Uppenbarelsekyrkan, Saltsjöbaden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°16′45.82″N 18°17′35.1″Ö / 59.2793944°N 18.293083°Ö / 59.2793944; 18.293083
Uppenbarelsekyrkan
Kyrka
Uppenbarelsekyrkan i februari 2013.
Uppenbarelsekyrkan i februari 2013.
Land  Sverige
Län Stockholms län
Ort Saltsjöbaden
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Saltsjöbadens församling
Koordinater 59°16′45.82″N 18°17′35.1″Ö / 59.2793944°N 18.293083°Ö / 59.2793944; 18.293083
Invigd 1913
Bebyggelseregistret 21300000005376
Interiör
Interiör

Uppenbarelsekyrkan är en kyrka i Saltsjöbaden. Uppenbarelsekyrkan är en av två kyrkobyggnader som tillhör Saltsjöbadens församling i Stockholms stift; den andra är Skogsö kapell.

Uppenbarelsekyrkan byggdes åren 1910-1913 efter ritningar av Ferdinand Boberg och invigdes den 18 maj 1913. Fasad såväl som stomme uppfördes i rött helsingborgstegel. Den konstnärliga utsmyckningen utfördes av Olle Hjortzberg och Carl Milles.[1] Stilistiskt är byggnaden en ovanlig kombination av nationalromantik och jugend, närmast jämförbar med Engelbrektskyrkan som stod klar året därpå.

Kyrkan var en donation från Knut Agathon Wallenberg och Alice Wallenberg till Saltsjöbaden. Makarna ligger begravda i ett gravkor i kyrkan, som för övrigt inte har någon kyrkogård i närheten.

Vid huvudentrén finns två märkliga bronsportar med reliefer skapade av Carl Milles. Högra portens reliefer skildrar livets glädje och tröst medan vänstra portens reliefer skildrar dess elände och olycka. Ovanifrån bevakas porten av två små änglahuvuden i sten, också skapade av Carl Milles.

Det stora altaret är av vit Carraramarmor och är skapat av Ferdinand Boberg. Längs altarbordet finns fyra bibliska reliefer i alabaster utförda av Carl Milles. Reliefernas teman har valts ut av Nathan Söderblom och är följande: Jesu bergspredikan (Matteus 5:1 - 7:28), Jesus och äktenskapsbryterskan (Johannes 8:1-11), Jesu bönekamp i Getsemane (Matteus 26:36-46) samt Jesu möte med de båda lärjungarna i Emmaus (Lukas 24:13-35).

Den förste pastorn var Nils Widner från Köpenhamn.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gustaf V och hans tid 1907-1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.251.

Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]