Utrikesråd

Utrikesråd är tre chefstjänstemän på Sveriges utrikesdepartement.

Chef för Utrikesdepartementet (UD) är utrikesministern. Tillsammans med övriga statsråd på departementet, kabinettssekreteraren och statssekreterarna bildar utrikesministern den politiska ledningen för UD. Till sin hjälp i politiska frågor har de politiskt sakkunniga och pressekreterare.

Under den politiska ledningen leds arbetet av utrikesråden, expeditionschefen och rättschefen, de så kallade chefstjänstemännen. Dessa är diplomater och inte tillsatta på politiska meriter. De tre utrikesråden har var sitt ansvarsområde: politiska frågor, handelsfrågor och internationellt utvecklingssamarbete.

Befattningen tillkom först 1930 som titel för avdelningscheferna på UD. Avdelningschefen Erik Boheman föreslog emellertid för kabinettssekreteraren Einar Hennings att titeln kabinettsråd skulle förekomma i stället. Hennings avfärdade dock Bohemans förslag. Från 1995 omorganiserades Utrikesdepartementet, de olika avdelningarna avskaffades till förmån för en deskindelning. Utrikesråden kvarstod dock, men med en friare ställning inom UD. Det har tidigare funnits fler utrikesråd, till exempel för migrationsfrågor (dessa frågor sorterar nu under justitiedepartementet), för konsulära frågor (kort tid efter Tsunamikatastrofen) och för Europafrågor.

Denna artikel om politik i Sverige saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att lägga till den.

Källor

Erik Boheman, På vakt. Kabinettssekreterare under andra världskriget . P. A. Norstedts & Söners Förlag Stockholm. 1964. Sidan 22. Kapitel II, Utrikesförvaltningen under kriget .