Upplands Väsby kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Upplands Väsby.
Kommunen gränsar till (medsols, söderifrån) Sollentuna kommun, Järfälla kommun, Upplands-Bro kommun, Sigtuna kommun, Vallentuna kommun och Täby kommun.
Upplands Väsby kommun är bland annat känd för hårdrocksgruppen Europe och Väsby IK Hockey, "Vilda Väsby", som helt otippade kvalificerade sig för spel i Elitserien i ishockey 1987/1988. Där kom man dock sist i grundserien med sina tre poäng. Fotbollsklubben Väsby United har spelat i Superettan sedan 2008.
Administrativ historik [redigera]
Kommunen bildades vid den riksomfattande kommunreformen 1952 genom att bilda Upplands-Väsby landskommun av de tidigare kommunerna Hammarby, Fresta och Ed. En mindre del av Ed överfördes samtidigt till Järfälla kommun. Kommunen berördes inte territoriellt av kommunreformen 1971 och bildade då Upplands-Väsby kommun.
Namnet togs från postorten som 1919 fått namnet Upplands Väsby i särskiljande syfte. Järnvägsstationen hette ända fram till 1939 enbart Väsby. År 2003 ändrades kommunens officiella namn genom att ta bort bindestrecket, från "Upplands-Väsby kommun" till "Upplands Väsby kommun". Kommunen hade själv sedan länge använt den formen.
Blasonering: I blått fält en med kors krönt kyrka av silver visande en med blått spetsbågsfönster försedd gavel samt sakristia och vapenhus, och däröver en ginstam av silver belagd med tre blå kuggkransar.
Vapnet skapades i samarbete mellan Riksarkivet och kommunen och fastställdes av Kungl Maj:t 1961. Eftersom kommunen bildats av tre tidigare socknar ville man först ha tre kyrkor i vapnet. I stället valde man en kyrka och tretalet fick representera industrin genom de tre kuggkransarna. Förebilden till kyrkan är Hammarby kyrka.
Huvuddelen av kommunens tätbebyggelse utgörs av tätorten Upplands Väsby. Norr därom ligger den lilla tätorten Löwenströmska lasarettet. Två hektar av kommunens yta räknas till tätorten Stockholm (området runt Infra City i kommunens sydligaste del).
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Upplands Väsby kommun 1970–2010 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
19 032 |
| 1975 |
|
28 810 |
| 1980 |
|
31 961 |
| 1985 |
|
33 912 |
| 1990 |
|
35 963 |
| 1995 |
|
36 277 |
| 2000 |
|
37 576 |
| 2005 |
|
37 624 |
| 2010 |
|
39 289 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
Kommunfullmäktige har sedan 1988 51 platser. Majoriteten av fullmäktiges platser tillhör moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna, kristdemokraterna och centerpartiet. Kommunstyrelsens ordförande är Per-Erik Kanström (m).
Den borgerliga majoriteten, Allians för Väsby, tillträdde efter valet 2006.
Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2010- [redigera]
| Majoritet |
Mandat |
52,73% |
Opposition |
Mandat |
47,27% |
| Moderata samlingspartiet |
17 |
32,96 |
Socialdemokraterna |
15 |
30,97 |
| Folkpartiet liberalerna |
6 |
11,07 |
Vänsterpartiet |
2 |
6,34 |
| Kristdemokraterna |
2 |
5,58 |
Miljöpartiet de gröna |
5 |
5,58 |
| Centerpartiet |
2 |
3,12 |
Sverigedemokraterna |
2 |
2,45 |
|
|
|
Övriga partier |
0 |
1,93 |
Mandatfördelning i valen 1970–2010 [redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
SPI |
SD |
NYD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
2 |
21 |
|
|
|
|
6 |
8 |
|
4 |
|
41 |
88,7 |
|
| 1973 |
3 |
19 |
|
|
|
|
9 |
4 |
|
6 |
|
41 |
91,2 |
|
| 1976 |
3 |
19 |
|
|
|
|
7 |
5 |
|
7 |
|
41 |
88,3 |
|
| 1979 |
4 |
23 |
1 |
|
|
|
6 |
5 |
|
10 |
|
49 |
86,3 |
|
| 1982 |
3 |
24 |
1 |
|
|
|
4 |
3 |
1 |
13 |
|
49 |
87,2 |
|
| 1985 |
3 |
23 |
2 |
|
|
|
2 |
6 |
|
13 |
|
49 |
84,5 |
|
| 1988 |
3 |
23 |
4 |
|
|
|
2 |
7 |
|
12 |
|
51 |
81,0 |
|
| 1991 |
3 |
18 |
2 |
|
|
3 |
2 |
6 |
2 |
15 |
|
51 |
81,8 |
|
| 1994 |
3 |
24 |
3 |
|
|
|
2 |
4 |
1 |
14 |
|
51 |
82,0 |
|
| 1998 |
5 |
18 |
2 |
1 |
|
|
2 |
4 |
3 |
16 |
|
51 |
75,52 |
|
| 2002 |
4 |
20 |
2 |
1 |
|
|
2 |
8 |
3 |
11 |
|
51 |
75,12 |
|
| 2006 |
3 |
16 |
3 |
|
1 |
|
2 |
6 |
3 |
17 |
|
51 |
76,21 |
|
| 2010 |
2 |
15 |
5 |
|
2 |
|
2 |
6 |
2 |
17 |
|
51 |
79,35 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Kommunen utgör området för en kyrklig samfällighet, bestående av församlingarna Ed, Hammarby och Fresta. Före kommunreformen på 1950-talet bildade Eds församling ett pastorat tillsammans med Sollentuna församling.
Att kommunen sedan gammalt är gammal kulturbygd vittnar inte minst de talrika fornlämningarna om. Kommunen är tredje runstenstätast efter grannkommunerna Täby och Vallentuna. I Runsa finns en av Sveriges största skeppssättningar.
Ursprunget till namnet Väsby är slottet Stora Väsby som ägs av den adliga släkten De Geer. När järnvägen drogs mellan Stockholm och Uppsala var De Geers och Stora Väsbys ägor tvungna att korsas. Stationen som öppnades 1866 fick namnet Väsby. Detta blev också namnet på det samhälle som växte fram runt stationen. I särskiljande syfte fick postorten och senare även järnvägsstationen namnet Upplands Väsby. Det blev 1952 namnet på den nya kommunen. Kommunen är alltså uppkallad efter sin järnvägsstation och inte tvärt om. Närheten till järnvägen ledde till att Optimusverken etablerades under ledning av Anton Tamm. En villastad växte fram på det gamla godset Vilundas ägor. De tidiga 1900-talet präglades av småskalig industri, arbetarrörelse, nykterhetsrörelse samt frikyrkorörelse. I samband med Arlandas tillkomst växte kommunen väldigt fort under 1960- och 1970-talen. 1913 skedde ett mycket berömt och uppmärksammat mord i Hammarby apotek. Gustav Adolf Löwenström lät i början av 1800-talet resa Löwenströmska lasarettet. Löwenström var bror var till Jakob Johan Anckarström, mannen som mördade Gustav III på operans maskeradbal 1792.
Välkända personer från kommunen [redigera]
Upplands Väsby har flera internationellt kända varumärken inom kommungränserna, till exempel Marabou, Cederroth, Öhlins Racing och Kia Motors Sweden.
Det finns cirka 2 500 elever fördelade på 14 grundskolor samt fem gymnasieskolor. Elevunderlaget minskar eftersom årskullarna 1996 och ett par år senare har minskat. Friskolornas etablering har även gjort att elevantalet minskat något i de kommunala grundskolorna.
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
3. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf
Externa länkar [redigera]