Uno Eng
| Uno Eng | |
 | |
| Född | 11 juni 1909 Haga församling, Göteborg |
|---|---|
| Död | 8 januari 1972 (75 år) Engelbrekts församling, Stockholm |
| Yrke | Författare, jurist |
| Nationalitet |  Svensk |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1921–1971 |
| Genrer | Prosa |
| Maka | Ester ”Na” Reimertz (skilda) Gallie Åkerhielm (g. 1937–1941; skilda) Ann Mari Falk (g. 1948–1953; skilda) Brita Nordenfelt (g. 1954–1972; hans död) |
| Partner | Ingrid Vang Nyman (1944–1946) |
| Barn | Erna (1926–2023) Hans Uno (1927–1991) Gallie (f. 1936) Nils Uno (f. 1948) |
Uno Eng, född 27 juli 1896 i Haga församling, Göteborg, död 8 januari 1972 i Engelbrekts församling, Stockholm, var en svensk författare och jurist.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Efter studentexamen 1916 blev Eng jur. kand. vid Uppsala universitet 1920, och arbetade sedan som advokat i Göteborg, Västerås och Stockholm fram till 1930-talet.[1] I Stockholm kom han att räknas till de så kallade Klarabohemerna.
År 1924–25 försvarade Eng skomakaremästare J.G. Halldin i det så kallade Halldinska inspärrningsmålet. Halldin hade suttit inspärrad på mentalsjukhus i fem år. Eng vann målet mot åtta läkare, och interneringen av Halldin bedömdes som felaktig. Dock dömdes ingen av läkarna, utan istället ledde fallet till en lagförändring och inrättande av den så kallade sinnessjuknämnden dit patienter kunde överklaga.[2]
Eng debuterade som författare med historiettsamlingen Skioptikon 1921, och gav sedan ut Poetens rosor två år senare. Efter detta kom inget ut förrän I vågskålen (1944). Under perioden däremellan arbetade han framförallt som advokat, men även som vikarierande häradshövding i Fjäre och Viske härader i Halland.[2]
Privatliv[redigera | redigera wikitext]
Eng var son till registratorn Nils Eng och Olga, född Hising.[1]
Han fick fyra barn med tre kvinnor. I sitt första äktenskap med Ester ”Na” Reimertz fick han dottern Erna Eng (1926–2023), som gifte sig med Gösta Knutsson, samt sonen Hans Uno Eng (1927–1990). I det andra äktenskapet var han 1937–41 gift med författaren Gallie Åkerhielm, född Hoffmann,[1] och fick med henne dottern Gallie Eng (f. 1936). Under åren 1944–1946 levde Uno Eng tillsammans med illustratören Ingrid Vang Nyman, vilket var perioden då hon slog igenom med sina illustrationer till Astrid Lindgrens Pippi Långstrump. I sitt tredje äktenskap var Eng 1948–53 gift med författaren Ann Mari Falk, född Söderbergh, och fick med henne sonen Nils Uno Eng (f. 1948).[3] I sitt fjärde och sista äktenskap var Eng från 1954 till sin död gift med konstnären Brita Nordenfelt.
En nära vän till Eng var Nils Ferlin, som blev gudfar till Engs dotter Gallie. Eng skrev om deras relation i boken Att umgås med Nils Ferlin (1962).
Eng är gravsatt på Norra begravningsplatsen i Stockholm.
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Skioptikon. Stockholm: Bonnier. 1921. Libris 1472027
- Poetens rosor. Stockholm: Bonnier. 1923. Libris 1472026
- I vågskålen : vers. Stockholm: Fahlcrantz & Gumælius. 1944. Libris 1396153
- Den besvärliga kanariefågeln : historietter och funderingar. Stockholm: Fahlcrantz & Gumælius. 1945. Libris 1396151
- Antares : [historietter]. Stockholm: Fahlcrantz & Gumælius. 1946. Libris 1396150
- Mr Alan King, dvärg : berättelse. Stockholm: Fahlcrantz & Gumælius. 1948. Libris 1396154
- Sommarön : roman. Stockholm: Fahlcrantz & Gumælius. 1949. Libris 1396155
- Den förtröstansfulle självspillingen. Stockholm: Norstedt. 1950. Libris 1396152
- Den understrukna munnen. Älvsjö. 1953. Libris 23039
- Historietter : ett urval. Stockholm: U. Eng. 1956. Libris 2230469
- Mr. Bisters memoarer : om diktatorer ; Bister själv och andra skalkar. Stockholm: U. Eng. 1956. Libris 2230472
- Bister och barnet. Uppsala: Bokgillet. 1959. Libris 1591682
- Att umgås med Nils Ferlin : informella anteckningar om en kamrat. Stockholm: Hökerberg. 1962. Libris 11590
- Göteborg år 2000. Göteborg: Rundqvist. 1963. Libris 2040751
- Bister och träden : en annorlunda generalkonsuls anteckningar. Bister ; 3. Göteborg: Zinderman. 1964. Libris 1591676
- Det kära jaget : anteckningar om en magåkomma. Bister ; 4. Göteborg: Zinderman. 1966. Libris 1591678
- Bister har inte tid. Bister ; 5. Göteborg: Zinderman. 1968. Libris 1591675
- Tungomål och vändningar : humoresk. Göteborg: Zinderman. 1969. Libris 23040
- Abisag. Göteborg: Zinderman. 1971. Libris 78358
- Bohemen och gentlemannen Uno Eng : en brevväxling mellan Uno Eng och Lars Hamberg 1948–1960. [Helsingfors]: Hambergs förlag. 2002. Libris 8882455. ISBN 9519889426
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Bengt Åhlén (red.), Svenskt författarlexikon 1. 1900–1940 (Stockholm: Rabén & Sjögren 1942), s. 188. Läst 30 augusti 2023.
- ^ [a b] Urban Stenström (1963-08-03) Om åttkantiga människor i en värld av fyrkantiga, Svenska Dagbladet
- ^ Gallie Eng, ”Ann Mari Falk, 1916–1988”, Svenskt översättarlexikon. Läst 30 augusti 2023.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Uno Eng i Vem är det 1969, s. 241
- Uno Eng i Svenskt författarlexikon 1941–1950, 1953
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|