Upper Atmosphere Research Satellite

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Upper Atmosphere Research Satellite (UARS)
UARS 1.jpg
Status uppdraget slutfört
Organisation Nasa
Större entreprenör Lockheed Martin
Typ jordresurssatellit
Satellit till jorden
Gick in i bana 1991-09-15
Uppskjutning 1991-09-12, 23:11:04 UTC
Uppskjutningsfarkost Discovery STS-48
NSSDC-ID 1991-063B
Webbplats umpgal.gsfc.nasa.gov
Massa 5900 kg
Effekt 1 600 W
Omloppsbanans egenskaper
Halv storaxel 600 km
Excentricitet 0
Banlutning 56,97999954223633°
Omloppstid 95,9 minuter
Apoapsis 575,0 km
Periapsis 574,0 km

Upper Atmosphere Research Satellite (UARS) var en observationssatellit i omloppsbana runt jorden med syfte att studera jordens atmosfär, i synnerhet det skyddande ozonlagret. UARS hade en omloppsbana på 600 kilometers höjd med en banlutning på 57 grader.

Den 5 900 kilogram tunga satelliten sköts upp 1991 med Discovery under STS-48-uppdraget. Det ursprungliga uppdraget var planerat att pågå i tre år, men förlängdes flera gånger. När uppdraget slutligen avslutades i juni 2005 fungerade fortfarande sex av tio instrument.[1] Den 26 oktober 2010 genomförde den Internationella rymdstationen (ISS) en undanmanöver för att undvika kollision med satelliten.[2]

Satelliten återinträdde i jordatmosfären den 24 september 2011. Händelsen omgavs av påtaglig mediabevakning, till stor del på grund av Nasas förutsägelse att större satellitdelar kunde nå marken och utgöra fara i bebodda områden. Satelliten slog emellertid ner i avlägsna delar av Stilla havet.[3]

Uppdragets avslutande och satellitens nedslag[redigera | redigera wikitext]

Sänkning av omloppsbanan[redigera | redigera wikitext]

UARS togs ur bruk 2005 med en slutgiltig styrraketavfyrning för att sänka omloppsbanan, följt av en passivation av satellitsystemen som utfördes i början av december samma år.

Återinträdet i jordens atmosfär[redigera | redigera wikitext]

Den 7 september 2011 tillkännagav Nasa att ett okontrollerat återinträde i atmosfären av UARS var nära förestående och att det utgjorde en mindre risk för allmänheten.[4] Den 15 september 2011 var UARS i omlopp mellan 265 och 235 kilometer över jordytan. Återinträdet beräknades inträffa den 23 september 2011.[5] Nasa varnade för att vissa skrotdelar kunde ta sig igenom atmosfären ända ner till marknivå.[6]

Klockan 07.46 (UTC) den 24 september 2011 tillkännagav Nasa på UARS webbplats att Joint Space Operations Center vid militärflygplatsen i Vandenberg i Kalifornien sagt att satelliten inträtt i atmosfären över Stilla havet. I början framkom inga exakta uppgifter om klockslag och plats.[7][8] Nicholas Johnson vid Nasas Johnson Space Center menade att de inte visste var nedslagsplatsen fanns och kanske aldrig kommer att få veta det.[9] Joint Space Operations Center meddelade dock senare att återinträdet skedde klockan 04.00 (UTC) den 24 september över 14°6′0″S 170°6′0″V / 14.10000°S 170.10000°V / -14.10000; -170.10000, strax utanför Amerikanska Samoa. Enligt Nasa skulle delar av satelliten slagit ner mellan 480 och 1 300 kilometer nordost om positionen för atmosfärinträdet.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Upper Atmosphere Research Satellite
  1. ^ W. Henry Lambright (2005). NASA and the Environment: The Case of Ozone Depletion, ”The UARS controversy” s. 43f.
  2. ^ ”Orbital Debris Quarterly News”. NASA. http://orbitaldebris.jsc.nasa.gov/newsletter/pdfs/ODQNv15i3.pdf. Läst 10 september 2011. 
  3. ^ [a b] ”Final Update: NASA's UARS Re-enters Earth's Atmosphere”. http://www.nasa.gov/mission_pages/uars/index.html. Läst 27 september 2011. 
  4. ^ David, Leonard (7 september 2011). ”Huge Defunct Satellite to Plunge to Earth Soon, NASA Says”. Space.com. http://www.space.com/12859-nasa-satellite-falling-space-debris-uars.html. Läst 10 september 2011. 
  5. ^ Tariq Malik (16 September 2011). ”Huge Defunct Satellite Falling to Earth Faster Than Expected, NASA Says”. Space.com. http://www.space.com/12982-dead-nasa-satellite-falling-earth-sept-24.html. Läst 17 september 2011. 
  6. ^ ”Orbital Debris ORSAT”. NASA. http://orbitaldebris.jsc.nasa.gov/reentry/orsat.html. Läst 17 september 2011. 
  7. ^ Joel Achenbach (September 24(updated)). ”NASA: Satellite debris has hit Earth”. http://www.washingtonpost.com/national/health-science/nasa-satellite-debris-might-hit-us/2011/09/23/gIQA5VmiqK_story.html?hpid=z2&wpisrc=al_national. Läst 24 september 2011. 
  8. ^ ”Center for orbital and re-entry debris studies”. The Aerospace Corporation. http://reentrynews.aero.org/1991063b.html. Läst 24 september 2011. 
  9. ^ ”UARS: When and Where Did It Go Down?”. ADRIAN WEST. Universe today. http://www.universetoday.com/89185/uars-when-and-where-did-it-go-down/#more-89185. Läst 25 september 2011. ”We don’t know where the debris field might be... We may never know.” 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Goddard Space Flight Center (1987). The UARS Instruments. I UARS Project Data Book, pp. 4–1–4-63. NASA.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]