Upproret i Canudos

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karta över Canudos.

Upproret i Canudos (”Guerra de Canudos”) var en konfrontation mellan den brasilianska armén och invånarna i en folklig rörelse av socio-religiös inriktning (messianism) ledd av Antônio Conselheiro, som varade mellan 1896 och 1897, i Canudos, i det inre av regionen Bahia, i nordöstra Brasilien.

Canudos[redigera | redigera wikitext]

Canudos var en liten by som grundats under 1700-talet i närheten av Fazenda vid Canudosfloden. Med ankomsten av Antonio Conselheiro 1893 började byn växa dramatiskt under några år och nådde efter några år en befolkning av cirka 25 000 invånare. Antonio Conselheiro döpte om platsen till Belo Monte (”Vackra berget”), trots att ligger i en dalgång mellan kullar.

Händelseförlopp[redigera | redigera wikitext]

Karikatyr i Revista Ilustrada, porträtterande Antônio Conselheiro, med sitt följe beväpnat med gamla musköter, som försöker stoppa Republiken

Episoden var resultatet av en rad faktorer, inklusive allvarliga ekonomiska och sociala kriser som inträffade i området vid den tid, som historiskt kännetecknats av improduktiva plantager, cykliskt återkommande torka och kronisk arbetslöshet. Tusentals människor drog iväg till Canudos, som leddes av pilgrimen Antônio Conselheiro, förenade i tron på en mirakulös räddning av de fattiga invånarna från klimatets härjningar och ekonomisk och social utslagning.

De stora jordbrukarna i regionen, förenade sig med kyrkan och bildade en stark påtryckningsgrupp mot den nybildade republiken. Man krävde att åtgärder skulle vidtas mot Antonio Conselheiro och hans anhängare. Det uppstod rykten om att Canudos beväpnat sig för attacker mot närliggande städer och mot huvudstaden för att störta den republikanska regeringen, och sedan återinföra monarkin. Även om det inte finns några bevis för att dessa rykten var sanna skickades militären till Canudos.[1] Tre militära expeditioner mot Canudos vänster besegrade, varav en under befäl av överste Antonio Moreira César, som kallades "bödeln"( corta-cabeças) för att ha gett order om avrättning av mer än hundra personer för att slå ner en revolution i Santa Catarina. Arméns nederlag i dessa tidiga expeditioner skrämde den allmänna opinionen, som till slut krävde förstörelse av lägret, vilket resulterade i massaker av upp till tjugo tusen invånare. Dessutom uppskattas det att fem tusen soldater har dött. Kriget slutade med förstörelsen av Canudo, halshuggning av många krigsfångar och att man brände alla 5200 hus i lägret.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Konflikten i Canudos mobiliserade ungefär tolv tusen soldater från sjutton stater i Brasilien, indelade i fyra militära expeditioner. I den fjärde kampanjen 1897 brände soldaterna området, dödade en stor del av befolkningen och halshögg hundratals fångar. Sammanlagt beräknas totalt cirka 25 000 personer ha dött, vilket kulminerade i en total förstörelse av byn.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från portugisiskspråkiga Wikipedia, 2010-10-23.

Källor och fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Galvão, Walnice Nogueira. No Calor da Hora - a guerra de Canudos nos jornais. São Paulo, Editora Ática, 1977