (2007)[2] |
| Vinst efter skatt | €5 245 miljoner (2007)[2] |
| Övrigt | |
| Slogan | Feel good, look good, and get more out of life. |
| Webbplats | www.unilever.com |
Unilever är ett brittisk-nederländskt företag och en av världens största tillverkare av dagligvaror, främst livsmedel, drycker, tvättmedel och hygienprodukter. Företaget bildades 1930 när det holländska margarinföretaget Margarine Unie och den brittiska tvåltillverkaren Lever Brothers gick samman. Unilever Sverige AB ägs av Marga BV, ett centralt holdingbolag inom Unilever NV.
Unilever har två moderbolag: Unilever NV i Rotterdam, Nederländerna, och Unilever PLC i London, Storbritannien. Företagets uppläggning är liknande den som råder hos företagen Reed Elsevier och Shell före deras enhetsstruktur. De båda Unilever-företagen har samma styrelse och opererar effektivt som ett företag. Den nuvarande Chairman of Unilever (Styrelseordförande) är Michael Treschow medan Patrick Cescau är Group Chief Executive (VD). Unilevers huvudsakliga konkurrenter är bland andra Procter & Gamble, Nestlé, Mars Incorporated, och Reckitt Benckiser.
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] 1870-1930
Under tidigt 1870-tal i Oss, Noord-Brabant, Nederländerna började Jurgens och Van den Bergh, två familjer inom smörindustrin att intressera sig för ett relativt nytt substitut till smör, margarin. Något senare, på 1880-talet började en partihandel i norra England driven av William Hesketh Lever att producera en ny typ av hushållstvål, Sunlight Soap. Skillnaden mot tidigare tvålar var att den nya innehöll kopra och tallkärneolja vilket gör att tvålen löddrade[3], detta blev ett genombrott för William Lever som några år senare utformade en sorts företagsvision med tvålen som grund:
| ” | Genom att göra renlighet till en självklarhet, att minska arbetet för kvinnor, att bringa hälsa och bidra till personlig attraktionskraft blir livet mer njutbart och tacksamt för de människor som använder våra produkter. | „ |
| — William Hesketh Lever[4] | ||
Vid slutet av 1800-talet var företagen som senare skulle bli Unilever några av sin tids mest nytänkande. Företaget förbättrade näringsvärdet i livsmedel bland annat genom att tillsätta vitaminer i dagligvaror och företaget hjälpte även personhygienen att bli enklare i vardagen.[4]
[redigera] Tidslinje
[redigera] 1930 - idag
Unilever bildades 1930, en sammanslagning av den brittiska tvåltillverkaren Lever Brothers och den holländska margarinproducenten Margarine Unie. En logisk sammanslagning med tanke på att båda företagen till stor del använde sig av palmolja för att tillverka tvål respektive margarin. På detta sätt kunde därför företagen effektivt köpa in större mängder av palmolja för sin tillverkning.
Under 1930-talet växte Unilevers affärsverksamhet och nya dotterbolag startades i Latinamerika. 1980 så stod tvål och ätbara fetter endast för 40% av Unilevers intäkter, jämfört med 90% på 30-talet. Senare under 80-talet köpte Unilever upp företagen Brooke Bond (tillverkare av tesorten PG Tips), Fabergé och Elizabeth Arden. 1987 köpte Unilver Chesebrough-Ponds, tillverkare av Ragú, Pond's och Vaseline. Detta placerade Unilever på delad förstaplats inom kosmetikavärlden, tillsammans med L'Oreal. Fabergé och Elizabeth Arden såldes år 2000 till FFI Fragrances. Samma år köpte Unilever också det amerikanska företaget Best Foods, detta stärkte Unilvers ställning i Nordamerika och utvidgade företagets portfölj med matmärken.
Idag är företaget ett av de större multinationella företagen i världen med affärer och fabriker på alla kontinenter och även forskningslaboratorier vid Colworth och Port Sunlight i Storbritannien; Vlaardingen i Nederländerna; Trumbull, Connecticut, Englewood Cliffs, New Jersey i USA; Bangalore i Indien (Hindustan Unilever Limited); Pakistan; samt Shanghai i Kina. Den europeiska avdelningen för IT-infrastrukturs har sin bas i Unity House, Ewloe i Flintshire, Wales.
I USA bar företaget namnet Lever Brothers fram till 90-talet då moderbolagets namn antogs. Idag har den amerikanska delen av Unilever sitt säte i New Jersey och inte längre i Lever House, den skyskrapa som Lever Brothers tidigare hade som sitt högkvarter i New York.
[redigera] Logotyp
Unilevers logotyp är ett blått U innehållande symboler som var och en representerar en del av företaget. Under står företagsnamnet Unilever, även det i blått. Symbolerna i Uet är en blandning av olika delar i Unilever, både när det gäller fördiga varor, produktion och värderingar. Nedan följer en lista av de symboler som finns i logotypen och en kort beskrivning vad de står för.[5] Observera att listan är en okritisk återgivning från Unilevers egen marknadsföring.
[redigera] Symboler
Symbolerna, vänster uppifrån och vidare längs Uet.
|
|
[redigera] Företagsstyre
Unilevers högst verkställande organ heter Unilever Executive, ledd av Group Chief Executive Patrick Cescau och de verställande direktörerna. De verkställande direktörerna är Kees van der Graaf, Ralph Kugler och Group Chief Executive Patrick Cescau.[6] Unilever Executive får sina direktiv från styrelsen under ledning av Michael Treschow.
[redigera] Varumärken
Unilever äger cirka 400 varumärken, varav många bara kan hittas i enstaka länder. Märkena kan delas in i två kategorier: Mat och dryck, samt städ- och hygienprodukter.
[redigera] Mat och dryck
|
|
|
[redigera] Glass
-
Se även Heartbrand och GB Glace.
Unilever är världens största glasstillverkare med en årlig omsättning på €5 miljarder.[7] Med undantag för Breyers och Ben & Jerry's så samlas alla Unilevers glassföretag under Heartbrand-märkningen, så kallad på grund av den hjärtformade logotypen. Unilever driver idag elva glassfabriker i Europa; de största av dem inkluderar Heppenheim i Tyskland, Caivano i Italien, Saint-Dizier i Frankrike och Gloucester i Storbritannien. Varje år spenderar Unilever Heartbrand cirka €50 miljoner på forskning och utveckling inom glassindustrin.[7]
Hjärtmärkningen lanserades 1999 (dock något förändrad 2002) och är en satsning för att öka den internationella märkesmedvetenheten och för att främja länders samverkan över gränserna inom tillverkning och marknatsföring (centralisering). Märkningen finns idag i mer än 40 länder[7]. Men även om logtypen är den samma över hela världen så har många länder ett eget lokalt märkesnamn för att öka förtroendet för märket.
År 2005 så ingick israeliska glassföretaget Glidat Strauss ett avtal med Unilever om att exportera sitt glassmärke till USA på grund av de strikta kosherkrav som produkter i Israel har. I avtalet så ingår det att Strauss-glass endast får säljas i kosher- och importaffärer. I nordamerika distributeras Glidat Strauss av Dairy Delight, ett dotterbolag till Norman's Dairy.
Här följer ett urval med hjärtmärkta glassmärken från olika länder:
|
[redigera] Hushålls- och hygienprodukter
[redigera] Hemrengöring
|
|
|
[redigera] Hygien
|
[redigera] Kritik
Unilevers status som ett stort multinationellt företag har attraherat mycket kritik från politiska aktivister.[8] Kritiken är oftast inte riktad direkt mot Unilever utan mot något av dess många dotterbolag. Likt de flesta multinationella företagen så har dotterbolagen relativt fria tyglar vilket gör att lokala chefer får stor makt på råvarornas produktion. Sakerna som Unilever fått kritik för innefattar missvisande marknadsföring, kvicksilverutsläpp, barnarbete och PETA har även anmält Unilever för djurförsök.
.jpg)
[redigera] Missvisande marknadsföring
Den svenska Bedömningsnämnden för Kost/-Hälsainformation rapporterade både energidrycken Red Bull och Unilvers Becel pro-active för att reklamföra sina varor som om dessa skulle ha en positiv inverkan på hjärta och blodomlopp, efter anmälan från Konsumentombudsmannen respektive Konsumentföreningen Stockholm. Bedömningsnämnden riktade en "allvarlig anmärkning" mot reklamen för Red Bull, som ansågs kunna förleda människor med nedsatt ämnesomsättning och/eller hjärt- och cirkulationsrubbningar att tro att det skulle räcka med att dricka denna dryck för att åtgärda problemen, och därför kanske skulle kunna förleda dem till att avstå från att söka nödvändig läkarvård
Anmälan rörande margarinet Becel pro-activ avsåg en annons där en man halvlåg i en soffa med en smörgås i handen och med rubriken "Det aktiva sättet att sänka kolesterolvärdet”. Unilever erkände i sitt svar på rapporten att kombinationen av bild och rubrik var missvisande. Nämnden gav Unilever Bestfoods AB "kritik" för att därigenom inte ha följt Lismedelsbranchens regler. [9]
[redigera] Kvicksilverutsläpp
Greenpeace har kritiserat Unilever för att tillåta de kvicksilverutsläpp som dotterbolaget Hindustan Unilever (Hindustan Unilever Limited) bedrev i Indien.[10] Fabriken som öppnade 1977 tillverkade kvicksilvertermometrar som såldes i Nordamerika och Europa. Spillet av det giftiga kvicksilvret som var kvar dumpades till viss del vid turistorten Kodaikanal i södra Indien.[8]
[redigera] Barnarbete och rasism
India Resource Center har riktat stark kritik mot det barnarbete som Hindustan Unilever i stora skala har bedrivit i Indien. I en rapport 2003 uppskattade India Resource Center att drygt 25 000 barnarbetare arbetade för Hindustan Unilever mellan tio och tretton timmar om dygnet för strax under 4 kronor/dag. [11]
En kampanj för Hindustan Unilevers hudkräm Fair and Lovely ställdes in efter rasande protester från All-India Democratic Women's Association (AIDWA), en kvinnorättsorganisation tillhörande CPI(M). Kampanjen innehöll en reklamfilm där kvinnor med mörk hy som hade blivit ratade av män och arbetsgivare fick ljusare hud och nya pojkvänner efter att ha använt hudkrämen från Unilever. [12]
[redigera] Palmolja
Unilever har mottagit kritik från Greenpeace som anmärkt på att Unilever köper Palmolja från Indonesiska företag som skövlar regnskogen. [13]
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
[redigera] Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
- Unilevers historia på www.unilever.com
- Unilevers företagsstyre på www.unilever.com
- Unilevers historia av företagshistorikern David Leidenborg.
[redigera] Noter
- ^ ”Unilever at a glance: Key facts”. Unilever. http://www.unilever.com/ourcompany/aboutunilever/introducingunilever/unileverataglance.asp. Läst 2007-06-05.
- ^ [a b] Årlig finansiell rapport för verksamhetsåret 2007
- ^ ”1885-1900s”. Unilever N.V.. http://www.unilever.com/ourcompany/aboutunilever/history/1885_1900.asp. Läst 2007-05-25.
- ^ [a b] ”Vår historia”. Unilever. http://www.unilever.se/ourcompany/aboutunilever/Var_historia/. Läst 2007-07-27.
- ^ ”Our logo”. Unilever N.V.. http://www.unilever.com/ourcompany/aboutunilever/introducingunilever/ourlogo/. Läst 2007-06-05.
- ^ ”Company structure: Executive directors”. Unilever. http://www.unilever.com/ourcompany/aboutunilever/companystructure/executivecommitttee/default.asp. Läst 2007-06-06.
- ^ [a b c] ”Unilever Heartbrand”. Unilever. http://www.unileverbestfoods.com/ourbrands/foods/Heartbrand.asp. Läst 2006-07-30.
- ^ [a b] ”Unilever Corporate Crimes”. Corporate Watch. http://www.corporatewatch.org.uk/?lid=260#cheapresources. Läst 2007-06-05.
- ^ ”Pressmeddelande 15 oktober 2003
PDF”. Bedömningsnämnden för kost- och hälsoinformation. http://www.hp-info.nu/bkh/Pressmed20031015.pdf. Läst 2007-02-08. - ^ ”Unilever admits toxic dumping: will clean up but not come clean”. Greenpeace. http://www.greenpeace.org.uk/contentlookup.cfm?CFID=6864301&CFTOKEN=96874361&ucidparam=20010620124942&MenuPoint=G-A. Läst 2007-07-02.
- ^ ”Montsanto, Unilever use Child Labour in India”. India Committee of the Netherlands. http://www.indiaresource.org/issues/agbiotech/2003/monsantounilever.html. Läst 2007-07-02.
- ^ ”India's hue and cry over paler skin”. The Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/news/main.jhtml?xml=/news/2007/07/01/wskin101.xml. Läst 2007-07-24.
- ^ bbc.co.uk Ape protest at Unilever factory
