Uppsala

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Upſala)
Hoppa till: navigering, sök
För den historiska stadskommunen, se Uppsala stad. För den nuvarande kommunen, se Uppsala kommun. För universitetet, se Uppsala universitet. För andra betydelser, se Uppsala (olika betydelser).
Koordinater: 59°51′30″N 17°39′0″Ö / 59.85833°N 17.65000°Ö / 59.85833; 17.65000
Uppsala
Tätort
Centralort
Residensstad
Stiftsstad
Uppsala domkyrka i bakgrunden av Fyrisån.
Uppsala domkyrka i bakgrunden av Fyrisån.
Land  Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Uppsala kommun
Församlingar Danmark-Funbo församling, Gamla Uppsala församling, Gottsunda församling, Helga Trefaldighets församling, Uppsala domkyrkoförsamling, Vaksala församling
Koordinater 59°51′30″N 17°39′0″Ö / 59.85833°N 17.65000°Ö / 59.85833; 17.65000
Area 4 877,38 hektar
Folkmängd 140 454 (2010)[1]
Befolkningstäthet 28,8 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Uppsala
Postnummer 75X XX
Riktnummer 018
Tätortskod 0656
Uppsalas läge i södra Sverige
Red pog.svg
Uppsalas läge i södra Sverige
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google Maps Bing Maps
Kartdata


Uppsala (äldre stavning Upsala) är en tätort i Uppland, centralort i Uppsala kommun och residensstad för Uppsala län. Den är Sveriges fjärde största tätort med en befolkning på 140 454 invånare 2010 i tätorten,[2] medan hela kommunen har 205 199 invånare 2013.[3]

Sedan 1164 är Uppsala kyrkligt centrum i Sverige i och med dess ärkebiskopssäte inom Svenska kyrkan. Uppsala universitet, grundat 1477, är det äldsta sätet för högre utbildning i Skandinavien.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Flygfoto över Uppsala

Uppsala, som är beläget omkring 67 kilometer nordnordväst om Stockholm och omkring 35 kilometer nordnordväst om Arlanda flygplats, är den största tätorten på Uppsalaslätten. Stadens centrum ligger på bägge stränderna av Fyrisån, drygt fem kilometer ovanför dess utlopp i Mälaren vid viken Ekoln, nedanför och delvis på den rullstensås, Uppsalaåsen, som sträcker sig utmed åns västra sida och sedan, med vissa avbrott, fortsätter söderut till Stockholm. Söderifrån passerar motorvägenEuropaväg 4 från Stockholm på den östra sidan om staden och fortsätter norrut på Uppsalaåsen mot Gävle.

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Stadens tidigaste namn var Östra Aros, där Aros (det ursprungliga namnet) betyder åmynning och syftar på Fyrisåns utlopp i Mälaren. Östra tillades för att skilja orten från Västra Aros (Västerås). Orten Uppsala (ub salum, 900-talets slut, dvs. Upsalum) låg norr om Östra Aros och den var från 1164 säte för ärkebiskopen. När ärkebiskopssätet ungefär 1273 flyttades till Östra Aros följde namnet Uppsala med och Östra Aros blev Uppsala. Den ort som förut hade namnet Uppsala fick heta Gamla Uppsala. Namnet Uppsala har tillkommit som jämförelse med den tidigare byn Sala (den nuvarande stadsdelen Sala backe).[4] Upp- betyder 'det längre upp belägna Sala'. Sala är pluralis av sal, som har tolkats på två olika sätt. En tolkning är att det betyder 'enklare byggnad' och en annan tolkning är 'festhall'.[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Uppsalas historia
Utsikt av Uppsala med Uppsala domkyrka på 1700-talet, utförd av Elias Martin.
Karta över Uppsala, 1920.

Dagens Uppsala hette tidigare Östra Aros, och det nuvarande Gamla Uppsala hette då Uppsala (Upſala, Ubsala, med flera stavningar). Mälarfjärden Ekoln sträckte sig vid den här tiden fram till Östra Aros, som var Uppsalas hamn. Östra Aros kom att ta över namnet Uppsala i samband med att ärkestiftet flyttades på 1280-talet. Vattenvägarna via Stäket och Ekoln från Mälaren norrut gjorde tidigt platsen till knutpunkt för handel med framförallt pälsvaror från skogsområden norrut och inåt landet. Uppsala domkyrka invigdes år 1435.

Handlingar, som mera eller mindre direkt angår dess privilegier, finns ända från början av 1300-talet, egentliga stadfästelser på privilegierna från 1497 som uppstad. Östra Aros omtalas dock första gången 1164–67, och redan på 1100-talet fanns här en köpstad. Myntning påbörjas i staden omkring 1200.[6] Uppsala omtalas som stad första gången 1300, och de äldsta stadssigillet härrör från 1302.[7]

Stadens äldsta bebyggelse verkar utifrån arkeologiska fynd varit belägen på båda sidor om Fyrisån, mellan Dombron och Islandsbron ned till hamnen. Dendrokronologiska studier av byggnadsvirke har visat att de äldsta timret verkar ha avverkats omkring 1100. 1100–1200 består virket uteslutande av ek, därefter 1200–1340 av tall och ek, och från 1340 närmast uteslutande av tall. Förändringen kan vara kopplad till en förändring från skiftesverkshus till timrade hus, men också vara kopplat till en ökad urbanisering eller minskad virkestillgång.[7] Stadens delar uppstod dels kring en kungsgård, sannolikt längst i söder mot den därav kallade Kungsängen och inom nuvarande Kungsängs-, samt även Vårfruroten, där också S:t Mariæ eller Vårfrukyrkan, första gången omtalad på 1220-talet legat; dels norrut till den i Fyrisån utlöpande, sedermera nästan uttorkade Svartbäcken över vilken den forna vägen från Gamla Upsala gick, över Tova bro, vars namn ännu finns i kvarteret Tovan. I denna norra del av staden har S:t Pers kyrka funnits, utom ett yngre kapell, samt ett franciskankloster, grundat på 1200-talet. Vid mitten av åstranden låg torget och stadens rådhus. Även västra strandens nedre delar har haft gamla minnen, såsom S:t Eriks kapell och ett sjukhus.

På Domberget börjar domkyrkan troligen att uppföras på 1270-talet. Helga Trefaldighets kyrka är äldre, troligen åtminstone från början av 1200-talet. Domtrapphuset, som tidigare av bland annat Nils Sundqvist antogs ursprungligen ha varit en kastal från 1100-talet i en ringmursborg som legat på Domberget före domkyrkans anläggning, dateras numera till 1200-talets slut.

Mitt i ån låg Fyrisholmen (sedermera Studentholmen) där stadens äldsta lärosäte funnits, nu Kvarnholmen, inskränktare till omfång än förr; något längre ned förde, då som nu, en bro, den äldsta man känner, över till torget. Längst ned, på ömse sidor om ån, var och är Islandet, sannolikt så kallat efter de isar, som vid vårflödena kastades upp på stränderna. De båda stränderna var även här förenade medelst två broar. Överallt var staden sannolikt högst oregelbundet byggd, och hade därutöver ända intill 1600-talet inte undergått någon betydande förbättring, fastän flera eldsvådor (större åren 1236, 1266, 1269, 1310, 1447, 1464 (osäkert årtal), 1473, 1541, 1543 och 1572)[8] samt förhärjningar under inre krig - såsom långfredagsslaget år 1520 - förstört för en tid enskilda delar, och reformationen föranlett åtskilliga mindre förändringar. Först under drottning Kristinas tid fick denna liksom många andra städer i Sverige ett mera reguljärt utseende. Ett nytt torg byggdes längre öster från ån, därifrån utgick fyra huvudgator, som var avskurna av likaledes mestadels rätvinkliga tvärgator.

Rutnätsformen har ofta visat sig bereda bekymmer; än idag träffar svåra vinterstormar (som oftast kommer från väster) uppsalaflanören som tvingas gå rakt obarmhärtigt. Huvudgatorna fortsatte i raka landsvägar och Fjärdingen erhöll en betydlig utvidgning åt söder. Sedermera orsakade eldsvådorna vid de stora stadsbränderna 1702, 1766 och 1809 många ombyggnader.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Uppsala stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1947 införlivades Bondkyrka socken/landskommun och Gamla Uppsala socken/landskommun där delar av bebyggelsen i Uppsala redan befann sig. 1967 införlivades Vaksala socken/landskommun och Södra Hagunda landskommun. 1971 uppgick Uppsala stad i Uppsala kommun med Uppsala som centralort.[9]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Uppsala församling, från 1961 benämnd Uppsala domkyrkoförsamling. De införlivade delarna av Uppsala hör till Gamla Uppsala församling, Helga Trefaldighets församling och Vaksala församling. Efter församlingsutbrytning 1974 ligger delar av orten i Gottsunda församling. Efter ytterligare bebyggelseexpansion ligger en del även i Danmark-Funbo församling, före 2010 i Danmarks församling.[10]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Uppsala rådhusrätt och ingår därefter sedan 1971 i Uppsala tingsrätts domsaga.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Uppsala 1950–2010[11][12][13]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
56 052
1960
  
72 978
1965
  
82 450
1970
  
92 624
1975
  
101 850
1980
  
102 102
1990
  
109 497 4 624
1995
  
119 979 4 758
2000
  
124 036 4 764
2005
  
128 409 4 786
2010
  
140 454 4 877
Anm.: Sammanväxt med Brillinge 1970 och med Berthåga, Gamla Uppsala och Sunnersta 1975 (SCB definition av tätorten)



Arkitektur och stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Domkyrkan sedd från Gamla torget
Fyrisån och bebyggelsen längs Östra Ågatan

Utmärkande för Uppsala är Fyrisån, domkyrkan och slottet. En känslighet för den så kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda på avstånd) har länge präglat Uppsalas stadsplanering och är ett av flera skäl till att antalet byggnader högre än 5–6 våningar är litet. 1643 års stadsplan präglar fortfarande stadskärnans gatunät. Stora torget är med sina slutna hörn och fyra sammanstrålande huvudgator en unik platsbildning från stormaktstiden. De olika delarna av staden har en karaktär som varierar mellan liten storstad i de mer centrala delarna till stor småstad, exempelvis i delar av Luthagen. Det finns därför både pittoreska och storslagna vyer att uppleva i Uppsala om man vänder blicken åt "rätt håll". Flera stadsdelar i utkanterna har stor andel studenter i både studentkorridorer och vanliga lägenheter, exempelvis Flogsta, Rackarberget, och Gamla Studentstaden, ritad av Arthur von Schmalensee.

Vissa delar av Uppsala präglas av modernistisk bebyggelse från 1960- och 1970-talen, då stadssaneringsprojekt genomfördes. Till stor del revs nyklassicistiska hus från 1880-talet medan äldre och enklare låga hus ofta bevarades. Rivningarna brukar förklaras med den då rådande radikala tidsandan där nyrenässanshusen ansågs vara något av en symbol för klassamhället och det förgångna. De dåtida ägarförhållandena och rivningarnas ofta centrala läge kan delvis förklara varför inte enklare hus revs först eftersom många bevarade hus, som de kring norra delarna av Övre Slottsgatan och Svartbäcksgatan, inte ligger fullt så centralt som till exempel husen kring Stora Torget; dock försvann även många mindre centralt belägna nyrenässanshus, längs södra delarna av Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan bland annat. Närhet till historiska eller symboliskt laddade platser som Universitetshuset eller Linnéträdgården kan också ha bidragit till att det slutligen skapades en bevarandeplan för vissa gatupartier. Att ett stort antal 1900-talshus i nybarock och jugend klarade sig undan grävskoporna skall dock till stor del förklaras med rådande ägarförhållanden. Som exempel kan nämnas Vasahuset som trots förfrågan om rivning klarade sig undan. Dock revs det så kallade Rappska huset i Luthagen som var ett av stadens mest påkostade Jugendhus.

Många av de rivna 1880-talskvarteren ersattes av arkitektritade modernistiska byggnader med affärsvåning. I andra fall har enkla miljonprogramshus med förortskaraktär placerats mitt i centrala staden. Det finns idag planer på att försöka "reparera" vissa hårt sargade kvarter och återskapa ett stadsmässigt gaturum. Modernistiska hus av det mer exklusiva slaget är bland andra Västmanlands-Dala nations hus av Alvar Aalto, Erik & Tore Ahlséns stora och representativa, men på sin tid utskällda, stadshus, samt Sven Ivar Linds Skandiahus vid Stora torget. Ett byggnad som fått mycket hård kritik är det experimentella Åhlénshuset vid Stora torget, som nu har hamnat i diskussionen i samband med den nya ombyggnaden som räknas vara klar 2016.[14] Det nya aluminiumklädda Uppsala Konsert & Kongress har också fått hård kritik bland Uppsalaborna; det finns bland annat de som beskriver fasaden som orolig eller disharmonisk; andra associerar till en kärnreaktor i Forsmark[källa behövs].

Carl Axel Ekholm ritade de flesta nyrenässanshusen från 1880-talet, av vilka färre än hälften står kvar, han skapade även några byggnader i nybarock och jugend, till exempel det brungula Jugendhuset vid Vaksala torg. Ett av Ekholms hus revs (trots protester) så sent som 2005, då Bodénska huset fick lämna plats för det hårt kritiserade bygget av Uppsala Konsert & Kongress. Ture Stenberg står bakom många påkostade nybarockhus, vissa med dragning åt jugend, till exempel Grand Hotell Hörnan, Strandbergska huset och biologiska institutionen. Ullrich & Hallquisth var en stockholmsfirma som bland annat ritade bankpalats, till exempel gamla riksbankshuset på Bangårdsgatan och flera andra hus. Victor Holmgren lärdes upp av Ture Stenberg och skapade bland annat Musicum i Observatorieparken, Gillbergska barnhemmet, Hantverksföreningens borg (Slottsbiografen) och hörnhuset vid Celsiustorget. Gunnar Leche ritade 20-talshus åt borgare och bostadsrättsföreningar, Vaksalaskolan, Uppsalas första hyresområden, Gamla stadsbiblioteket, samt mycket mer. Han var inspirerad av Victor Holmgren och sin barndoms tyska Hansa-städer bland annat.

Väster om Fyrisån finns en rad historiskt betydelsefulla byggnader utöver slottet och domkyrkan, bland annat Gustavianum, Skytteanum och Carolina Rediviva.

Uppsala har få villor från 1800-talet. Det var först under 1900-talet som villabebyggelsen på allvar gjorde entré i stadsbilden. Stadsplanearkitekten Per Hallman ritade planerna för villaförstäderna på Kåbo gärde och i yttre Svartbäcken som började byggas på 1910-talet. Området Kåbo gärde byggdes som en villastad mellan stadens universitetsområden. Med sin placering nära Botaniska trädgården Linnéanum, universitetet, Stadsskogen samt Upplands regementes kaserner på Polacksbacken, var ursprungligen Kåbo till större delen bebott av professorer, andra universitetslärare och högre militära tjänstemän.

1960-talet togs ett beslut att Uppsala inte längre skulle expandera som ringar på vattnet utan istället via nya förorter. Syftet var att ge invånarna närmare till grönområden och samtidigt spara åkermark (förorterna byggdes då ofta på skogsmark). Ett resultat är att framförallt de sydvästra delarna av Uppsala präglas av förortskaraktär, med luftighet, utspriddhet och långa avstånd, där ett tydligt exempel är Gottsunda. På senare tid har dock mer klassiska idéer kring hur en stad skall utformas börjat vinna mark igen, både i Uppsala och på andra orter. Expansionen av staden, i kombination med ökad inpendling, har lett till omfattande ökningar av biltrafiken i såväl centrum som längs omgivande trafikleder.

Viktiga kyrkliga byggnader[redigera | redigera wikitext]

  • Domkyrkan, gotisk tegelbyggnad från 1435 och Nordens största kyrka dominerar stadsbilden fullständigt.[15]
  • Helga Trefaldighets kyrka vid domkyrkan är troligen uppförd mot slutet av 1200-talet och nämns första gången 1302.[16]
  • Dekanhuset - Vitt hus vid Domkyrkan. Omnämnt redan 1326.[17]

Uppsala universitets byggnader[redigera | redigera wikitext]

Se Uppsala universitet.

Nationshus[redigera | redigera wikitext]

Se Studentliv i Uppsala.

Andra viktiga historiska byggnader och anläggningar[redigera | redigera wikitext]

Utveckling under 1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Nedan listas några äldre byggnader som rivits efter 1960- och 1970-talens stadssanering eller där rivning diskuteras.

Rivna hus

  • Gamla Sjuksköterskeskolan på Akademiska sjukhusets område, 1930-tal, ritad av Viktor Holmgren.
  • Bodénska huset, 1880-tal, ritat av Carl Axel Ekholm, kvarteret Gerd, rivet 2005.
  • Övrig bebyggelse i kvarteret Gerd, 1800-talets mitt, riven omkr 1968 och 2004.
  • Gamla kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset, 1930-tal, rivet på 1990-talet.
  • Gamla Konsum i korsningen Geijersgatan - Tiundagatan, välbevarad mycket tidig funkisbyggnad från tidigt 1930-tal, rivet 2007.
  • Lindvalls kaffes äldre fabriksbyggnad, sekelskiftet 1900, rivet 2009.
  • Västergården och Sörgården, 1930-tal, ritade av Gunnar Leche, kvarteret Idun, rivna 2009.
  • Gamla barnkliniken på Akademiska sjukhusets område från 1919–1927, rivet 2009.
  • Östra Station vid Roslagsgatan.
  • Villa Lyckan, Villavägen 5, 1880-tal, kvarteret Blomman, rivet 2010.

Hus som sparats från rivning

Utefter Fyrisån

Handel[redigera | redigera wikitext]

I Uppsala centrum finns flera stora gallerior, bland annat Forumgallerian, Galleria Dragarbrunn, S:t Per-gallerian, Svavagallerian och affärshuset Kvarnen. Utanför innerstaden finns Gränby Centrum med bland annat Coop Extra, Gottsunda centrum med bland annat Willy:s, Stenhagens centrum med bland annat ICA Maxi, kvarteret Stormhatten i yttre delen av Boländerna med bland annat Coop Forum och Ikea, "Fyren" i Fyrislund, Västertorg i Eriksberg med flera.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Motorway Sweden, Switzerland and Italy.svg

Uppsalas i särklass viktigaste transportled för biltrafik är motorvägenEuropaväg 4. Många Uppsalabor pendlar längs motorvägen till framförallt Stockholm. Den går också förbi Arlanda vilket också utnyttjas i stor omfattning bland Uppsalas befolkning. Motorvägen går också norrut upp förbi Storvreta till Gävle. Genom själva Uppsala går motorvägen vid Uppsalas östra sida och förbi bland annat Vaksala kyrka. Motorvägen ansluter också till viktiga lokala trafikleder inom Uppsala som Tycho Hedéns väg, som delvis också är motorväg medan resten är fyrfilig med skilda körbanor, bred mittremsa och vägren men korsar andra vägar i plan med trafikljusreglerade korsningar och rondeller eller till Bärbyleden som är en del av väg 55. Innan den nya motorvägen öppnades så utgjorde denna väg E4 som norr om Uppsala bestod av 13-metersväg fram till Mehedeby och därifrån blev motorväg hela vägen till Gävle, vilket den varit sedan 1995 (motortrafikled från 1977). Den gamla E4:an kallas numera för länsväg C 600 och var en flaskhals, inte minst inför vissa högtider då trafiken ökade, den nya motorvägen är därför ett mycket uppskattat tillskott av boende i och norr om Uppsala.

Bärbyleden är fyrfilig med delvis planskilda korsningar. Den har anslutning till Tycho Hedéns väg via en halv trafikplats som enbart erbjuder på- och avfart väst-sydlig riktning och även till Råbyvägen samt Österleden i en cirkulationsplats. Därefter ansluter den till E4 i en trafikplats.

Det finns även långsiktiga planer på att knyta en ringled runt staden, med sträckningen: Tycho Hedéns väg - Bärbyleden (etapp 1 och 2) - Västerleden - Dag Hammarskjölds väg - Kungsängsleden - Stålgatan (byggs om för högre kapacitet)- Tycho Hedéns väg. Den nya Västerleden kommer att sträcka sig från trafikplats Berthåga (med anknytningar till Bärbyleden, Enköpingsvägen/Riksväg 55/72) till korsningen Dag Hammarskjöldsvägen - Kungsängsleden. Leden kommer att ha sin sträckning i tunnel under Flogsta, Ekeby, Eriksberg, Stadsskogen och troligtvis dimensioneras leden för två körfält i vardera riktning med en hastighetsbegränsning om 70 km/h. Lokala anslutningar till leden kan komma att vara aktuella från Norbyvägen och Eriksbergsvägen.

Förutom E4 strålar sju riks- och länsvägar ut från Uppsala, moturs från söder 255 mot AlsikeMärsta (en del av E4 före 1972), 282 mot LännaAlmungeKnutby, 288 mot RasboAlundaGimoÖsthammar, 290 mot StorvretaVattholmaÖsterbybruk, 272 mot GysingeSandviken, 72 mot HebySala(–Dalarna) och 55 mot EnköpingSträngnäs. Från E4 vid Knivsta viker också riksväg 77 av mot Norrtälje.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Uppsala har mycket tät järnvägstrafik och är Sveriges näst största järnvägsort efter Stockholm, räknat på antal passagerare.[21] Den tätaste järnvägstrafiken går söderut mot först och främst Stockholm, genom SJ:s Uppsalapendeln och Stockholms pendeltåg. Flera av de tåg som går till Stockholm går via Arlanda vilket gör att Uppsala även har mycket tät trafik direkt till flygplatsen. Det går även regelbundna tåg till bland annat Sundsvall, Östersund och Dalarna. Från Uppsala utgår också lokaltåg till Tierp och vissa går till Gävle. Uppsala centralstation samt busstationen har byggts om de senaste åren och blivit färdigt 2012, vilket är tänkt att innebära en ännu effektivare trafik. Detta nya Resecentrum är tänkt att ta ett samlat grepp på trafiken till och från Uppsala, liksom även stadsbussarna.

Uppsala har järnvägsförbindelse med Stockholm (via Knivsta, Märsta eller via Arlanda), Gävle (via Vattholma, Skyttorp, Örbyhus, Tierp, Mehedeby, Skutskär) och Sala (via Morgongåva. (Se även museijärnvägen Upsala-Lenna Jernväg). Vissa södergående tåg går sen även vidare från Stockholm och söderut, till exempel vissa av SJ:s X2000-tåg mot Göteborg som börjar i Gävle.

Diskussioner pågår om att återuppbygga banan till Enköping som trafikerades med rälsbuss tills slutet av 1970-talet.[22]

Standard[redigera | redigera wikitext]

Järnvägen är dubbelspårig söder om Uppsala och fyrspårig söder om Knivsta där två spår viker av mot Arlanda innan de går samman sida vid sida med de andra två spåren nära Upplands Väsby, fyrspåret stod klart 1999 och var en stor underlättnad för tågtrafiken på den sträckan. Dubbelspåret mellan södra Knivsta kommun och Uppsala C är en flaskhals, speciellt under rusningstid och det har diskuterats att bygga fyrspår resten av sträckan mellan Uppsala och Stockholm. Norr om Uppsala så delar sig den dubbelspåriga järnvägen då dalabanan och ostkustbanan skiljs åt, på sträckan ostkustbanan norr om Uppsala är det dock sedan 2005 dubbelspår den första sträckan fram tills strax söder om Gamla Uppsala där det sen blir enkelspår till en bit söder om Storvreta, där det sen åter blir dubbelspår hela vägen upp till Skutskär där det åter blir enkelspår en liten bit till Furuvik där det åter blir dubbelspår hela vägen till Gävle. Dubbelspår förbi Gamla Uppsala är på planeringsstadiet och kommer troligtvis att börja byggas runt 2012 och stå klart 2016, att det tar så pass lång tid beror på att det ska grävas en tunnel några kilometer under den nuvarande järnvägen för att få bort plankorsningar och även minska buller för de boende i närheten. Dalabanan är enkelspårig hela sin sträcka med några mötesspår men även här har det diskuterats att bygga ut den till dubbelspår till att börja med till Sala då banan är ganska belastad på den sträckan.

Busstrafik[redigera | redigera wikitext]

Stadsbuss vid stadshuset.

Länsbussarna som går ut runt om Uppsala sköts av Upplands Lokaltrafik och stadstrafiken sköts av Uppsalabuss, som dock sedan ca 2005 ingår i Upplands Lokaltrafik. Uppsalabuss trafikerar förutom tätorten även linjer till Lövstalöt-Bälinge och Storvreta. Den omfattande ombyggnaden av centralstationen har även lett till att bussterminalen byggs om, och att nästan alla lokala busslinjer har flyttats ut från Dragarbrunnsgatan till Kungsgatan.

Tidigare spårväg[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Uppsala spårvägar
Spårvägsnätets utseende under den klassiska spårvägsepoken 1928 - 1944
Linje Sträcka
1 Norra stationen - Sysslomansgatan - Domkyrkan - Stora torget - Järnvägsstationen
2 Erikslund- Sysslomansgatan - Domkyrkan - Stora torget - Järnvägsstationen
3 Stora torget - Vaksalagatan - Almtuna - Väderkvarnsgatan - Stora torget [motsols]
4 Svartbäcken - Stora torget - Bäverns gränd - Svandammen - Polacksbacken
Mälarlinjen Upsala (Svandammen) - Ulleråker - Ultuna - Graneberg

Uppsala var under ett knappt halvsekel en av tolv spårvägsstäder i Sverige. Innerstadsspårvägen invigdes den 11 september 1906 och utbyggdes efter hand fram till 1925. Den 8 augusti 1928 öppnades Sveriges första snabbspårväg ner till Graneberg vid Mälaren, under ledning av spårvägsdirektör Hilding Ångström.

Stadsspårvägens vagnar var gräddvita upptill och blå nedtill. Mälarlinjens vagnar var gräddvita med bruna detaljer.

Vid en brand i vagnhallen vid Dalgatan midsommarafton 1945 förstördes stora delar av vagnparken. Spårvägen hade enkelspårsdrift, vilket med tiden kom att bli allt mer opraktiskt när biltrafiken tilltog efter kriget. Detta var faktorer som vägdes in, när staden beslutade om spårvägens nedläggning. Linjerna lades ner successivt från 1945, med Mälarlinjen som den sista – 12 oktober 1953.


[2] (extern länk, pdf)


Arlanda flygplats

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Arlanda flygplats ligger ungefär mitt emellan Uppsala och Stockholm och förbindelserna dit är goda med direkttåg och motorväg, den senare med tät busstrafik. Det har även funnits planer på att starta civiltrafik från Ärna flygplats (före detta F 16) strax norr om staden som dock har avslagits av myndigheterna. För privatflyg finns Sundbro flygplats, ungefär 12 km från Uppsala centrum.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Klassiska industrier[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1860 och 1960 kan Uppsala sägas ha varit en industristad. De flesta betydande industrierna som funnits i Uppsala har lagts ned eller flyttat till annan ort. Intressant är dock att flera varumärken som funnits på produkter från Uppsala fortfarande är i bruk.

Samtida (nyare) industrier och företag[redigera | redigera wikitext]

Myndigheter[redigera | redigera wikitext]

En rad myndigheter har sitt säte i Uppsala.

Dessutom finns här Uppsala universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet.

Pendling[redigera | redigera wikitext]

Uppsalas nattbefolkning är större än dagbefolkningen. Nästan 16 000 Uppsalabor pendlar till Stockholm med förorter för att arbeta. Många nordupplänningar pendlar dock även till Uppsala. I och med utlokalisering av statliga verk, kom även en icke-obetydlig grupp stockholmare att dagpendla till Uppsala. År 2005 var totala antalet inpendlare till Uppsala 17 309 och utpendlare 19 473.[24]

Pendling till och från Uppsala år 2011
Visavi
ort
Inpendling
till Uppsala
Utpendling
från Uppsala
Netto-
pendling
Uppsala län 9 882 3 329 6 553
* Knivsta 2 248 900 1 348
* Östhammar 1 925 869 1 056
* Heby 1 554 226 1 328
* Tierp 1 940 424 1 516
* Enköping 1 832 748 1 084
* Håbo 287 130 157
* Älvkarleby 96 32 64
Stockholms län 5 460 15 109 -9 649
Övriga riket 3 309 3 437 -128
TOTALT 18 651 21 875 -3 224
Källa: Uppsala kommun[25]

Universitetet[redigera | redigera wikitext]

Universitetshuset i Uppsala, universitetets huvudbyggnad, invigd år 1887.
Huvudartikel: Uppsala universitet

Uppsala är starkt präglat av den månghundraåriga kopplingen till Uppsala universitet; Nordens äldsta universitet, som grundades i staden 1477. Uppsala universitet har sedan början av stormaktstiden utvecklats till ett av Europas främsta centra för högre utbildning, och rankas regelbundet som Sveriges främsta och bland världens 100 främsta universitet.

Femton nobelpristagare har studerat eller tjänstgjort vid universitetet, och bland dess alumner återfinns bland andra åtta regenter, fjorton statsministrar och minst 30 akademiledamöter. Universitetet kännetecknas även av dess berömda och traditionsrika studentnationer som inte är så rikt utvecklade någon annanstans.

Universitetet har nio fakulteter, över 30 000 studenter och cirka 2 400 doktorander. Av 6 000 anställda är 3 800 lärare av olika slag. Universitetet omsätter cirka 4,3 miljarder kronor per år, varav cirka 60 % går till utbildning och forskning. Universitetet tillhör även Coimbragruppen, jämte bland andra universiteten i Cambridge, Oxford och Heidelberg.

Arkitektoniskt präglar Uppsala universitet alltjämt området runt Uppsala domkyrka väster om Fyrisån starkt.[26]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kultur i Uppsala
Vy över Fyrisån västerut genom Vattugränd med Saluhallen (t.v.), Walmstedtska gården (t.h.) och Gustavianum i bakgrunden, november 2010.

Uppsala är säte för Svenska Kyrkans ärkestift, Svenska kyrkans centralförvaltning (kyrkokansliet), Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, sammanträdesort för kyrkomötet, och är också hemort för församlingen Livets Ord. Flera lärda samfund finns i staden.

Livets Ord lockar årligen flera tusen besökare till sina kristna gudstjänstkonferenser. Den mest besökta av dessa är den årliga sommarkonferensen men även Nyårsfestivalen, Ungdomskonferensen Youth och Vårseminariet är välbesökta.

Väster om Fyrisån finns de flesta inrättningar som tillhör universitets-, student- och den kyrkoadministrativa världen. Uppsala universitet hade 28 471 inskrivna studenter höstterminen år 2005. Näst största läroinrättning är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, med sina 3 046 studenter. Öster om ån finns centrum för stadens affärsliv och större delen av det nöjesliv som inte är studentinriktat. Denna geografiska uppdelning avspeglar i viss mån fortfarande den tudelning i samhällsklimatet som lever kvar mellan det akademiska och stadens övriga befolkning.

Uppsala kommun har en hög andel invånare med eftergymnasial utbildning, och dessutom en stor inflyttning, från såväl andra delar av Sverige som utlandet. Den genuint uppländska allmogekulturen, som till exempel musik på nyckelharpa, kan dock ibland tränga fram, särskilt om man beger sig till Gamla Uppsala eller en bit ut på landsbygden. En känd folkmusikgrupp från området är Väsen.

Uppsala har ett mycket intimt kulturellt samarbete med Tartu i Estland. Städerna har under flera hundra år haft kontakt med varandra. Under kalla kriget hade detta samarbete avtagit av politiska skäl men från omkring 1990 och framåt har samarbetet återupptagits, vilket bland annat uttrycks i huset Uppsala Maja i Tartu, och städerna står åter varandra mycket nära.

Uppsala har ett rikt musikliv trots den långdragna bristen på riktigt bra konsertlokaler. Ett konserthus, Uppsala Konsert & Kongress invigdes hösten 2007, uppfört efter en lång och livlig debatt. Ett stort antal körer, inte minst manskören Orphei Drängar och universitetets blandade kör Allmänna Sången, kan sägas dominera musiklivet, men det finns förstås även allt från punkband till jazz. En musikpub med mycket jazz och blues är Katalin bakom Centralstationen, inhyst i en vacker tegelbyggnad från sekelskiftet, ursprungligen godsmagasin för järnvägen.

Även det japaninriktade ungdomsevenemanget UppCon arrangeras i Uppsala Konsert & Kongress. Det är det största evenemanget i sitt slag i Norden, och arrangeras av den ideella föreningen Uppsalakai. Evenemanget fokuserar även på TV-spelskultur och musik, och har gästats av japanska såväl som svenska band, såsom Machinae Supremacy.

Varje år i augusti anordnas Uppsala Reggae Festival, som är den största reggae-festivalen i Norden. Sedan några år håller man till i området Kap vid Fyrisån mellan Studenternas IP och Ulleråker, med camping norr om Kungsängen på andra sidan Kungsängsbron.

En annan festival som sedan 2008 anordnas varje år i staden är Uppsala Pride. Festivalen har sin utgångspunkt i Intersektionalitet och lockar varje år besökare från hela Sverige och artister och talare från hela världen.

2003 grundades Uppsala internationella gitarrfestival.

Uppsala skildrat i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Media[redigera | redigera wikitext]

Upsala Nya Tidning (UNT), som är den dominerar lokalpressen har funnits i Uppsala sedan 3 december 1890. Tidningen har även haft en gratistidning 18 minuter som gavs ut mellan 2009 och 2013, sedan 2010 har de även en tv kanal 24.UNT. TV4 har en lokal redaktion i Uppsala, 2014 meddelade TV4 att de kommer lägga ner lokal sändningar.[27] SVT har ABC-nytt som sin lokalprogram, detta program har haft ett stort Stockholm fokus. 2014 medelde SVT att ABC ska delas i 3 delar till Uppsala Stocholm och södetälje.[28] I övrigt finns SRs lokal radio Radio Uppland, och de kommersiella stationerna Mix megapol och Rix FM.

Friluftsliv[redigera | redigera wikitext]

I Uppsala finns rika möjligheter till friluftsliv. Man kan paddla i Ekoln eller Fyrisån. Det är också populärt att ströva, åka skidor eller cykla mountainbike i skogsområdena Stadsskogen, Lunsen eller Nåsten.

Under vintern åks det flitigt med skridskor på Ekoln där det brukar finnas en plogad bana mellan Skarholmen och Hammarskog, det finns många skidspår och det finns även möjlighet till utförsåkning i Sunnerstabacken strax söder om stan.

En bit utanför Uppsala ligger friluftsområdet Fjällnora som erbjuder bad, vandring och skridskoåkning. Strax söder om stan i närheten av Sunnersta finns även badplatser vid Ekoln. I Björklinge två mil norr om Uppsala finns även några badställen vid Långsjön, Björklinge.

Vill man bada i havet så kan man åka till bland annat Östhammar och Öregrund cirka 8 mil nordväst om Uppsala, eller rullsand utanför Skutskär, cirka 10 mil norrut.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sport i Uppsala

Uppsala är känt som en bandystad. På Studenternas IP spelas SM-finalen i bandy varje år. Några av de mest framträdande klubbarna inom bandy i Sverige genom tiderna är IFK Uppsala (svenska mästare vid 12 tillfällen), IK Sirius (svenska mästare vid fem tillfällen), IF Vesta, IF Vindhemspojkarna, UNIK BK samt Uppsala BOIS.

Största arenan i Uppsala är Fyrishov som totalt är Sveriges femte mest besökta anläggning och verkar inom området bad, sport & event, möten och rekreation. Anläggningen omfattar hallar för inomhusidrott, specialhallar, sommaridrott samt en generös badanläggning med äventyrsbad, 50-meters bassäng, undervisnings- och träningsbassäng, relaxavdelning och ett stort utomhusbad. Boende erbjuds på Fyrishovs stugby och på anläggningens serveringar kan en god lunch eller middag avnjutas. Fyrishov AB:s verksamhet omfattar även drift av Gottsundabadet där det bl a finns en 25-metersbassäng, en 10-meters barnbassäng och gym. Hela verksamheten håller öppet alla dagar året runt och ett stort antal möten och evenemang av olika slag genomförs årligen.

Utöver verksamhet inom arenadrift är Fyrishov AB med och driver Tävlingsstaden. Tävlingsstaden Uppsala är ett samarbetsprojekt mellan idrottsarrangörer, Fyrishov AB, Uppsala kommun, Destination Uppsala och hotellnäringen. Samarbetet startades 2006 av Fyrishov AB under namnet SM-staden Uppsala men utökades 2007 till att även omfatta internationella tävlingar och tävlingar på hög nationell nivå. Syftet med projektet är att utveckla Uppsala till en ledande tävlings- och idrottsstad i Sverige. 2009 genomfördes 24 SM-tävlingar och större nationella och internationella tävlingar i Uppsala.

På Fyrishov spelar även stadens basketlag Uppsala Basket, tidigare KFUM Uppsala, spelar sina hemmamatcher i Svenska basketligan. Där finns även Uppsala atletklubb, Uppsala fäktningsförening, Uppsala Judoklubb, Sveriges äldsta judoklubb, Uppsala volleybollsällskap, Upsala tyngdlyftningsklubb samt Upsala simsällskap, världens äldsta simförening och Sveriges äldsta idrottsförening. Den idrott som drar mest publik är innebandy. Uppsalas båda lag i Svenska superligan, Storvreta IBK och IK Sirius IBK, har hemmaplan i Fyrishov.

Almtuna IS spelar i ishockeyallsvenskan. Hemmamatcherna spelas i Gränbyhallen. I Division I återfinns dessutom Uppsala Hockey. Almtuna har tillsammans med Uppsala kommun börjat planera för Uppsala Arena, en ny multiarena norr om Gränby Centrum med plats för 8 000–9 000 åskådare. Denna byggnation skall ske i samband med att Gränby centrum expanderar. För lag i ishockeyns elitserie ställs flera krav på arenorna, bl.a. plats för minst 4000 åskådare.

Inom fotboll är Uppsala mest känt för sina damlag, med ett lag tidigare i damallsvenskan, Bälinge IF, två - Danmarks IF och Gamla Uppsala Sport Klubb (GUSK) - i division I och ett - Börje SK och - i division II.

Herrfotbollen hade i Uppsala sin storhetstid på 1960- och 1970-talen med de största framgångarna av IK Sirius (SM-final vid 2 tillfällen, 3 allsvenska säsonger) och IFK Uppsala (SM-final vid 3 tillfällen) som också nådde framgångar i början av 1900-talet. Den främsta herrföreningen idag är IK Sirius, som spelar i Division I. I herrarnas Division III och Division IV spelar bland annat Gamla Upsala SK, Upsala IF, IK Fyris och Bälinge IF.

Sirius herrar spelar sina hemmamatcher på Studenternas IP. Denna arena är för närvarande föremål för en omfattande renovering, varigenom idrottsplatsen ändras till att bli en toppmodern idrottsanläggning. Fyrisfjädern har blivit svenska mästare i badminton för lag vid 6 tillfällen under 2000-talet, bland annat 2006. Inom tennis finns Upsala Tennisklubb som håller till i tennishallen UTK-hallen i Gränby. Uppsala har även fostrat en mängd duktiga alpinister i Uppsala Slalomklubb.

Inom schack återfinns Uppsalas äldsta (1905) schackklubb Upsala allmänna schacksällskap som numer åter spelar i elitserien och håller till i Fyrisskolan.

Segling, Ekolns Segelklubb ESK, Uppsala Segelsällskap USS samt Uppsala Kanotförening UKF har fina traditioner med många SM-titlar. ESK och USS som ligger nere vid Skarholmen arrangerar SM och RM för olika båtklasser. Inne vid Fyrishov ligger Uppsala Paddlarklubb som är inriktade på forspaddling. Varje år arrangerar UPK Kvarncrossen vid Kvarnfallet i Fyrisån.

Dragracing.SHRA Uppsala [29]. Uppsala har en lång tradition även vad gäller motorsporten. Många duktiga förare har genom tiderna satt rekord. En av dem är Magnus Wallin som 1992 blev Nordisk mästare i klassen Pro Stock. Junior Dragster är en snabbt växande gren inom dragracing. 2008 startar 39 ekipage i TSDS-cupen runt om i Sverige. Tyvärr så är det en avsaknad av bana som gör att dessa barn och ungdomar måste resa 40 mil till närmaste bana (Sundsvall) för att utöva sin idrottsgren. Linus Eriksson, blev 2:a i SM Juniordragster 2007.

En liten motorsportsarena finns i dag i Uppsala, Rörkens Motorstadion, där barn, ungdomar och andra utövare kan köra gokart, cross och enduro.

Uppsalas första curlinghall invigdes den 13 september 2008, och går under namnet SEAB-hallen. Uppsalas enda aktiva curlingklubb är IK Fyris Curing[30]. Det finns ytterligare en curlingklubb, Upsala Curling Gille, men den är vilande.

Uppsala 86ers spelar amerikansk fotboll. 2012 spelar laget åter i Superserien (högsta divisionen i Sverige), med Studenternas IP som hemmaplan.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Botaniska trädgården med Linneanum

Bland stadens turistmål kan domkyrkan, slottet, Gamla Uppsala med Uppsala högar och Valsgärde gravfält, universitetsmiljöerna och Linnéminnena nämnas. I domkyrkan finns ett stort antal prominenta gravar, bland annat Gustav Vasas, Carl von Linnés, Nathan Söderbloms och Emanuel Swedenborgs. På Uppsala gamla kyrkogård finns Dag Hammarskjölds, Gustaf Frödings, Erik Gustaf Geijers, Elias Fries och Bruno Liljefors gravplatser. Slottet var bland annat skådeplats för Sturemorden.

De mest framträdande universitetsbyggnaderna är Universitetshuset (med Uppsala universitets myntkabinett), Gustavianum (med Augsburgska konstskåpet) och Skytteanum, samt universitetsbibliotekets huvudbyggnad Carolina Rediviva, där Silverbibeln (Codex Argenteus) förvaras. Fyrishov med äventyrsbad är ett av stadens mest besökta turistmål. De Linnérelaterade besöksmålen utgörs av Botaniska trädgården i anslutning till slottet, Linnéträdgården norr om centrum och gården Linnés Hammarby sydöst om staden. Utanför staden, i Håga, ligger också Björns hög, en av landets största gravhögar. Den grävdes ut under ledning av dåvarande prinsen, sedermera kung Gustaf VI Adolf i 1900-talets början. Kungsängsliljan, Upplands landskapsblomma, växer ymnigt på Kungsängen strax söder om centrala Uppsala men är i övrigt sällsynt i landet. En museijärnväg, kallad Lennakatten, går till Faringe via Marielund, Länna och Almunge (se Upsala-Lenna Jernväg).

Föreslagna världsarv i Uppsala[redigera | redigera wikitext]

I samband med 300-årsjubileet av Linnés födelse har länsstyrelsen beslutat för att försöka få följande objekt i Uppsala föreslagits ingå i FNs (Unescos) världsarvlista:

Ett första utlåtande från regeringen räknas komma 2015.[31]

Uppsalamål[redigera | redigera wikitext]

Dialekt som talas i Uppsala har till exempel fler starka verbböjningar än rikssvenskan.[32]

Kända personer med anknytning till Uppsala[redigera | redigera wikitext]

Historiska personer[redigera | redigera wikitext]

Se Uppsala universitet för fler personer.

Samtida (levande) personer[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Folkmängd per tätort och småort 2010, per kommun, SCB
  3. ^ Uppsala kommun
  4. ^ Svenskt ortnamnslexikon (2003), s. 338
  5. ^ Nationalencyklopedin, band 19, 1996, s. 85
  6. ^ DMS 1:2, Ferm, Rahmqvist och Dahlbäck
  7. ^ [a b] Bebyggelse i det medeltida Uppsala, Magnus Elfwendahl. Upplandsmuseets årsskrift 1994
  8. ^ Det medeltia Sverige 1:2 Sannolikt har fler bränder inträffat 1384 överlåter pebendaten Olof Botvidsson en gård i Fjärdingen till sin hushållerska för hon länge tjänat under honom och under denna tid av 'brand och rov' lidit stor skada. 1440 anslås också en gård östan ån till prästgård åt kyrkoherden vid Vårfrukyrkan, gårdens äldre bebyggelse hade då förstörts av brand.
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  12. ^ Statistiska centralbyrån: Statistiska meddelanden MI 38 SM 1101, Tätorter 2010 ISSN 1654-3823
  13. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  14. ^ ”Nu byts Åhlénsfasaden ut”. http://www.unt.se/uppsala/nu-byts-ahlnsfasaden-ut-2761002.aspx. Läst 22 april 2014. 
  15. ^ Svenska kyrkan: Uppsala domkyrkoförsamlng
  16. ^ Svenska kyrkan: Helga Trefaldighets församling: Våra kyrkor: Helga Trefaldighets kyrka
  17. ^ [1]
  18. ^ Upplandsstiftelsen: Kung Björns hög
  19. ^ Jernhusen: Välkommen till Centralstationen i Uppsala!
  20. ^ Nordling, Kjell; Aghult Kjell (1992). Järnvägsdata.. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 57 (2., utvidgade uppl.). Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris 7745524. ISBN 91-85098-71-X (inb.) 
  21. ^ http://www.uppsala.se/Upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Bostad_o_byggande/pagangbroschyr.pdf Uppsala Sveriges näst största järnvägsort
  22. ^ Upsala Nya Tidning om planer på tåg Uppsala-Enköping
  23. ^ St. Eriks hemsida
  24. ^ SCBs statistik över arbetskraftspendling
  25. ^ ”UPPSALA 2013 - Statistik för Uppsala kommun” (PDF). http://www.uppsala.se/pages/9616/Statistikfolder2013.pdf. Läst 22 april 2014. 
  26. ^ Uppsala universitets byggda miljö
  27. ^ ”TV4 lägger ned lokala nyheter”. http://www.tv4.se/nyheterna/artiklar/tv4-l%C3%A4gger-ned-lokala-nyheter-5344f8d4c45948a36b000019. Läst 22 april 2014. 
  28. ^ ”Södertälje och Uppsala får egna regionala nyheter”. http://www.svtplay.se/klipp/1853036/sodertalje-och-uppsala-far-egna-regionala-nyheter. Läst 22 april 2014. 
  29. ^ SHRA Uppsala
  30. ^ IK Fyris Curing
  31. ^ ”Nomineringen ”The Rise of Systematic Biology””. http://www.lansstyrelsen.se/UPPSALA/SV/DJUR-OCH-NATUR/SKYDDAD-NATUR/VARLDSARV/Pages/default.aspx. Läst 16 april 2014. 
  32. ^ UNT 2009-01-25 UNT Visst har upplänningen mål i mun

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]