Uppbåd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Uppbåd betecknar en stor grupp personer som sammankallats för ett särskilt syfte, i regel en militär eller polisiär åtgärd.[1] Kommer troligtvis av tyskans Aufgebot med samma betydelse.[1] I historiska sammanhang används termen för olika former av militär mobilisering. I överförd betydelse kan med uppbåd även menas helt andra folksamlingar.

Historiska former av uppbåd[redigera | redigera wikitext]

I feodalsamhället kunde en länsherre uppbåda sina vasaller med tillhörande krigsmän för militärtjänst.[2] Oftast var det dock bondebefolkningen som vid behov uppbådades för att tjänstgöra vid krigstillfällen.[3][4] Efter franska revolutionen förekom även att ett lands hela vapenföra befolkning mobiliserades i så kallade massuppbåd.

I de tidigaste svenska härordningarna efter värnpliktssystemets införande betecknades som "uppbåd" varje del av krigsmakten som rekryterades av manskap under samma tjänsteförhållanden, såsom fältarmén, lantvärn, landstorm, lantvärn av första och andra uppbåden osv. Med uppbåd förstås även folk som tillfälligtvis uppkallades för att understödja de reguljära styrkorna eller för krigföring på egen hand, såsom "folkuppbåd", "uppbådad allmoge" o.s.v.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedin, uppbåd. www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/uppbåd, hämtad 2015-02-28
  2. ^ Folkungaätten i Carl Georg Starbäck och Per Olof Bäckström, Berättelser ur svenska historien (1885-1886), Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen.
  3. ^ Bönder som värnare – beväpning, status och uppror i Historisk tidskrift vol. 130, 2010. s.643
  4. ^ Cathal J. Nolan (2006). The Age of Wars of Religion, 1000-1650: An Encyclopedia of Global Warfare and Civilization, Volym 2, Greenwood Publishing Group, s.819-820
  5. ^ Uppbåd i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)