Användare:Wanpe/Foton med verkshöjd

PD-Sweden-photo

This Swedish photograph is free to use either of these cases: For photographic works (fotografiska verk), the image is public domain: a) if the photographer died before January 1, 1944, or b) if the photographer is not known, and can not be traced, and the image was created before January 1, 1944. For photographic pictures (fotografiska bilder), such as images of the press, the image is public domain if created before January 1, 1969 (transitional regulations 1994). The photographer, if known, should always be attributed. Always provide source information.

Bakgrund

I vår tillämpning av upphovsrätt för foton, så finns det en oklar zon. Det gäller foton tagna före 1969 och där fotgrafen inte varit död i 70 år. För denna grupp skriver lagtexten att upphovsrätten beror på fotografiets verkshöjd, och vad detta i praktiken innebär har aldrig rättsligt prövats. Ett slarvigt uttryck kan vara ett motiv återgirvet på ett sådant sätt som inte kan upprepas av en god amatör (är detta korrekt tolkat?)

I vårt förhållande till externa aktörer som har fotoarkiv, främst tänker jag då på museer och liknande så är det mycket önskvärt vi tydliggör vår ståndpunkt och jag har därför tagit fram denna sida för att med konkreta exempel påvisa vad vi avser med verkshöjd.

Först kommer en lista med foton som vi anser har verkshöjd, (vv ange om du har avvikande åsikt) sedan en lista där vi inte anser fotona har verkshöjd, vv kommentrera även där avvikande åsikt). I dessa fall åtefinns motiv från tider utanför den problematiska tidspersioden bara för att få så många exempel som möjligt.

Foton med verkshöjd

Bildserie från Jacob Sjöman Svensson

Jag håller inte med att alla dessa bilder har verkshöjd. Vad är så speciell med bergstoppen, till exempel? Men problemet är stort. Vilken uppfattning ska man utgå ifrån? Lagstiftarens av den ursprungliga lagen, uppfattningar från omkring 1969, eller dagens uppfattning i tyska, franska och europeiska domstolar? Jag vill ta definitioner enligt de gamla förarbeten. Användare:Thomas Blomberg verkar vara insatt, och han har skrivit om detta på Diskussion:Verkshöjd. /Pieter Kuiper 24 februari 2009 kl. 19.04 (CET)

Håller med Peter Kuiper. Jag tycker man bör argumentera på ett sådant sätt som gynnar samhället mest. Och det är att dessa fotografier ska vara fria. Fotograferna har redan fått betalt för detta arbete (om det nu innebar något arbete) för flera decennier sedan. För guds skull det här bilder är från före 1969! Att bilderna blir fria är även det som gagnar wikipedia och våra läsare på bästa sätt. Koios 24 februari 2009 kl. 23.54 (CET)

Diskussioner om ett foto kan anses ha verkshöjd eller inte måste föras med juridiska argument, inget annat. Huruvida en lekman anser att en bild är speciell eller inte, eller att det skulle gagna WP och WPs läsare är fullständigt irrelevanta i en rättslig bedömning. --Godfellow 26 februari 2009 kl. 23.30 (CET)

Om jag som fotografisk lekman inte ser något speciellt med Sjöman Svenssons bergstopp, gör nog inte en lagfaren domare det heller. Bilden skiljer sig inte från mängden av "fotografiska bilder" eller från "fotografier i allmänhet", och skyddsperioden är samma som för mina bilder på bergstoppar. Fri bild om 50 år alltså, om inte upphovsrätten fortsätter att expandera. /Pieter Kuiper 27 februari 2009 kl. 01.53 (CET)

Foton utan verkshöjd

Bilder tagna av Håkan Trapp

• 
  Hamngatan 1956
• 
  Kungsbron 1964

Jag anser att dessa bilder har verkshöjd, de är skapade av en professionell fotograf, det är till och med bilder som har ställts ut på utställningar. Bilder utan verkshöjd är t.ex bilder som tas i en fotoautomat. / Elinnea 24 februari 2009 kl. 19.37 (CET)

Dessa bilder är inte arrangerade, det är ögenblicksbilder. Att bilderna är tagna av någon som har fått betalt för det, spelar ingen roll. Det är samma med pressfotografer, och pressbilder hade enligt förarbeten normalt ingen verkshöjd. Bilderna är inte heller mer konstnärliga än bilderna i commons:Category:Andy Eick, en amatörfotograf. /Pieter Kuiper 24 februari 2009 kl. 19.44 (CET)

Jag begriper inte vad frågan är, som vi ska försöka besvara här? Vad är verkshöjd? Visst är det ögonblicksbilder, men den från Kungsbron 64 är tagen i precis rätt ögonblick innan bussen åker ut ur bild. Fotografen hade kunnat välja att ta en bild utan buss eller råkat få en halv buss, men nu är bussen där i precis rätt vinkel. Det antyder kanske en viss fotografisk skicklighet. Men innebär det verkshöjd? Och varför skulle min åsikt som lekman ha någon som helst betydelse i den frågan? Det är vad jag undrar. --LA2 24 februari 2009 kl. 21.03 (CET)

Användare på wikipedia efterfrågar ett tydligt ställningstagande och någonstans måste vi börja med att formulera ett som kan anföras mot kritikerna av hur vi hanterar dessa bilder. Texten Pieter hittat på Diskussion:Verkshöjd är bra men jag trodde det också kunde vara en fördel att titta på dessa olika nivåer i form av bildexempel. Och i avsaknad av erkända experter i ämnet så tänkte jag även en diskussion bland oss kunde tillföra kunnande. Wanpe 24 februari 2009 kl. 21.43 (CET)

Jag tycker inte att dessa bilder har någon "verkshöjd". Låt bilderna vara fria! Vem förlorar på att bilderna är fria? Ingen! Varför ska man då ha ett förbud mot att använda dem? Om det inte finns några rättsfall eller specialregler så skall den lag som gällde före 1969 gälla. Det innebär att bilderna är fria idag.Koios 24 februari 2009 kl. 23.57 (CET)

Ögonblicksbilder är väll totalt oplanerade bilder. Som t.ex. att råka fortografera när Kennedy blev skjuten, att råka ha kameran tillgänglig när Hindenburgh krashar. Det finns inget som säger att fotografen för ovanstående bilder inte planerade allt i detalj innan han gav sig ut för att fota, och i så fall blir de fotografiska verk snarare än fotografiska bilder. /Lokal_Profil 25 februari 2009 kl. 00.35 (CET)

De två exemplen kom för övrigt från Upphovsrätt_i_Sverige#Fotografier och var inte påhittade själv. /Lokal_Profil 25 februari 2009 kl. 00.43 (CET)

Att fotografera

I Diskussion:Verkshöjd står det bland annat: Man riktar apparaten mot ett motiv och trycker på avtryckaren, och vips har apparaten skapat en bild åt en... Fel! Ett fotografi skapas först och främst i huvudet av fotografen, egalt om amatör eller profs, sedan trycker man på avtryckaren (undantag fotoautomat, bevakningskamaror eller vid dramatiska, oförutsedda skeenden, typ Kennedy-mord). Beroende på hur fotografen har tänkt (eller planerad) sin bild blir resultatet. Och resultatet kan skilja avsevärd mellan två fotografer trots att de tar en bild från samma plats, på samma motiv, vid samma tillfälle. Ibland tar planeringen några sekunder eller minuter, ibland flera veckor, ja kanske tom flera år. Planeringen börjar i och med att jag bestämmer mig att ta en viss bild och slutar i mörkrummet (förr) eller framför datorn (nu). Däremellan ligger många steg och att "trycka på knappen" är bara en detalj. Resultatet kan visa skillnaden mellan vad vi tycker är ett "bra" eller "dåligt" fotografi, men frågan om "verkshöjd" är därmed inte avgjord. Håkan Trapps bilder här ovan är enligt min uppfattning allesamt "bra" planerade fotografier, men utan "verkshöjd". Jag brukade också vänta tills ett tåg kom på Årstabron, när jag tog bilder där, men därför är mina bilder inte "konstnärliga" utan bara bra planerade. Hälsningar--Holger.Ellgaard 25 februari 2009 kl. 11.09 (CET) Kompl --Holger.Ellgaard 1 mars 2009 kl. 13.13 (CET)

Verkshöjd eller inte?

Fråga: Vilket av dessa två porträttfotografier är “fotografisk bild” och vilket är “fotografisk arbete”?

• 
  Yngve Larsson på 1940-talet
• 
  Peter Celsing på 1960-talet

Svar: Tydligen ansågs bilden på Peter Celsing vara ett fotografisk verk eftersom det raderades på commons, medan Yngve Larsson fick vara kvar. Knepigt, eller hur? --Holger.Ellgaard 25 februari 2009 kl. 11.35 (CET)

Raderingar på commons är slumpvisa. De görs av amatörer, ofta utifrån uppfattningar om rättsläget som är färgade av landet där administratören ifråga själv bor.

Jag hittade en recent SOU om moms där också frågan om konstverk eller fotografi kom upp, eftersom det är olika skatter på dem. Och där definieras fotografiska konstverk som "fotografier tagna av konstnären, tryckta av honom eller under hans tillsyn, signerade och numrerade samt begränsade till 30 exemplar." (Det är flera sidor där om fotografier.) Det bekräftar Thomas Blombergs uppfattning att fotografiska verk i lagens mening är sällsynta, som han också skrev i Malldiskussion:Fritt foto. /Pieter Kuiper 25 februari 2009 kl. 17.09 (CET)

Det var ju mycket intressant, vilka sidor på SOU om moms handlar om fotografier och moms? Jag orkar inte läsa alla 368 sidor. Men är det så att det finns en “statlig”, “officiell” definition om vad ett fotografisk “konstverk” är, som du citerar, då är ju saken mycket tydligt! Och då blir det även logisk att fotografer kallar sina alster för “verk”, för då blir det bara 6% istället för 25% i moms (eller 12%?). Den lagtexten skulle jag gärna visa Stockholms stadsmuseum, som tycker att alla deras fotografier har "verkshöjd", men en bra belysning.--Holger.Ellgaard 25 februari 2009 kl. 18.18 (CET)

Avsnittet 4.5.7 "Definitionen av konstverk" ligger på sida 220 till 232. Jag har inte läst så grundligt än, men citatet kommer från sida 223. /Pieter Kuiper 25 februari 2009 kl. 19.02 (CET)

Tack, och Peter Celsing har jag laddat upp igen för länge sedan för jag anser att bilden inte har någon verkshöjd.--Holger.Ellgaard 25 februari 2009 kl. 19.51 (CET)

Ville med exemplet även visa hur bildhantering fungerar i praktiken när osäkerhet råder. --Holger.Ellgaard 27 februari 2009 kl. 13.36 (CET)

Jag tolkar sida 228/229 som att de bestämmer sig för att inte ta ställning alls till fotografiska verk/bilder då detta skulle skapa problem och då det inte fanns något stöd i EU-lagstiftningen på att göra en sådan skillnad (ur momssynpunkt). Det slutar dessutom med att man bestämmer sig emot att använda definitionen ovan för att särskilja vilka fotografier som är konstverk eller inte. "Det torde inte vara ovanligt att de som arbetar med konstnärliga fotografier även håller på med annan kommersiell fotografering och det torde inte finnas några tydliga skiljelinjer mellan konstfotografering och andra former av fotografering." Det är en intressant text som behandlar svårigheterna kring lagstiftningen men i vad de intresserar sig för är skillnaden mellan konstverk och "icke-konstverk" vilket inte sammanfaller med fotografiskt verk/bild. /Lokal_Profil 25 februari 2009 kl. 20.13 (CET)

Officiellt utlåtande från Finland

Lagarna i Norden hade harmoniserats, så i brist på svenska rättsfall är officiella utlåtanden från Finland intressant. Enligt det finska upphovsrättsrådet är den här bilden på Paavo Nurmi som tänder den olympiska elden år 1952 inget fotografiskt verk. Utlåtandet finns här. Jag har inte kunnat hitta en svensk version, så jag vet inte hur resonemanget gick. /Pieter Kuiper 25 februari 2009 kl. 20.45 (CET)

Utlåtandet har diskuterats på commons:Commons:Deletion requests/Template:PD-Finland50. Nysalor skrev där: "The Finnish Copyright Council (Tekijänoikeusneuvosto) says that the photo Fil:Paavo Nurmi sytyttää olympiatulen 1952.jpg “doesn’t especially express the original and personal contribution from the person taken the photograph, and thus it can not be considered a photographic work protected by TekijäL 1§” [translated and emphasized by me]. On my opinion, it means about the same than “reflecting his personality”. The statement isn’t based on “other criteria such as merit or purpose”: The Finnish Copyright Council especially states that it’s just a photo regardless of the fact that it’s historically important and the only photo taken when Paavo Nurmi lit the Olympic Flame."

Se även commons:COM:LICENSING#Finland. /Pieter Kuiper 26 februari 2009 kl. 00.49 (CET)

HD-fallet med avritade foton på Evert Taube

Evert Taube på Gröna Lund 1966

På 1980-talet stämde fotografen Jacob Forsell illustratören Bert Olls för upphovsrättsbrott. Olls hade ritat Evert Taube för en bok, och Forsell påstod att förlagorna hade varit hans fotografier från Taube på Gröna Lund i 1965 till bokomslaget av Våra Visdiktare, samt en bild från 1975. Forsell vann i tingsrätten och i hovrätten, men HD-domen gick emot honom. Se NJA 1989 s. 315 (som jag inte har läst än). /Pieter Kuiper 26 februari 2009 kl. 18.47 (CET)

Fallet handlar egentligen om plagiat. Frågan om Forsells alster var "fotografier i allmänhet" eller om de hade "konstnärlig värde" spelade ingen roll i ärendet, och togs aldrig up. HD:s majoritet friade Olls för att fotografilagen gav ytterst begränsad skydd till fotografier. Fotografirätten gav bara ensamrätt att framställa exemplar av fotot, men Olls hade gjort något annat än exakt rita av.

HD:s dom var ett av skälen för lagändringen, som integrerade fotografirätten i upphovsrättslagen. Därmed fick rättighetsinnehavaren kontroll över derivative works. /Pieter Kuiper 26 februari 2009 kl. 22.08 (CET)

Norska förarbeten

Upphovsrättsutredningens slutbetänkande "Fotografirättens integration" (SOU 1990:30) blir mest konkret om verkshöjd när de redogör för förarbeten från Norge. På sida 113 skriver de:

Även i det norska betänkandet framhålls att kategoriindelningen av fotografier kan medföra gränsdragningsproblem. Utredningen anmärker till en början att med hänsyn till att det upphovsrättsliga skyddet blir ett komplement till det allmänna fotografiskyddet, torde den längre skyddstiden utgöra det huvudsakliga praktiska värdet med ett upphovsrättsligt skydd. Sedan diskuterar man något vilka krav som skall ställas på en fotografisk bild för att den ska få upphovsrättslig skydd, dvs vilka faktorer som medför verkshöjd. Utredningens majoritet avvisar härvid en uppfattning som hävdats från fotografhåll, nämligen att ett fotografi är ett verk när det är resultatet av ett medvetet val av motiv, kameraplacering, tid, belysning, bildbeskärning och efterbehandling. Majoriteten uttalar att dessa kriterier är typiska för det professionella fotografiet som det fotografirättsliga skyddet primärt är avsett för; om professionella fotografier som huvudregel skulle komma in under upphovsrättslagen skulle det inte vara stort behov för ett speciell skydd för "övriga fotografier". Majoriteten menar vidare att sådana omständigheter som att ett fotografi likaväl som ett konstverk kan förmedla stämningar eller att ett fotografi kan återge händelser av historiskt intresse inte har någon betydelse för verkshöjdsbedömningen. Det är ju inte innehållet i ett verk som får skydd enligt upphovsrättslagen. Majoriteten uttalar sammanfattningsvis att man bör ställa speciella krav på kreativitet och individualitet för att det skall få skydd enligt upphovsrättslagen; "profesjonel dyktighet er ikke nok". Denna grundinställning medför att det enligt den norska utredningens mening bara blir ett litet antal fotografier som når verkshöjd.

Ett klokt och tydligt resonemang, tycker jag. /Pieter Kuiper 26 februari 2009 kl. 23.34 (CET)

PÅ vilket sätt är norsk lag relevant, det är ju svensk eller europarättslig lagstiftning som borde vara det relevanta, eller hur. En text som återger vad den svenska utredningen citerar från en norsk utredning säger ingenting egentligen. Den texten (dvs den Kuiper citerade ovan) blir relevant först när man vet vad den svenska utredningen tyckte om den norska utredningens återgivna åsikt. Och eftersom Norge inte berörs på samma sätt som Sverige av Europarättslig lagstiftning kan det tänkas finnas stora skillnader. --Godfellow 27 februari 2009 kl. 00.13 (CET)

Norsk och finsk (och dansk) lagstiftning och domstolsutslag är relevant för att det har i lång tid funnits ett nordiskt samarbete om immaterialrätt. Enhetlig patenträtt var nog det viktigaste skälet, men dessa länder hade också samma typ av separat lagstiftning for att skydda fotografers rättigheter. Detta var långt innan EU-utvidgningen. Frågan på denna sida gäller mest läget innan 1969. Finland och Danmark är dessutom med i EU, och även Norge påverkas av direktiven från Bryssel. /Pieter Kuiper 27 februari 2009 kl. 00.26 (CET)

Det är inte helt tydligt vad upphovsrättsutredningskommittén tyckte om det norska resonemanget, de bara redogör för Norden, angelsaxiska länder (allting är verk), Tyskland (komplicerad), osv. Det är inte heller avgörande vad de tyckte, eftersom lagstiftaren har gjort viktiga avsteg från utredningens förslag. De föreslog till exempel att retroaktivt återställa skyddet för bilder vars skydd redan hade gått ut, men det protesterade en massa remissinstanser emot, och regeringen och riksdagen beslutade att låta dessa bilder vara fria. /Pieter Kuiper 27 februari 2009 kl. 00.39 (CET)

En snart 20 år gammal SOU är inte särskilt relevant när man vill ta reda på vad som är nu gällande rätt inom ett område som befinner sig i så snabb utveckling som upphovsrätten. Det torde vara EU-direktivet nedan, med därtill hörande förarbeten och praxis (även nationell sådan) som är det relevanta att titta på.--Godfellow 27 februari 2009 kl. 01.02 (CET)

Doktrinen, praxis och EU-direktiv

Doktrin & praxis

Av min kurslitteratur drar jag följande slutsatser:

• Gränsen mellan fotografisk bild och fotgrafisk verk är svår att dra, praxis saknas. (Lärobok i Immaterialrätt, Marianne Levin,Mogens Koktvegard, Norsteds Juridik, Sthlm 2004, Uppl 8:1, sid 97-98)
• Eftersom fotokonst är en typ av "apparativ konst" bör man vid bedömning av om det är verk eller bild lägga vikt vid sånt som kameravinkel, belysning, kontraster, bländar mm (NIR 1996 s.396)
• Motivet är ointressant, vad bilden föreställer är underordnat själva verket/bilden. Lärobok i Immaterialrätt, Marianne Levin,Mogens Koktvegard, Norsteds Juridik, Sthlm 2004, Uppl 8:1, sid 99)

Europarättslig lagstiftning "Artikel 6

Skydd för fotografier

Fotografier som är originella på så sätt att de är upphovsmannens egna intellektuella skapelse skall skyddas enligt artikel 1. Inga andra bedömningsgrunder skall tillämpas för rätten till skydd. Medlemsstaterna får fastställa skydd för andra fotografier"

Som skäl för denna bestämmelse anges: "(16) Skyddet av fotografier i medlemsstaterna regleras av olika ordningar. Ett fotografiskt verk skall enligt Bernkonventionen anses som originellt om det rör sig om upphovsmannens egna intellektuella skapelse och avspeglar hans personlighet, utan hänsyn tagen till andra bedömningsgrunder såsom värde eller syfte. Skyddet av andra typer av fotografier bör överlåtas till nationell lagstiftning."

Båda citaten är ur Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/116/EG av den 12 december 2006 om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter

Notera att EU-direktivet alltså är nyare än Levins bok, vilket torde göra en del citat därifrån inaktuella. En nyare uppplaga ger säkert bättre vägledning.--Godfellow 27 februari 2009 kl. 00.58 (CET)

EU-direktivet säger att medlemsstaterna kan ha sina egna regler för fotografier som inte är verk, så där är det svensk lagstiftning som gäller. Som är ganska likt läget i Finland, där upphovsrådets utlåtande från 2003 sa att bilden på Paavo Nurmi inte hade verkshöjd.

Det som är viktigt i argumentationen på commons är att inte bara rakt av godta alla slutsatser som tyska admins drar utifrån vad en domstol i Hamburg har sagt om en tysk bild. /Pieter Kuiper 27 februari 2009 kl. 01.19 (CET)

"EU-direktivet säger att medlemsstaterna kan ha sina egna regler för fotografier som inte är verk, så där är det svensk lagstiftning som gäller."

Öh, ja, det var ju det jag skrev. Det framgår av direktivet, varför påpekar du det igen? Det intressanta är ju när en bild blir verk, och bestämmelserna för verk.

Självklart är svensk och finsk lagstiftning lika, eftersom det är EU-direktivet som är överordnat! Finsk avgöranden om vad som är ett fotografiskt verk istället för en fotografisk bild är däremot inte alls självklart avgörande för andra EU-medlemmar. Det enda rimliga är att hänvisa till EU-direktivet, och sedan låta läsarna göra sina egna bedömningar.

Det stämmer säkert. Men att börja hänvisa till en 19 år gammal svensk SOUs förmodade åsikter om en norsk utredning är knappast heller det bästa av argument...--Godfellow 27 februari 2009 kl. 01.51 (CET)

Referensen till "NIR" ovan är en artikel av Rainer Oesch (1996). ”Det reformerade upphovsrättsliga skyddet av fotografier”. Nordisk Immateriellt Rättsskydd: sid. 392-405.  Drygt en sida handlar om "Tillämpning av originalitetskriterium inom fotografin". Han ger många referenser (en uppsats av Gun Magnusson-Sessler från 1973 lät intressant). Han anser att fotografier inte behöver vara konstnärliga för att uppnå verkshöjd, och att verkströskeln för visuell konst i allmänhet anses vara låg. Det han sammanfattningvis säger är att "användning av kameravinkel, belysning, färger, kontraster, upptagningstider och andra till formen anknutna faktorer kan visa på originalitet." Men i brist på domslut vet han inte heller var ribban ligger. /Pieter Kuiper 27 februari 2009 kl. 19.46 (CET)

Kerstin Ahlberg

Kerstin Ahlberg (2008). Din upphovsrätt och andras. sid. 87 :

Det är inte rekommendabelt att börja publicera foton som har tagits för mindre än 50 år sedan utan att fråga fotografen om lov, om det inte är synnerligen enkla amatörbilder. Ingen kan ju säga säkert om ett bestämt foto är fritt eller om det är ett sådant som har vetenskapligt eller konstnärligt värde med fotografilagens definition. Om fotot har tagits av en professionell fotograf kan man nog räkna med att han hävdar det senare.

Hon utgår ifrån att det är svensk lag som gäller, och talar inte om EU-direktiv i det här sammanhanget. /Pieter Kuiper 28 februari 2009 kl. 14.05 (CET)

Utan att ha läst Ahlbergs bok är det väldigt svårt att veta om citatet faktiskt innebär det du påstår, Pieter. Du kan tänkas ha dragit förhastade slutsatser eller dragit en korrekt slutsats, men det går inte att avgöra.

Ett av de stora problemen vid upphovsrättsdiskussioner på Sv:WP är bland annat den stora bristen på jurister bland de vana användarna, enligt min erfarenhet. Det blir lite som när folk som aldrig hanterat IT-frågor i andra sammanhang än att de använt sin egen dator ger sig in i diskussioner om hur wikipedia bör fungera rent tekniskt. Inte alltid helt bra, alltså.--Godfellow 5 mars 2009 kl. 23.02 (CET)

Hänvisning till inaktuell lagtext

För de som inte noterat detta vill jag påpeka att hänvisningen till upphovsrättslagen på Wikisource är flera år gammal!

Den aktuella lagtexten finns bla på www.lagrummet.se. Vi bör generellt, både på sv:Wp och commons, undvika att länka till lagtexter på wikisource, eftersom dessa lagtexter aldrig kommer uppdateras lika snabbt som de riktiga rättskällorna. Det är väldigt lätt att länka till tex lagrummet eller Notisum istället.--Godfellow 27 februari 2009 kl. 01.35 (CET)

Tack för dina värdefulla bidrag Godfellow. Syftet med denna sida är inte att den i sig skall fastställa någon sanning utan mer att få fram relevanta aspekter på frågan och konstnärlighet kan beskrivas i text men bör också gå att exemplifiera i bilder. När det är moget att börja omforma detta mycket bra underlag till en ståndpunkt skall naturligtvis bästa juridiska expertis kopplas in. Wanpe 27 februari 2009 kl. 06.23 (CET)

Fast det relevanta borde väl vara lagstiftninen 1994, copyrighten för fotografiska bilder tagna före 1969 gick ut då. Man kan väl inte återinföra copyrighten retroaktivt genom senare lagändringar?--Ankara 27 februari 2009 kl. 13.49 (CET)

Ja, upphovsrätt kan återupplivas genom lagstiftning, se commons:Template:PD-Soviet för ett exempel. Liknande har hänt inom EU, främst genom domstolsutslag. Då har det främst handlat om saker som fortfarande var skyddade i något EU-land (t ex Spanien) skulle vara skyddade inom hela EU. Så har tyska bilder som var fria i Tyskland återfått skydd även hemma. Ett annat exempel är USA som har återställt skydd för utländska verk som var fria i USA. Allt sådant är för jävligt förstås. /Pieter Kuiper 27 februari 2009 kl. 17.25 (CET)

Förarbeten till 1960 års lag

Jag har letat länge till något belägg för vad som står i mallen commons:template:PD-Sweden om "images of the press". Nu har jag hittat lite. Med google kan man få upp följande:

Enligt förarbetena till 1960 års upphovsrättslag gjorde lagstiftaren en distinktion mellan å ena sidan fotografiska verk, och å andra sidan "pressfoto och annat reportagefoto, reklam och annat kommersiellt foto, passfoto och annan enklare porträttfotografering".

Det ser ut som ett citat, och någon typ av källa är också given, så det borde gå att hitta. Det skulle kunna vara auktorrättskommitténs betänkande (SOU 1956:25). /Pieter Kuiper 7 mars 2009 kl. 12.35 (CET)

Ja, det var auktorrättskommittén. Ytrandet finns återgivet i NJA II 1961 s. 108. /Pieter Kuiper 7 mars 2009 kl. 13.24 (CET)