Värdegrund

Värdegrund är ett svenskt och i viss mån norskt begrepp som började användas under 1990-talet i diskussioner kring framför allt ett kollektivs gemensamma etiska grundvalar eller värderingar; exempel på kollektiv är en nation, institution, förening eller folkrörelse. Begreppet kan även ha den vidgade innebörden att syfta på de mest grundläggande principerna inom en politisk ideologi eller religion.

Det svenska begreppet värdegrundsarbete har inte förbindelse till den internationella diskursen. Varken värdegrund eller värdegrundsarbete används som termer utanför Sverige (ett undantag är Norge, där liknande termer, ”värdegrunnlaget” och ”verdiplattformen”, används i Læreplansverket for 10-åriga grunnskolen, 1997, men med vissa innebördsmässiga skillnader). I stället används i internationella sammanhang vanligtvis termerna "values education", "moral education", "character education", "citizenship education" och "civic education".

Värdegrunden för de statsanställda

Kompetensrådet för utveckling i staten arbetar med att implementera den gemensamma värdegrunden för de statsanställda som bygger på sex principer och syftar till en god förvaltningskultur. Uppdraget går under namnet Offentligt etos och genomfördes 2010-2012.

Den år 2013 uppdaterade värdegrunden, med utgångspunkt i rättsordningen, sammanfattas i sex följande grundläggande principer:

• Demokrati är den överordnade principen, enligt 1 kap. 1 § första stycket regeringsformen som slår fast att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Det betyder att varje statsanställd i sitt arbete ska ha som utgångspunkt att det är folket som är hans eller hennes uppdragsgivare och att offentlig maktutövning alltid måste ha stöd av lag.
• Legalitet, enligt 1 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen som föreskriver att den offentliga makten utövas under lagarna.
• Objektivitet, enligt 1 kap. 9 § regeringsformen som anger att domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
• Fri åsiktsbildning, enligt 1 kap. 1 § andra stycket regeringsformen som slår fast att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning.
• Respekt, enligt 1 kap. 2§ första stycket regeringsformen som föreskriver att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
• Effektivitet och service är grundläggande värden för de statsanställda, vilket framgår i central lagstiftning om statsbudgeten och förvaltningen.

Värdegrunden inom Skolan

Begreppet värdegrund är vanligt vid diskussioner om skolan, undervisning, didaktik och värdepedagogik. Den svenska regeringen genomförde år 1999 ett värdegrundsprojekt och skrev då att "målen för värdegrunden i de olika styrdokumenten är tydligt och klart angivna, även om de är mycket komplexa och därmed svåra att omsätta i praktiken". Detta syftar på de delar av skollagen och läroplaner som handlar om fostran. Att tala om att "arbeta med värdegrunden" blir därmed en modern term för att "fostra eleverna". En svårighet är att det inte alltid är självklart vad som skall ingå i den gemensamma värdegrunden och vad som enskilda elever och deras föräldrar skall få avgöra på egen hand utan att styras av skolan.

Idag talar man ibland om värdemål istället för eller som komplement till begreppet värdegrund. Detta reflekterar åsikten att värdegrunden är någonting som behöver uppmärksammas parallellt med inlärningen av ämnesstoff, snarare än någon som är givet en gång för alla. I samhällsdebatten talas det exempelvis ibland om att demokratin måste återerövras av varje ny generation.

Mot bakgrund av värdegrundsbegreppet som lanserades i och med de läroplaner som kom i början av 1990-talet, har begreppet värdegrundsarbete kommit att beteckna skolans fostranspraktik i Sverige. Värdegrundsarbete handlar om att skolan ska gestalta och förmedla samt hos eleverna förankra den värdegrund som formuleras i läroplanen, det vill säga att stärka de demokratiska värdena hos eleverna, både som individer och som kollektiv.

En del svenska skolforskare föredrar att använda begreppet värdepedagogik framför värdegrundsarbete. En av fördelarna med detta begrepp är att det inte vilar på det problematiska antagandet om ett linjärt och entydigt samband mellan statliga styrdokument och reell skolverksamhet. Begreppet är heller inte fastlåst till den "värdegrund" som formulerats i skolpolitiska styrdokument utan är öppet för alla möjliga slags värden eller etiska och politiska synsätt och är därför också sensibelt för de olika värden som lärare faktiskt gestaltar och förmedlar i skolan. Begreppet värdepedagogik slipper också att dras med de problem som är behäftade med termen värdegrund.

Begreppsproblem

Begreppet värdegrundsarbete är emellertid ett problematiskt begrepp i flera avseenden.

För det första är begreppet värdegrund ett omdiskuterat begrepp. I läroplanerna används formuleringar som ”de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på” och ”vårt samhälles gemensamma värderingar” Det handlar snarare om önskemål eller normativa uttalanden än om beskrivningar av faktiska förhållanden, trots den beskrivande språkformen. Huruvida det i samhället råder konsensus om de värden och normer som läroplanerna beskriver och huruvida folk i det svenska samhällslivet de facto lever efter dessa eller åtminstone strävar efter att leva upp till dessa är en empirisk fråga. ”Analogt kan konstateras att samhällslivet eventuellt vilar på de värden som man vill förankra hos eleverna, men det är ingalunda säkert att så är fallet”.

För det andra skrivs det fram att denna värdegrund utgörs av en uppsättning oförytterliga värden, det vill säga värden som gäller under alla omständigheter och som inte kan förhandlas bort. Detta blir naturligtvis problematiskt i alla de situationer där värden i värdegrunden ställs mot varandra, till exempel om ”individens frihet och integritet” och ”solidaritet med svaga och utsatta” hamnar i en motsättning. För det tredje står det i läroplanerna att skolan ska förmedla och hos eleverna förankra denna värdegrund. Dessa verb antyder att värdegrunden är fast, färdig och odiskutabel. Ett sådant synsätt är långt ifrån invändningsfritt. Det skulle kunna ses som ett uttryck för etnocentrism och för en blind tro på att medborgarna i Sverige eller att de som skriver statliga utredningar och styrdokument nått fram till den fulla sanningen om det goda och det rätta. För det fjärde tycks begreppet värdegrund kunna fyllas med olika innehåll. I en studie där både gymnasielärare och gymnasieelever intervjuades i form av fokusgrupper visade det sig att begreppet värdegrund, trots sin ytliga association till något mycket fast och enhetligt, gavs mycket skilda innebörder – allt från ordningsregler till existentiella frågor. Även i en rapport om 32 skolors projektarbete med att tillämpa värdegrunden visar på denna mångtydighet och många påpekar att begreppet är ”knepigt”, att det inte är så lätt att säga vad det är, eller att ”allt är värdegrund”.

Värdegrundsarbete antar att de mål och direktiv om värdegrundens normer och värden som läroplanen formulerar också leder till att lärare och annan skolpersonal i skolan förverkligar eller åtminstone i skolvardagen agerar utifrån intentionen att förverkliga dessa mål och direktiv. Ett sådant linjärt och entydigt sambandstänkande mellan statliga styrdokument och reell skolverksamhet är orealistisk. Verksamheten i en skola påverkas av en mängd olika faktorer och omständigheter. Som en följd av att komplexiteten i undervisningen är hög kan inte arbetet utan vidare anges i regler, riktlinjer eller instruktioner. Det är de egna personliga idéerna och värdena som har inflytande över lärares undervisning, vilka inte alltid är kongruenta med de värden som finns formulerade i de statliga styrdokumenten för undervisningen. Flera studier bekräftar detta.

Se även

• Etik
• Moral
• Värden
• Värdepedagogik
• Värdeteori

Referenser

Litteraturförteckning

• Alexandersson, M. (1999). Reflekterad praktik som styrform. I M. Alexandersson (red.), Styrning på villovägar (s. 9-72). Lund: Studentlitteratur.
• Berkowitz, M. W. & Grych, J. H. (2000). Early character development and education. Early Education & Development, 11, 55-72.
• Boström, B-O. (2000). Styrningen av den svenska skolans värdegrund i kritisk belysning. I B. Andersson (red.), Samhällets demokratiska värdegrund: En fråga om mångfald, olikhet men lika värde (Rapport 1 från Värdegrunden, s. 33-57). Göteborg: Göteborgs universitet.
• Colnerud, G. (2001). Regler och relationer: Lärarröster om värdegrunden. I Vad har värde i praktiken: Perspektiv på värdegrunden i skola, vård och omsorg. Konferensrapport: 18-19 maj 2001. Lärarhögskolan i Stockholm.
• Colnerud, G. & Thornberg, R. (2003). Värdepedagogik i internationell belysning (Forskning i fokus, nr 7). Stockholm: Skolverket.
• Gilljam, C. (2003). Homofobins plats i värdegrundsarbetet. I O. Franck (red.), Liksom värden, typ: Moral och mening med fokus på skolan (Föreningen Lärare i religionskunskap. Årsbok 2003. Årg. 35, s. 84-90). Malmö: Prinfo/Team Offset & Media.
• Hörnqvist, B. & Lundgren, U. P. (1999). Värdegrunden – de oförytterliga värdena. I Skolverket. Ständigt. Alltid! Skolans värdegrund: Kommentar till läroplaner (s. 7-14). Stockholm: Liber.
• Lahdenperä, P. (2001). Värdegrunden som exkluderande eller inkluderande diskurs. I G. Linde (red.), Värdegrund och svensk etnicitet (s. 116-137). Lund: Studentlitteratur.
• Lawson, H. & Edmonds, K. (2001). Citizenship education: What do student teachers need to know? I A. Ross (Ed.), Learning for a democratic Europe: Proceedings of the third conference of the Children’s Identity and Citizenship in Europe Thematic Network. Brugge 2001 (s. 175-181). London: A CiCi publication.
• Lpf 94. 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
• Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
• Læreplansverket for 10-åriga grunnskulen (1997). Hämtat den 20 juli 2004 från Utdanningsdirektoratet i Norges webbplats: http://www.ls.no/L97/L97/index.html
• Ohnstad, F. O. (2005). Using focus-groups with teachers – a way to develop teachers’ ethical consciousness? How do teachers utter their ethical statements and reflections by participating in focus groups? Paper presented at the 33rd Congress of Nordic Educational Research Association in Norway at the Faculty of Education, University of Oslo, Mars 10-12, 2005.
• Orlenius, Kennert, Värdegrunden - finns den? (2004)
• Orlenius, K. & Bigsten, A. (2006). Den värdefulla praktiken. Stockholm: Runa Förlag.
• Pedersen, J. (2004). Vägar till värderingar och värden: Skolans sociala fostran i läroplanstexter och pedagogisk praktik (PiUS-rapport). Linköping: Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet.
• Powney, J., Cullen, M-A., Schlapp, U., Johnstone, M. & Munn, P. (1995). Understanding values education in the primary school. York: Reports Express.
• Skolverket (1999). Gemensamhet i mångfalden: En rapport om 32 skolors arbete med värdegrunden i praktisk tillämpning. Stockholm: Liber Distribution.
• Skolverket (2000a). En fördjupad studie om värdegrunden: Om möten, relationer och samtal som förutsättningar för arbetet med de grundläggande värdena (Dnr 2000:1613). Hämtat den 3 februari 2004 från Skolverkets webbplats: http://www.skolverket.se/publikationer?id=767
• Skolverket (2000b). Med demokrati som uppdrag: En temabild om värdegrunden. Stockholm: Liber Distribution.
• SOU 1992:94. Skola för bildning: Huvudbetänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Stockholm: Allmänna Förlaget.
• Stephenson, J., Ling, L., Burman, E. & Cooper M. (Eds.) (1998). Values in education. London: Routledge.
• Taylor, M. (1994). Overview of values education in 26 European countries. I M. Taylor (Ed.), Values education in Europe: A comperative overview of a survey of 26 countries in 1993 (s. 1-66). Dundee: Scottish Consultative Council on the Curriculum.
• Thornberg, R. (2006). Värdepedagogik i skolans vardag: Interaktivt regelarbete mellan lärare och elever (Linköping Studies in Education and Psychology No. 105). Linköping: Linköpings universitet.

Externa länkar

• R-Licens