Upplands regemente (signal)

Från Wikipedia
För infanteriregementet med samma namn, se Upplands regemente (infanteri).

Upplands regemente
(S 1)
Vapen för Upplands regemente tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnUpplands regemente
Datum1902–2006
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypSignaltrupperna
RollUtbildningsförband [a]
Del avHögkvarteret [b]
EfterföljareLedningsregementet
StorlekRegemente
HögkvarterEnköpings garnison
FörläggningsortEnköping
Valspråk"Här finns inga omöjligheter"
FärgerRött och guld          
Marsch"Utgångsmarsch" (Bergström) [c]
DekorationerUpplregGM/SM [d]
UpplVästmlfoMSM [e]
UpplregMBM [f]
SegernamnVarberg (1565)
Narva (1581)
Lützen (1632)
Warszawa (1656)
Frederiksodde (1657)
Tåget över Bält (1658)
Rügen (1678)
Düna (1701)
Kliszów (1702)
Holovczyn (1708)
Helsingborg (1710)
Svensksund (1790)
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1960
Förbandstecken m/1960
Förbandsfana m/1955

Upplands regemente (S 1) var ett signalförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1902–2006. Förbandsledningen var förlagd i Enköpings garnison i Enköping.[2][3][4]

Historia

Regementet härstammar från fältsignal- (senare telegraf-)kompaniet som sattes upp till arméns pontonjärbataljon. Den döptes om till Fälttelegrafkåren 1902 och blev självständig samma år. En flygvapenskvadron skapades 1916 och bröts ut ur enheten 1926, detta skulle senare bli Flygvapnet.

Ur Fälttelegrafkåren bildades Signalregementet (S 1) när Kungl. Fortifikationen 1937 delades i ingenjör- och signaltrupper och Fortifikationskår och -förvaltning med förläggning i Marieberg (Stockholm). Signalregementet flyttade 1942 till egna nybyggda kaserner i Frösunda (Solna). S 1 flyttade 1957 till Uppsala och övertog förutvarande Upplands regementes (I 8) kaserner (Polacksbacken) och traditioner. I samband med omlokaliseringen till Uppsala antog regementet namnet Upplands signalregemente (S 1).

Under Upplands regementes tid i Uppsala fullgjorde Sveriges siste indelte soldat, trots hög ålder, sin kontrakterade repetitionstjänstgöring, de sista åren med stillsamma arbetsuppgifter.

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret mellan åren 1973 och 1975, sammanslogs Upplands signalregemente (S 1) med Uppsala försvarsområde (Fo 47) och Västmanlands försvarsområde (Fo 48) och bildade den 1 juli 1974 ett försvarsområdesregemente under namnet Upplands regemente (S 1/Fo 47/48).[5] Detta medförde att Göta livgarde (P 1) som ingick i Uppsala försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Upplands regemente, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente).[6]

I Kungl. Maj:t proposition 1973:135 föreslog regeringen att Göta livgarde (P 1) skulle avvecklas, samt att Pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS), som var knuten till Göta livgarde skulle omlokaliseras till Skåne. Den förläggning som då Göta livgarde skulle efterlämna föreslogs att övertas av Upplands signalregemente, som då skulle omlokaliseras från Uppsala. Chefen för armén ville dock att regementet skulle kvarstå i Uppsala till 1990-talet, och att Göta livgarde skulle bibehållas i fredsorganisationen.[7] Något beslut i frågan kom inte med propositionen, bland annat genom att regementets materiel hade en viss störande inverkan på radiostationen i Vallby. I Kungl. Maj:t proposition 1974:50 framförde regeringen återigen förslaget om att lägga ned Göta livgarde, samt att omlokalisera Upplands signalregemente.[8] Vilket till slut kom att fastställas genom försvarsbeslutet 1977 och regeringens proposition 1977/78:65.[9]

Den 30 juni 1980 avvecklades Göta livgarde (P 1).[10] Omlokaliseringen av verksamheten i Uppsala pågick sedan fram till sommaren 1982. Först in i Enköping var Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS), (senare Ledningsskolan (LedS), vari även ingick Signaltruppernas officershögskola (SignOHS), vilka flyttade till Enköping den 18 maj 1982,[11] och den 1 juni 1982 flyttade Upplands regemente officiellt till Enköping.[12] Avvecklingen av Göta livgarde samt omlokaliseringen av Upplands regemente var en del av den så kallade mälarkarusellen.

Även om Göta livgarde avvecklades, kvarstod tre pansarbataljoner från Blåa brigaden (PB 6). Dessa bataljoner bildade den 1 juli 1979 6:e pansargruppen. Där Upplands regemente (S 1/Fo 47/48) stod som mobiliseringsmyndighet. Detta var ett resultat av att riksdagen endast beslutat att fredsorganisationen skulle minskas, men att brigadens pansarbataljoner skulle kvarstå i krigsorganisationen, något som med automatik medförde en belastning för andra utbildningsförband. År 1981 påbörjades en överföring av bataljonerna till Södermanlands regemente (P 10), där första pansarbataljonen var först ut och kom att bilda stommen i den nyuppsatta Södermanlandsbrigaden (MekB 10). Upplands regemente kom dock att kvarstå som mobiliseringsmyndighet för de bataljoner som tidigare tillhört Blåa brigaden (PB 6). En organisation som levde kvar fram till avvecklingen av Södermanlandsbrigaden (MekB 10).

Genom försvarsbeslutet 1982 avvecklades Göta signalregemente (S 2), och uppgick som en utbildningsbataljon i Livregementets husarer (K 3). Detta medförde att Upplands regemente övertog huvuddelen av utbildningsansvaret av värnpliktiga till signaltrupperna i södra Sverige.[13]

Den 30 juni 1990 avskildes Västmanlands försvarsområde (Fo 48) från regementets försvarsområdesstab, och bildade den 1 juli 1990 Västmanlands regemente (Fo 48).[5][14] Genom försvarsbeslutet 1996 avvecklades Västmanlands regemente, och uppgick den 29 augusti 1997 i Upplands regemente som Västmanlandsgruppen.[2]

Genom försvarsbeslutet 1992 kom samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementesstorlek, ej heller benämnas som regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisatio­nen.[15] Upplands regemente som var ett försvarsområdesregemente, samt mobiliseringsansvar för en halv brigad, bibehöll dock sin status som regemente, medan Norrlands signalregemente reducerades till Norrlands signalkår.

Genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades försvarsområdesstaben vid regementet den 30 juni 2000, och regementet övergick från att varit ett försvarsområdesregemente till ett utbildningsregemente den 1 juli 2000. Regementet återgick samtidigt till beteckningen S 1.

Genom försvarsbeslutet 2004 beslutades det att avveckla Norrlands signalbataljon, och med det koncentrera utbildningen av truppslaget helt till Enköping. I budgetpropositionen för 2007-års statsbudget som riksdagen antog, innehöll även en utveckling av försvarsmaktsgemensamma enheterna, detta medförde att Upplands regemente avvecklades den 31 december 2006. Från 1 januari 2007 bildades det försvarsmaktsgemensamma förbandet Ledningsregementet med överste Lena Hallin som regementschef. Ledningsregementet kom i princip att överta Upplands regementes uppgifter, men med större inflytande från marinen och flygvapnet.[16]

Förläggningar och övningsplatser

Förläggning

När förbandet bildades som Fälttelegrafkåren 1902, förlades förbandet i lilla kasernen vid Jaktvarvet. År 1908 omlokaliserades förbandet till Marieberg, där de övertog kasernerna från Svea trängkår, vilka omlokaliserats året innan till Örebro. År 1915 omlokaliserades radiokompaniet till Frösunda. Den 20 maj 1938 omlokaliserades 3:e och 4:e kompaniet till Frösunda. Den 19 oktober 1940 omlokaliserades större delen av förbandet till Frösunda. Kvar i Marieberg blev delar av Arméns signalskola (SignS), vilka var förlagda där fram till den 29 september 1958. Då skolan omlokaliserades till Uppsala, dit förbandet hade omlokaliserats redan ett år tidigare, närmre bestämt den 1 april 1957. I Uppsala övertogs kasernområdet från det avvecklade infanteriregementet Upplands regemente. Inflyttningen av förbandet pågick fram till den 4 december 1957. I Uppsala blev förbandet kvar fram till den 1 juni 1982, då det övertog kasernområdet från det avvecklade Göta livgarde.[4]

Detachement

Signalregementet hade flera detachement:

  • ett kompani i Skövde, S 1 Sk från 1944, samlokaliserat med Livregementets husarer (K 3); omorganiserat 1958 till Signalbataljonen i Skövde.
  • ett kompani i Boden S 1 B från 1937, samlokaliserat med Norrbottens regemente (I 19). Kompaniet härstammade från det signalkompani som 1910 uppsattes vid Bodens ingenjörkår (Ing 4). Kompaniet, som tidigare kallades telefonkompaniet, omorganiserades 1954 till Signalbataljonen i Boden.
  • ett kompani i Kristianstad S 1 K under åren 1942–1950.
  • ett kompani i Stockholm S 1 8 komp. under åren 1957–1982.

Heraldik och traditioner

Minnesmedlaj över Upplands signalregemente från 1975.
Upplands regementes förtjänstmedalj i silver från 2000.

I samband med Fortifikationens 300-årsjubileum, tilldelades Fälttelegrafkåren en fana av Gustav V. Fanan var då försedd med lilla riksvapnet i övre inre hörnet. År 1959 ersattes det med Upplands landskapsvapen. I samband med att Upplands regementes (I 8) avvecklades, överfördes dess fana den 30 mars 1957 till Upplands signalregemente. Upplands signalregemente övertog därmed även segernamnen från Upplands regemente. Upplands signalregemente förde fanan jämsides med sin ursprungliga fana. Den 20 maj 2000 tilldelade ÖB Johan Hederstedt en ny fana till Upplands regemente, vilken även den fördes vid sidan om regementets ursprungliga fana.[2]

I samband med att regementet upphörde som ett försvarsområdesregemente den 30 juni 2000, instiftades Upplands regementes förtjänstmedalj i guld och silver (UpplregGM/SM). Vid sidan om den instiftades även Uppsala och Västmanlands försvarsområde (Fo 47) minnesmedalj i silver (UpplVästmlfoMSM).[2][17][18][19] I samband med att regementet upplöstes 2006, och bildade det nya regementet, Ledningsregementet, instiftades 2007 Upplands regementes minnesmedalj i brons (UpplregMBM).[20]

Förbandschefer

  • 1902–1904: Nils Gustaf Stedt (tillika chef för Ing 1)
  • 1904–1907: Georg Frans Herman Julius Juhlin-Dannfelt
  • 1907–1912: Broder Sten A:son Leijonhufvud
  • 1912–1915: Carl Adolf Alfred Murray
  • 1915–1920: Karl Albert Byron Amundson
  • 1920–1924: Erik Conrad Erikson
  • 1924–1925: Karl Albert Byron Amundson
  • 1925–1927: Carl Eggert Nauclér
  • 1928–1932: Torsten Friis
  • 1932–1942: Gottfried Hain
  • 1942–1945: Harald Hægermark
  • 1945–1948: Nils Åke Sundberg
  • 1948–1957: Casa Crafoord
  • 1957–1963: Sven Almqvist
  • 1963–1968: Ivar Syberg
  • 1968–1971: Lennart Ljung
  • 1971–1974: Arne Risling
  • 1974–1976: Curt W Helmfrid
  • 1976–1982: Carl Ivar Lindgren
  • 1982–1990: Fredrik Lilliecreutz
  • 1990–1999: Lennart Johansson
  • 1999–2000: Björn Karlsson
  • 2000–2004: Lars-Olof G Johansson
  • 2004–2006: Mats O Blom

Namn, beteckning och förläggning

Namn
Kungl Fälttelegrafkåren 1902 – 1937-06-30
Kungl Signalregementet 1937-07-01 – 1957-03-31
Kungl Upplands signalregemente 1957-04-01 – 1974-06-30
Kungl Upplands regemente 1974-07-01 – 1974-12-31
Upplands regemente 1975-01-01 – 2006-12-31
Beteckningar
Ing 3 1902-01-01 – 1937-06-30
S 1 1937-07-01 – 1974-06-30
S 1/Fo 47/48 1974-07-01 – 1990-06-30
S 1/Fo 47 1990-07-01 – 2000-06-30
S 1 2000-07-01 – 2006-12-31
Förläggningsorter och detachement
Stockholms garnison (F) 1902 – 1957-03-31
Uppsala garnison (F) 1957-04-01 – 1982-05-30
Enköpings garnison (F) 1982-06-01 – 2006-12-31
Skövde garnison (D) 1944-04-01 – 1961-03-31
Bodens garnison (D) 1915-01-01 – 1925-10-31
Bodens garnison (D) 1937-07-01 – 1957-03-31
Kristianstads garnison (D) 1944-10-01 – 1950

Populärkultur

TV-serien Någonstans i Sverige (1973) samt filmen Repmånad (1979) är delvis inspelade på Upplands regemente i Uppsala.[21][22]

Galleri

  • Regementets kanslihus i Lilla Frösunda
    Regementets kanslihus i Lilla Frösunda
  • Före detta skolhus i Lilla Frösunda
    Före detta skolhus i Lilla Frösunda
  • Före detta logementsbyggnad i Lilla Frösunda
    Före detta logementsbyggnad i Lilla Frösunda
  • De gamla kasernbyggnaderna vid Polacksbacken, Uppsala, uppförda 1912 där universitetet numera bedriver verksamhet.
    De gamla kasernbyggnaderna vid Polacksbacken, Uppsala, uppförda 1912 där universitetet numera bedriver verksamhet.
  • Kanslihuset vid Polacksbacken.
    Kanslihuset vid Polacksbacken.
  • Kasernbyggnad vid regementets förläggning i Uppsala åren 1957–1982.
    Kasernbyggnad vid regementets förläggning i Uppsala åren 1957–1982.
  • Vy över framsidan och regementsparken i Uppsala.
    Vy över framsidan och regementsparken i Uppsala.
  • Skrift över slag som Upplands regemente deltagit i.
    Skrift över slag som Upplands regemente deltagit i.
  • Minnessten över den militära verksamheten vid Polacksbacken.
    Minnessten över den militära verksamheten vid Polacksbacken.
  • Entré till regementets förläggning i Enköping åren 1982–2006.
    Entré till regementets förläggning i Enköping åren 1982–2006.
  • Kasernbyggnad vid regementets förläggning i Enköping åren 1982–2006.
    Kasernbyggnad vid regementets förläggning i Enköping åren 1982–2006.

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1974–2000 var regementet organiserat som ett försvarsområdesregemente.
  2. ^ Åren 1902–1927 var förbandet underställt chefen för IV. arméfördelningen, åren 1928–1936 Östra arméfördelningen, 1937–1942 IV. arméfördelningen, åren 1942–1966 IV. militärområdet, åren 1966–1991 Östra militärområdet, åren 1991–2000 Mellersta militärområdet, åren 2000–2006 direkt underställt Högkvarteret.
  3. ^ Förbandsmarschen fastställdes den 26 april 1976 genom TFG 760150.[1]
  4. ^ Förtjänstmedaljerna instiftades 2000
  5. ^ Minnesmedaljen instiftades 2000
  6. ^ Minnesmedaljen instiftades 2007

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 18
  2. ^ [a b c d] Braunstein (2005), s. 259-262
  3. ^ Kjellander (2003), s. 319-321
  4. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 37-39
  5. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 75
  6. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 10 maj 2016. 
  7. ^ ”Kungl. Maj:t proposition 1973:135”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW03135. Läst 28 maj 2016. 
  8. ^ ”Kungl. Maj:t proposition 1974:50”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FX0350. Läst 28 maj 2016. 
  9. ^ ”Regeringens proposition 1977/78:65”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissaa-organisationsfragor-mm-rorande_G10365. Läst 28 maj 2016. 
  10. ^ Holmberg (1993), s. 24
  11. ^ Holmberg (1993), s. 39
  12. ^ Holmberg (1993), s. 39
  13. ^ ”Regeringens proposition 1981/82:102”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-sakerhets--och-forsvarspolitiken-samt_G503102. Läst 28 maj 2016. 
  14. ^ ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 28 maj 2016. 
  15. ^ ”Regeringens proposition 1991/92:102”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvarets-utveckling-till-och-med-budgearet_GF03102. Läst 7 maj 2016. 
  16. ^ ”Förslag till statsbudget för 2007-Utgiftsområde 6”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-2007-utgiftsomrade-6_GU031d8. Läst 28 maj 2016. 
  17. ^ ”UpplVästmlfoMSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={9325FAFA-2A8A-46AA-94E0-01EE8350FED6}&listmode=0&medal={FA5437F9-95CF-4528-BD07-A5E2CCD1A7EA}. Läst 28 december 2017. 
  18. ^ ”UpplregGM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={9325FAFA-2A8A-46AA-94E0-01EE8350FED6}&listmode=0&medal={510F2A93-1B11-4E43-9014-AC0034B483B0}. Läst 28 december 2017. 
  19. ^ ”UpplregSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={9325FAFA-2A8A-46AA-94E0-01EE8350FED6}&listmode=0&medal={8888CF97-16B5-4885-838E-B6500DF5041C}. Läst 28 december 2017. 
  20. ^ ”UpplregMBM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={9325FAFA-2A8A-46AA-94E0-01EE8350FED6}&listmode=0&medal={3C01D1DB-E3FB-43CA-ADCA-2E36BB75C0C6}. Läst 28 december 2017. 
  21. ^ ”Repmånad eller Hur man gör pojkar av män (1979)”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=5033&type=MOVIE&iv=RecordingPlace. Läst 13 mars 2009. 
  22. ^ ”Någonstans i Sverige”. Internet Movie Database. http://www.imdb.com/title/tt0069617/locations?ref_=tt_dt_dt. Läst 25 juli 2015. 

Tryckta källor

Vidare läsning

  • Helmfrid, Curt W., red (1982). Polacksbacken: en gammal lägerplats. Uppsala: Lundequistska bokh. (distr.). Libris 7629267. ISBN 91-7260-640-1 
  • Karlsson, Åsa; Palm, Håkan (1998). Med Upplands regemente under fyra sekler. Enköping: Historiekomm., Upplands regemente [distributör]. Libris 7453198. ISBN 91-630-7154-1 
  • Westergren, Per-Olof (1998). Upplands regemente: berättelser och historier. [Enköping]: Upplands regemente. Libris 7452693. ISBN 91-630-6448-0 

Externa länkar

v • r
Svenska lednings- och underrättelseförband
Nuvarande
Upplösta och avvecklade
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Upplands_regemente_(signal)&oldid=42347359”