Uppsala kommun
Uppsala kommun | ||
Kommun | ||
Uppsala stadshus (kommunhus)
| ||
|
||
Land | Sverige | |
---|---|---|
Län | Uppsala län | |
Landskap | Uppland | |
Läge | 59°52′N 17°38′Ö / 59.867°N 17.633°Ö | |
Centralort | Uppsala | |
Areal | 2 234,44 km² (2015-01-01)[1] 42:a största (av 290) | |
- land | 2 182,41 km² | |
- vatten | 52,03 km² | |
Folkmängd | 245 329 (2023-12-31)[2] 4:e största (av 290) | |
- centralort | 149 245 (2015) 4:e största tätort (av 1940) | |
Befolkningstäthet | 112,41 invånare/km²[2][1] 51:a högsta (av 290) | |
Kommunstyrelsens ordförande |
Marlene Burwick (S) | |
Geonames | 2666219 | |
Kommunkod | 0380 | |
Tätortsgrad (%) | 88 (2015)[3] | |
Organisationsnummer | 212000-3005 | |
Antal anställda | 13 175 (2014-11)[4] | |
| ||
Webbplats: www.uppsala.se | ||
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. Lantmäteriets kommunavgränsning |
Uppsala kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Uppsala som också är länets residensstad.
Kommunen är Sveriges 4:e folkrikaste kommun med cirka 245 000 invånare (2023)[2] invånare och centralorten är landets fjärde största tätort.
Uppsala kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Uppland och den gränsar i söder till Knivsta kommun och Håbo kommun, i sydväst till Enköpings kommun, i väster till Heby kommun och i norr till Tierps kommun och Östhammars kommun, alla i Uppsala län, samt i öster till Norrtälje kommun i Stockholms län. Kommunen ligger vid Mälarens norra strand där Fyrisån mynnar ut norrifrån.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna Almunge, Balingsta, Björklinge, Bladåker, Bondkyrka, Bälinge, Börje, Dalby, Danmark, Faringe, Funbo, Gamla Uppsala, Hagby, Jumkil, Järlåsa, Knutby, Lena, Läby, Ramsta, Rasbo, Rasbokil, Skogs-Tibble, Skuttunge, Stavby, Tensta, Tuna, Uppsala-Näs, Vaksala, Viksta, Vänge, Västeråker, Åkerby, Åland och Ärentuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Uppsala stad som 1863 bildade en stadskommun.
1947 införlivades Bondkyrka landskommun och Gamla Uppsala landskommun i Uppsala stad
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Björklinge (av de tidigare kommunerna Björklinge och Viksta), Bälinge (av Bälinge, Börje, Jumkil, Skuttunge och Åkerby), Knutby (av Bladåker, Edsbro, Faringe och Knutby), Norra Hagunda (av Järlåsa, Läby, Skogs-Tibble, Vänge och Åland), Oland (av Alunda, Ekeby, Skäfthammar, Stavby och Tuna), Rasbo (av Rasbo och Rasbokil) Södra Hagunda (av Balingsta, Dalby, Hagby, Ramsta, Uppsala-Näs och Västeråker), Vaksala (av Danmark, Funbo och Vaksala) samt Vattholma (av Lena, Tensta och Ärentuna). Almunge landskommun samt Uppsala stad förblev opåverkade.
1967 införlivades Södra Hagunda och Vaksala landskommuner i Uppsala stad samtidigt som Rasbo landskommun införlivades i Olands landskommun.
Uppsala kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Uppsala stad samt landskommunerna Almunge, Björklinge, Bälinge, Knivsta, Norra Hagunda och Vattholma samt delar ur Knutby landskommun (Bladåkers, Faringe och Knutby församlingar). 1974 införlivades delar ur då upplösta Olands kommun (Rasbo, Rasbokils, Stavby och Tuna församlingar). 2003 utbröts ur kommunen området som utgjort Knivsta landskommun för att bilda Knivsta kommun.[5]
Kommunen ingår sedan bildandet i Uppsala domsaga.
Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863 | ||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Uppsala kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Uppsala i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades, här på ett ovanligt dåligt sätt. Knivstas sejour har inte tagits med. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar. | ||||||||
Kommunsammanslagningarna till Uppsala kommun | ||||||||
innan reformerna | efter reformen 1862 | dito 1952 | dito 1971 | |||||
-1862 | 1863-79 | 1880-1946 | 1947-51 | 1952-66 | 1967-70 | 1971-73 | 1974- | |
härad | socken, stad | landskommun | "storkommun" | enhetskommun | ||||
Bälinge sn | Bälinge ln | Bälinge ln | ||||||
Bälinge | Skuttunge sn | Skuttunge ln | ||||||
Åkerby sn | Åkerby ln | |||||||
Jumkils sn | Jumkils ln | |||||||
Ulleråker | Börje sn | Börje ln | ||||||
Läby sn | Läby ln |
Norra Hagunda ln | ||||||
Vänge sn | Vänge ln | |||||||
Hagunda | Järlåsa sn | Järlåsa ln | ||||||
Tibble sn | Tibble ln (Skogs-Tibble 1886-) | |||||||
Ålands sn | Ålands ln | |||||||
Balingsta sn | Balingsta ln | Södra Hagunda ln | ||||||
Dalby sn | Dalby ln | |||||||
Hagby sn | Hagby ln | |||||||
Ramsta sn | Ramsta ln | |||||||
Åkers sn | Åkers ln (Västeråker 1886-) | |||||||
Ulleråker | Näs sn | Näs ln (Uppsala-Näs 1886-) | ||||||
Bondkyrka sn |
Bondkyrka ln Luthagen |
|||||||
– | Uppsala stad | Uppsala kn | ||||||
Vaksala | Gamla Uppsala sn | Gamla Uppsala ln |
||||||
Danmarks sn | Danmarks ln | |||||||
Vaksala sn | Vaksala ln | Vaksala ln | ||||||
Rasbo | Fundbo sn | Fundbo ln (Funbo 1932-) | ||||||
Rasbokils sn | Rasbokils ln | |||||||
Rasbo sn | Rasbo ln | |||||||
Oland | Stavby sn | Stavby ln | Olands ln | |
Olands kn | |||
Tuna sn | Tuna ln | |||||||
3 socknar | 3 landskommuner | Östhammars kn | ||||||
Rasbo | Lena sn | Lena ln | Vattholma ln | |||||
Norunda | Erentuna sn | Erentuna ln (Ärentuna 1902-) | ||||||
Tensta sn | Tensta ln | |||||||
Viksta sn | Viksta ln | |||||||
Björklinge sn | Björklinge ln | Björklinge ln | ||||||
Närdinghundra | Almunge sn | Almunge ln | ||||||
Knutby sn | Knutby ln | Knutby ln | ||||||
Bladåkers sn | Bladåkers ln | |||||||
Faringe sn | Faringe ln | |||||||
Edsbro sn | Edsbro ln | Norrtälje kn |
Kommunvapnet
Blasonering: I blått fält ett gående utåtseende, krönt lejon i gult med svart kontur och med röd beväring, därest dylik skall användas
Uppsalas lejon uppträder första gången som sigill på 1700-talet. Det fastställdes som vapen för Uppsala stad år 1943. Även landskommunerna Björklinge, Bälinge, Gamla Uppsala, Läby och Oland hade haft vapen vars giltighet upphört i samband med sammanslagningar.
Kommunen registrerade vapnet i sitt nuvarande utförande med svart kontur kring lejonfiguren hos PRV år 1986. Den svarta konturen och den gula färgen innebär brott mot heraldikens regler, varför kommunen enligt många heraldiker inte har något vapen utan ett emblem.[källa behövs] Det är dock registrerat som ett kommunvapen enligt de regler som gäller för sådana.
Demografi
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Uppsala kommun 1810–2015[6][7] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1810 | 36 388 | |||
1850 | 41 655 | |||
1900 | 59 218 | |||
1950 | 93 387 | |||
1970 | 129 687 | |||
1980 | 146 192 | |||
1990 | 167 508 | |||
2000 | 189 569 | |||
2010 | 197 787 | |||
2015 | 210 126 | |||
Anm.: Den 1 januari 2003 avskildes Knivsta kommundel till egen kommun.
|
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 47 007, eller 22,67 % av befolkningen (hela befolkningen: 207 362 den 31 december 2014).[8]
Utrikes födda
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Uppsala kommun 207 362 personer. Av dessa var 36 273 personer (17,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[9]
Födelseland[9] | ||
---|---|---|
1 | Sverige | 171 089 |
2 | Asien: Övriga länder | 4 645 |
3 | Europeiska unionen: Övriga länder | 4 567 |
4 | Iran | 3 503 |
5 | Irak | 3 049 |
6 | Afrika: Övriga länder | 2 992 |
7 | Finland | 2 893 |
8 | Sydamerika | 1 584 |
9 | Turkiet | 1 423 |
10 | Nordamerika | 1 257 |
11 | Tyskland | 1 249 |
12 | Syrien | 1 248 |
13 | Kina | 1 056 |
14 | Europa utom EU: Övriga länder | 1 005 |
15 | Polen | 998 |
16 | Thailand | 730 |
17 | Bosnien och Hercegovina | 685 |
18 | Norge | 660 |
19 | Afghanistan | 625 |
20 | Somalia | 587 |
21 | / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
557 |
22 | Danmark | 293 |
23 | Sovjetunionen | 234 |
24 | Island | 212 |
25 | Oceanien | 187 |
26 | Okänt födelseland | 34 |
Indelningar
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:
- Almunge
- Balingsta
- Björklinge
- Bladåker
- Bälinge
- Börje
- Dalby
- Danmark
- Faringe
- Funbo
- Gamla Uppsala
- Gottsunda
- Hagby
- Jumkil
- Järlåsa
- Knutby
- Lena
- Läby
- Ramsta
- Rasbo
- Rasbokil
- Skogs-Tibble
- Skuttunge
- Stavby
- Tensta
- Tuna
- Uppsala domkyrkodistrikt
- Uppsala Helga Trefaldighet
- Uppsala-Näs
- Vaksala
- Viksta
- Vänge
- Västeråker
- Åkerby
- Åland
- Ärentuna
Tätorter
Tätorter enligt SCB
Kod | Tätort | 1990 | 1995 | 2000 | 2005 | 2010 | 2015 |
---|---|---|---|---|---|---|---|
0656 | Uppsala | 109 497 | 119 979 | 124 036 | 128 409 | 140 454 | 149 245 |
0632 | Sävja | 7 869 | 9 441 | 9 434 | 9 414 | 9 684 | 9 723 |
0628 | Storvreta | 5 932 | 6 550 | 6 431 | 6 083 | 6 347 | 6 340 |
0512 | Björklinge | 3 067 | 3 059 | 3 110 | 3 186 | 3 269 | 3 322 |
0524 | Bälinge | 2 309 | 2 201 | 2 050 | 2 166 | 2 437 | 2 406 |
0660 | Vattholma | 1 607 | 1 525 | 1 492 | 1 413 | 1 427 | 1 410 |
0596 | Lövstalöt | 891 | 871 | 880 | 982 | 1 046 | 1 399 |
0516 | Vänge | 1 086 | 1 254 | 1 213 | 1 245 | 1 331 | 1 320 |
0514 | Lindbacken/Brogården | 933 | |||||
0500 | Almunge | 627 | 675 | 692 | 691 | 813 | 816 |
0662 | Ytternäs och Vreta | 298 | 349 | 405 | 636 | 775 | |
0580 | Knutby | 517 | 550 | 568 | 534 | 564 | 705 |
0592 | Länna | 719 | 725 | 731 | 698 | 685 | 700 |
0620 | Skyttorp | 554 | 652 | 631 | 664 | 666 | 636 |
0548 | Gunsta | 268 | 374 | 368 | 371 | 380 | 611 |
0556 | Gåvsta | 355 | 385 | 401 | 398 | 549 | 539 |
0568 | Järlåsa | 411 | 440 | 436 | 451 | 493 | 515 |
0654 | Ultuna | 455 | |||||
0530 | Danmark | 453 | |||||
0622 | Skölsta | 281 | 344 | 368 | |||
0526 | Bärby | 215 | 220 | 347 | |||
0606 | Ramstalund | 279 | 274 | 313 | 311 | 342 | |
0538 | Funbo | 326 | |||||
0566 | Håga | 312 | 317 | 302 | 319 | ||
0598 | Marielund (och Selknä) | 314 | |||||
0666 | Vårdsätra | 201 | 230 | 237 | 266 | ||
0590 | Läby | 233 | 244 | 230 | 220 | 231 | |
0650 | Blackstalund | 207 | 210 | 203 |
Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB)
Tätorter enligt Uppsala kommun
Uppsala kommuns lokala definition av tätorten Uppsala stämmer inte överens med SCB:s tätortsdefinition. Bland annat anser Uppsala kommun att Sävja, Håga och Vårdsätra är stadsdelar i Uppsala. Uppsala kommun publicerar statistiken årligen, vilket gör att den oftare är aktuellare än SCB:s.
Tätort | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Uppsala | 142 090 | 144 839 | 148 412 | 150 983 | 152 655 | 154 776 | 156 796 | 158 354 | 160 204 |
Storvreta | 6 033 | 6 216 | 6 275 | 6 334 | 6 444 | 6 364 | 6 428 | 6 350 | 6 340 |
Björklinge | 3 227 | 3 240 | 3 278 | 3 303 | 3 393 | 3 339 | 3 355 | 3 361 | 3 326 |
Bälinge | 2 172 | 2 381 | 2 392 | 2 434 | 2 458 | 2 444 | 2 474 | 2 465 | 2 406 |
Vattholma | 1 411 | 1 408 | 1 422 | 1 445 | 1 469 | 1 481 | 1 463 | 1 453 | 1 429 |
Lövstalöt | 991 | 998 | 996 | 1 044 | 1 123 | 1 180 | 1 251 | 1 357 | 1 399 |
Vänge | 1 246 | 1 312 | 1 304 | 1 331 | 1 344 | 1 328 | 1 314 | 1 307 | 1 320 |
Gunsta | 565 | 822 | 874 | 897 | 924 | 932 | 939 | 960 | 959 |
Almunge | 737 | 773 | 776 | 809 | 800 | 824 | 824 | 893 | 883 |
Lindbacken | 230 | 815 | |||||||
Vreta-Ytternäs | 490 | 559 | 600 | 631 | 681 | 721 | 751 | 763 | 766 |
Knutby | 661 | 641 | 642 | 659 | 656 | 672 | 689 | 688 | 687 |
Länna | 682 | 668 | 679 | 689 | 669 | 644 | 637 | 646 | 659 |
Skyttorp | 626 | 648 | 642 | 666 | 652 | 676 | 667 | 663 | 641 |
Gåvsta | 514 | 534 | 545 | 561 | 579 | 595 | 582 | 570 | 552 |
Järlåsa | 496 | 505 | 523 | 521 | 531 | 541 | 552 | 538 | 518 |
Danmark | 402 | 422 | 417 | 435 | 443 | ||||
Skölsta | 285 | 326 | 337 | 348 | 341 | 349 | 356 | 352 | 368 |
Ramstalund | 332 | 315 | 306 | 301 | 314 | 323 | 332 | 335 | 330 |
Läby | 216 | 224 | 216 | 220 | 228 | 214 | 231 | 231 | 231 |
Blackstalund | 207 | 212 | 205 | 214 | 214 | 218 | 228 |
- (blankt) anger under 200 invånare; ingen tätort
Källa: Uppsala kommun [11]
Kommunikationer
I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av motorvägen på E4 och Ostkustbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Uven-tågets regiontåg. Dessutom trafikeras banan norrut av Upptåget mot Gävle och söderut av Uppsalapendeln och Stockholms pendeltåg mot Stockholm. Upptåget har stopp även i Storvreta, Vattholma och Skyttorp. Från Uppsala utgår även Dalabanan, som trafikeras av Upptåget, västerut mot Sala.
Från Uppsala utgår riksväg 55 åt sydväst, riksväg 72 åt väster, länsväg 272 åt nordväst, länsväg 290 åt norr, länsväg 288 åt nordöst och länsväg 282 åt öster. De båda senare förbinds av länsväg 273 i nord-sydlig riktning i kommunens östra delar.
Politik
Under mandatperioden 2002–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna med stöd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Under mandatperioderna 2006-2014 styrdes kommunen av borgerliga partierna (Alliansen).
Efter kommunvalet 2014 fick Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet (de röd-gröna) egen majoritet[12].
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Namn | Tillträdde | Avgick | |
---|---|---|---|
Annika Lindh (S) | ? | 31 oktober 2002[13] | |
Lena Hartwig (S) | 1 november 2002 | 31 oktober 2006[14] | |
Gunnar Hedberg (M) | 1 november 2006 | 31 januari 2012[15] | |
Fredrik Ahlstedt (M) | 1 februari 2012 | 31 oktober 2014[16] | |
Marlene Burwick (S) | 1 november 2014- |
Politiska majoriteter i Uppsala kommun
År | Partier | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
1994-2006 | S | V | MP | |||
2006-2014 | M | L | C | KD | ||
2014- | S | V | MP |
Kommunstyrelse
Presidium 2014–2018 | ||
---|---|---|
Ordförande | Marlene Burwick | |
Förste vice ordförande | Maria Gardfjell | |
Andre vice ordförande | Fredrik Ahlstedt |
Totalt har kommunstyrelsen femton ledamöter, varav fem tillhör socialdemokraterna, tre tillhör moderaterna, två tillhör miljöpartiet medan centerpartiet, kristdemokraterna, liberalerna, sverigedemokraterna och vänsterpartiet har alla 1 ledamot vardera.[17]
Kommunfullmäktige och nämnder
Presidium 2014–2018 | ||
---|---|---|
Ordförande | Carl Lindberg | |
Förste vice ordförande | Alf Karlsson | |
Andre vice ordförande | Magnus Åkerman |
Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
---|---|---|---|---|
Socialnämnden | Kjell Haglund | Ylva Stadell | ||
Kulturnämnden | Peter Gustavsson | Karolin Lundström | ||
Miljö- och hälsoskyddsnämnden | Bengt Fladvad | Hanna Victoria Mörck | ||
Plan- och byggnadsnämnden | Erik Pelling | Trond Svendsen | ||
Överförmyndarnämnden | Bertil Brunn | Anna Lindsjö | ||
Utbildningsnämnden | Caroline Andersson | Linda Eskilsson | ||
Idrott- och fritidsnämnden | Rickard Malmström | Loa Mothata | ||
Gatu- och samhällsmiljönämnden | Johan Lundqvist | Hilde Klasson | ||
Arbetsmarknadsnämnden | Ulrik Wärnsberg | Tobias Smedberg | ||
Namngivningsnämnden | Jan Ask | Anna-Karin Westerlund | ||
Omsorgsnämnden | Eva Christiernin | Åsa Puide | ||
Äldrenämnden | Monica Östman | Eva Adler | ||
Valnämnden | Caisa Lycken | Jan Öman |
Mandatfördelning i Uppsala kommun, valen 1970–2014
Valår | V | S | MP | FI | SD | SE4V | C | FP | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 38 | 16 | 17 | 10 |
| 81 | 87,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 5 | 33 | 20 | 10 | 13 |
| 81 | 89,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 6 | 33 | 17 | 12 | 13 |
| 81 | 89,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 7 | 33 | 15 | 10 | 16 |
| 81 | 89,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 7 | 36 | 11 | 6 | 21 |
| 81 | 90,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 6 | 34 | 1 | 7 | 14 | 19 |
| 81 | 88,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 6 | 31 | 6 | 9 | 12 | 17 |
| 81 | 84,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 5 | 28 | 3 | 7 | 13 | 4 | 21 |
| 81 | 84,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 6 | 34 | 7 | 1 | 4 | 9 | 1 | 19 |
| 81 | 85,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 10 | 24 | 7 | 1 | 4 | 9 | 6 | 20 |
| 81 | 79,68 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 9 | 27 | 6 | 3 | 16 | 6 | 14 |
| 81 | 79,69 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 6 | 21 | 6 | 1 | 8 | 11 | 6 | 22 |
| 81 | 81,81 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 6 | 21 | 11 | 2 | 6 | 8 | 4 | 23 |
| 81 | 84,11 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 8 | 22 | 12 | 2 | 5 | 6 | 7 | 4 | 15 |
| 81 | 85,18 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Valresultat 2014
Parti | Röstfördelning | Mandatfördelning | ||||
---|---|---|---|---|---|---|
Antal | % | +/− | Antal | +/− | ||
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna | 36 885 | 26,83 | +2,29 | 22 | +1 | |
Moderaterna | 26 155 | 19,03 | −9,12 | 15 | −8 | |
Miljöpartiet de gröna | 18 047 | 13,13 | +1,00 | 12 | +1 | |
Vänsterpartiet | 11 995 | 8,73 | +1,98 | 8 | +2 | |
Folkpartiet liberalerna | 11 324 | 8,24 | −1,60 | 7 | −1 | |
Centerpartiet | 9 126 | 6,64 | −0,39 | 6 | +/−0 | |
Sverigedemokraterna | 9 071 | 6,60 | +3,28 | 5 | +3 | |
Kristdemokraterna | 7 684 | 5,59 | −0,02 | 4 | +/−0 | |
Feministiskt initiativ | 4 382 | 3,19 | +1,99 | 2 | +2 | |
Övriga partier | 2 794 | 2,03 | +0,58 | 0 | +/−0 | |
Totalt | 137 463 | 100,00 | +/−0 | 81 | +/−0 |
Kontaktorter och vänorter
Vänorter:[20]
Frederiksberg, Danmark. (1947-) | |
Tartu, Estland. (1988-) | |
Tavastehus, Finland. (1947-) | |
Hafnarfjörður, Island. (1947-) | |
Bærum, Norge. (1947-) |
Kontaktorter:[21]
Daejeon, Sydkorea. (2000-) | |
Minneapolis, USA. (1999-) | |
Nanjing, Kina. (2004-) | |
Heidelberg, Tyskland. (2002-) |
Se även
- Lista över insjöar i Uppsala kommun
- Naturreservat i Uppsala kommun
- Lista över fornlämningar i Uppsala kommun
- Personer med anknytning till Uppsala kommun
Källor
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b c] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
- ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Statistiska centralbyrån”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=.
- ^ ”DDB UMU”. http://www.ddb.umu.se/folknet.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 16 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160217025605/https://www.uppsala.se/contentassets/f09f9e6b994f41408c66064a2da8470b/befolkningsstatistik-statistisk-folder-2015.pdf. Läst 1 september 2015. Statistisk folder 2015
- ^ ”Så fungerar kommunen”. Uppsala kommun. https://www.uppsala.se/organisation-och-styrning/sa-fungerar-kommunen/. Läst 13 oktober 2015.
- ^ Sveriges Radio, 23 oktober 2001: Annika Lindh slutarLäst 15 februari 2016
- ^ Uppsala kommun, Förtroendevald: Lena Hartwig Läst 15 februari 2016
- ^ Sveriges Radio, 31 januari 2012: Sista dagen för Gunnar Hedberg (M) Läst 15 februari 2016
- ^ Uppsala kommun, Förtroendevald: Fredrik Ahlstedt Läst 15 februari 2016
- ^ Uppsala.se: Kommunstyrelsen Läst 15 februari 2016
- ^ ”Valresultatet hos valmyndigheten”. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/K/kommun/03/80/index.html. Läst 24 januari 2015.
- ^ ”Mandatfördelningen hos valmyndigheten”. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/K/kommun/03/80/valda.html. Läst 24 januari 2015.
- ^ ”Vänorter”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418170208/http://www.uppsala.se/sv/Kommunpolitik/Internationellt-arbete/Kontaktorter-och-vanorter/Vanorter/. Läst 17 maj 2014.
- ^ ”Kontaktorter”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2014. https://archive.is/20140517101412/http://www.uppsala.se/sv/Kommunpolitik/Internationellt-arbete/Kontaktorter-och-vanorter/Kontaktorter/. Läst 17 maj 2014.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Uppsala kommun.
|
|