Ustaša

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ustaša – Kroatiska revolutionära organisationen
Ustaša - Hrvatska revolucionarna organizacija
Ustaše symbol.svg
Land Flag of Independent State of Croatia.svg Kroatien
Partiordförande Ante Pavelić
Grundat 7 januari 1929 (de jure), 1930 (de facto)
Upplöst 8 maj 1945 (förbjudet)
Huvudkontor Turin, Bologna (fram till 1941)
Zagreb (1941-1945)
Antal medlemmar 100 000 (1941)
Politisk ideologi Kroatisk nationalism
Fascism
Nazism
Politisk position Extremhöger
Färg(er) Röd, vit, blå, svart
Ungdomsförbund Ustaška mladež
Partitidning(ar) Hrvatski domobran
Ustašas kroatiska flagga

Ustaša (alternativ svensk stavning: Ustasja) var en kroatisk kristet fascistisk/nationalsocialistisk och extremnationalistisk organisation grundad 1929. Ustašas grundare och ledare var Ante Pavelić. Med hjälp av axelmakterna Tyskland och Italien upprättade Ustaša den 10 april 1941 den Oberoende staten Kroatien som ägde bestånd fram till maj 1945.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Ustaša (plural: Ustaše) betyder ungefär "de upproriska", "de som reser sig". Organisationens formella namn vid grundandet 1929 var Ustaša - Kroatiska revolutionära organisationen (Ustaša - Hrvatska revolucionarna organizacija). 1933 byttes det formella namnet till Ustaša - Kroatiska revolutionära rörelsen (Ustaša - Hrvatski revolucionarni pokret) för att vid upprättandet av Oberoende staten Kroatien och övertagandet av makten 1941 övergå till namnet Ustaša - Kroatiska befrielserörelsen (Ustaša - Hrvatski oslobodilački pokret).

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Ustaša växte fram som en reaktion mot den politiska repressionen mot kroater i Jugoslavien under 1920-talet och kung Alexander I:s begynnande diktatur. De serbiska politikerna ansåg att den serbiska folkgruppen utgjorde stommen i den jugoslaviska unionen vilket ogillades av de kroatiska politikerna som var rädda att förlora sin redan försvagade position. Under 1920-talet växte det kroatiska missnöjet mot den serbiskcentrerade politiken. Ledaren för Kroatiska bondepartiet (Hrvatska seljačka stranka), Stjepan Radić, som strävade efter ett självständigt Kroatien, fängslades 1924 för påstått samröre med sovjetiska kommunister. Radić släpptes året därpå och återvände till det jugoslaviska parlamentet. Motsättningen mellan serber och kroater var stark i parlamentet och i samband med ett politiskt gräl i parlamentet den 20 juni 1928 öppnade den montenegrinske serben Puniša Račić, medlem av Serbiska folkets radikala parti, eld och dödade bland andra Radić.

Mordet på Radić framkallade en politisk kris. Den 6 januari 1929 avskaffade Alexander I konstitutionen, förbjöd alla nationella partier och införde personlig diktatur, den så kallade "6 januari-diktaturen" (Šestojanuarska diktatura). En rad personer, däribland kroaten Ante Pavelić, då medlem av Rättspartiet (ett parti på högerkanten), tvingades att gå i landsflykt.

Pavelić och flera andra exilkroater bildade en radikal extremnationalistisk rörelse och förespråkade våld för att nå sina politiska mål. I januari 1932 tog rörelsen namnet Ustaša. Bland annat stöttade Ustaša den makedonska organisationen VRMO som låg bakom mordet på kung Alexander och Frankrikes utrikesminister Louis Barthou i Marseille den 9 oktober 1934.

Ideologi[redigera | redigera wikitext]

Ustaša förespråkade ett etniskt rent Kroatien, raslagar infördes och serbisk såväl som judisk egendom konfiskerades. Regimen ansåg att den serbiska minoriteten var det största hindret för att uppnå ett rasrent Kroatien. I maj 1941 deklarerade Ustašaministrarna Mile Budak, Mirko Puk och Milovan Žanić att Ustašas mål var ett etniskt rent Kroatien. De tillkännagav officiellt en strategi för hur detta mål skulle uppnås. En tredjedel av serberna i Oberoende staten Kroatien skulle tvingas konvertera till katolicismen, en tredjedel skulle fördrivas och en tredjedel skulle arkebuseras. Ustaša betraktade bosniakerna som muslimska kroater i ett försök att assimilera denna folkgrupp. Vidare ansåg Ustaša att kroaterna inte var slaver utan ättlingar till goterna och därmed besläktade med arierna [1]. Ustaša förespråkade även antiindustrialism och jordbrukssamhälle. De lade även stor vikt vid att upphöja kroatiska och katolska traditioner i sin nationalistiska ideologi.

Traditionellt sett har många valt att tillskriva Ustaša-rörelsen den fascistiska ideologin, men vid ett djupare granskande av dess programpunkter inser man att även andra ideologiska inslag framträder. Rörelsens förespråkande av upphöjande av de kristna (romersk-katolska) och kroatiska traditionerna förbinder Ustaša med den italienska fascismen. Å andra sidan förespråkade Ustaša-rörelsen avvisande av icke-kroatiska raselement, genom massmord och etnisk rensning, samt en stat uppbyggd kring ledaren (Ante Pavelić) vilken gestaltade folket och staten, vilket förbinder rörelsen med den tyska nationalsocialismen.[källa behövs]

Ustašas roll under andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Områden där fascister och nazister begick folkmord i Jugoslavien under andra världskriget.
Koncentrationsläger i Jugoslavien under andra världskriget.

Organisationen bildade under andra världskriget Oberoende staten Kroatien 1941 med assistans från axelmakterna. Efter att axelmakterna dragit sig ur Kroatien besegrades de av kommunistiska jugoslaviska partisaner 1945.

Ustaša inrättade koncentrationsläger, bland andra Jasenovac och Stara Gradiška, där man mördade serber, judar, zigenare, politiska motståndare och kroatiska antifascister. Uppgifterna om det totala antalet offer för NDH-regimen i Kroatien mellan 1941 och 1945 är motstridiga på grund av brist på dokumentation. Yad Vashem Center menar att antalet offer var 600 000, i huvudsak serber[2]. United States Holocaust Memorial Museum anger att antalet serbiska offer i Jasenovac uppgår till så många som 700 000[3]. Från kroatiskt håll har Anto Knežević förklarat de höga dödstalen med serbisk propaganda och en vilja att från serbiskt håll skapa en myt kring Jasenovac[4]. Efter kriget tog partisanerna hämnd och tusentals antikommunister och medlemmar av Ustaša samt deras familjer, inklusive kvinnor och barn, mördades i det som kom att kallas Bleiburgmassakern.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Ustaška mladež[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ustaška mladež

Ustaša hade en ungdomsorganisation vid namn Ustaška mladež (Ustašaungdom) för barn mellan 7 till 21 år. Ungdomsorganisationen delades in i flick- och pojkavdelningar där man bland annat lärde ut militär träning, religion, konst och politik till barnen. Organisationen fungerade som en propagandamaskin med den tyska ungdomsorganisationen Hitlerjugend som förebild. Ustaška mladež utgav även en egen tidning som hette just Ustaška mladež.

Crna legija[redigera | redigera wikitext]

Crna legija (Svarta legionen), uppkallad efter de svarta uniformer som bars av medlemmarna, var ett elitförband som leddes av Jure Francetić och Rafael Boban. Crna legija stred mot partisaner under kriget.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Krunoslav Mikulan och Siniša Pogačić, ”Croatian uniforms and insignia” (ISBN 953-97564-2-1)
  2. ^ Yad Vashem Center: Jasenovac (.pdf)
  3. ^ USHMM: Jasenovac
  4. ^ An Analysis of Serbian Propaganda – The Jasenovac Myth

Källor[redigera | redigera wikitext]


Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Ustaša.