Värmlands nation, Uppsala

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Värmlands nation
Från höger till vänster Värmlands nations hus, Oxenstiernska huset (Juridicum) och Skytteanum (Statsvetenskapliga institutionen)
                                           
Latinskt namn Natio Wermelandica
Tidigast omnämnd 1660
Inspektor Lars Burman
Antal medlemmar 2800
Adress Nedre Slottsgatan 2
753 09 Uppsala
Webbplats varmlandsnation.se

UppsalaUniversitetsSigill.png
Studentnationer vid
Uppsala universitet


Stockholms · Uplands · Gästrike-Hälsinge · Östgöta · Västgöta · Södermanlands-Nerikes · Västmanlands-Dala · Smålands · Göteborgs · Kalmar · Värmlands · Norrlands · Gotlands Kuratorskonventet
Värmlands nationsgrav på Uppsala gamla kyrkogård.

Värmlands nation, en av tretton nationer vid Uppsala universitet. Värmlands nations upptagningsområde motsvarar Karlstad stift, det vill säga landskapen Värmland och Dalsland. Något formellt krav på anknytning till något av dessa landskap finns numer inte. Nationen har ett brett utbud av verksamheter, förutom nationens restaurang-, café-, pub- och festverksamhet finns även ett bibliotek att låna skön- och kurslitteratur. Dessutom finns möjligheter att söka stipendier, erhålla handlån, fika eller surfa på internet. Övriga verksamheter är: fotografering, idrott, körsång och spex. Nationshuset i rött tegel är ritat av Ragnar Östberg och stod färdigt 1930.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Värmlandsstudenter slöt sig samman så tidigt som i slutet av 1500-talet men först 1660 bildas ett organiserat nationsliv i och med att Värmlands nations stadgar skrevs. Nationen hade sina sammankomster hemma hos sin inspektor den första tiden. När medlemsantalet växte så var man tvungen att leta efter egna lokaler. Man förde till att börja med ett kringflackande liv i olika tillfälliga lokaler runt om i Uppsala tills man slutligen fick mer permanenta lokaler i det Oxenstiernska huset.

Nationshuset[redigera | redigera wikitext]

År 1826 initierade Erik Gustaf Geijer, dåvarande inspektor, bygget av ett eget nationshus åt värmlänningarna genom att starta en fond för ändamålet. Hans tanke var att huset skulle hysa nationens boksamlingar och ge rum för sammankomster, "litterära, musikaliska och gymnastiska öfningar". Det var på 1870-talet som en permanent lösning stod för dörren, och 1874 köptes en tomt i kv. S:t Erik av nationen, vilket är samma tomt som idag nationshuset ligger på.

Det finns tidiga skisser på att en storstilad tennisbana. Möjligheten gavs när den trogne värmlänningen Jonas Bjurzon år 1883 donerade den betydande summan av 30.000 kronor till "uppbyggandet af ett Nations-Hus af sten". Men alla planer blev inte verklighet och det dröjde innan huset stod färdigt. Det var under hösten 1910 som byggnadsfrågan kom på tal igen, då genom nationens förste kurator Helge Kjellin. Denne frågade sin bror Elis Kjellin, som var arkitekt i Stockholm, om han kunde göra ett förslag till nationen på en byggnad, varpå han svarade ja. Uppdraget var inte officiellt, så nationen behövde inte ta ställning till de förslag som Elis lämnande in. Men nu var åtminstone diskussionen igång och det hände som så att även en förfrågan gick till Elis mer kände kollega Ragnar Östberg. Detta skedde hösten 1912 och gjordes av det årets förste och andre kuratorer, Arne Westgren, och Hugo Stenbeck. Att just Östberg blev den som tillfrågades var inte så oväntat då han vid denna tid började anses vara den främste arkitekten i sin generation. Östberg hade skapat detta rykte främst via sina många villabyggen och privatbostäder. Han uttryckte även ett starkt ogillande till 1800-talets arkitekturideal och blev därför även sedd som talesman för en ny tid och andra livsideal.

Ragnar Östberg lämnade ett förslag till nationen i maj 1913. Redan vid höstterminen samma år beslöt man sig att gå vidare med planerna. Östberg kunde därför fortsätta med skisserna och huvudritningarna kunde levereras i maj 1914. Nationen hade nu allt för ett byggnaden kunde börja uppföras, tomten, medlen och ritningar från arkitekten. Men så kom kriget, och priserna for i höjden, vilket resulterade i att ett besluts togs av nationen i november att vänta med byggstarten. Efter detta låg planerna flera år i dvala. Det var inte förrän i slutet av 1925 som planerna på nytt kom upp för diskussion. Men nu ansågs Östbergs tidigare ritningar förlegade, varpå man bad arkitekten att bearbeta dessa. Detta kom dock inte som en överraskning för Östberg, som själv hade letat upp sina gamla ritningar för Värmlands nation efter att Stockholms stadshus fullbordats 1923. Östberg saknade då uppdrag och hade under 1924 hittat sin gamla ritningar för nationen och tyckt att det var orättvist att dessa fallit i glömska på grund av krigsåren. Östberg kunde runt 1925 tillsammans med den nyinvalda landsmannen Paul Mohn tända nationens intresse för att genomföra en nybyggnad.

Värmlands nation 2014

År 1926 kunde Östberg på nytt presentera ett förslag som var väsentligt likt det hus vi kan se idag. I ritningarna kunde de se att hallen med sin stora trappa blev ett huvudrum. Entrén fick ett långsmalt kapprum och där vi kan se en bred trapp, något som visade att Östberg inte förlorat sin förkärlek till processionsartade vägar in i en byggnad. Fasaderna med det höga taket och de enkla pilastrarna gör att tankarna går till holländskt och svenskt 1600-tal. Efter att nationen sett Ragnar Östbergs nya ritningar togs beslutet den 14 maj 1926 ett ge uppdraget till denne. Huvudritningarna från Östberg kom i mars 1927. Det var först våren 1929 som själva byggarbetet kunde ta fart. Till byggmästare valdes Anders Diös. Byggnadskommittén som tillsattes leddes av Harald Eklund, förste kurator 1926 och blev sedan professor i religionsfilosofi. Det var först vid slutet av bygget som Ragnar Östberg insåg vilken gärning de gjorde detta kvarter som tidigare bestod av kåkbyggnader, arkitekten skrev själv "det stora ansvaret som arkitekt för detta nationsbygge vid foten av Svea rikes domkyrka och Helga Trefaldighets kyrka".

Värmlands nation 2014

Först den 11 oktober 1930 invigde Kung Gustav V, vald till Förste hedersledamot 1877, Värmlands nationshus vid Riddartorget. Andra celebriteter som närvarade denna dag var Östen Undén, han var där i form av representant för universitetet, den kyrkliga närvaron stod ärkebiskop Nathan Söderblom för, hembygden representerades av den värmländske landshövdingen Unger och biskop Eklund. Östberg ville att det nya nationshuset skulle samspela med sin omgivning runt Riddartorget och därför valdes tegel för att efterlikna domkyrkans fasad.

Det nya nationshuset speglade den sociala roll som en nation hade vid denna tid, och även de som inte kunde närvara vid invigningsceremonin ville visa sin uppskattning för att att Värmlands studentnation fått ett nytt hus. Selma Lagerlöf skickade exempelvis ett telegram som löd på följande vis:

Värmlands nationshus 2013

Lycka till med nya huset

aldrig något fel med ljuset

aldrig värmepannan tom

må desslikes snilleflamman

låga så i knog som gamman

hjärtvärmen håll samman

värmlandsbarnens helgedom.


Inför 350-årsjubileet 2010 renoverades delar av nationshusets inre samt dess gästentré från maj till september 2009. Bland annat installerades en till hiss i huset, som går ända från entréplan till vindsutrymmet, lokalerna handikappanpassades och flera nya golv lades.

Föreningar[redigera | redigera wikitext]

På nationen finns följande föreningar:

-Värmlands nations kör

-Idrottsföreningen

-Sportföreningen Värmlands nation

-VärmLands nationsband

-Spexföreningen

-Benwermarna

-Teaterföreningen (vilande för närvarande)

-Fotoföreningen (vilande för närvarande)

-Wermeslaget (vilande för närvarande)

Bostäder[redigera | redigera wikitext]

Nationshuset i 2010

Nationshuset stod färdigt 1930, och det dröjde nu inte länge innan nationen kände sig mogen att bygga på nytt. År 1935 togs frågan upp om det inte var dags att bygga studenthem för nationens räkning. Det var vanligt i andra europeiska städer att uppföra studentbostäder men i Sverige hade detta ännu inte slagit genom i någon större skala. Den donation som nationen hade fått 1901 av psykiatriprofessorn Nils Gustaf Kjellberg, Sveriges förste kliniska lärare i psykiatri, skulle nu användas till detta ändamål. I maj 1935 gjordes en utredning för att kunna genomföra bygget, och vid höstterminen 1936 var huset klart för inflytt. Den bestod då av 32 studentrum. Byggnaden döptes till Fyllebo (idag Phyllebo), och den har även kallats för Ekeby och kavaljersflygeln, dock aldrig på papper. Anledningen till varför det fick namnet Fyllebo var för att det i byggnadens närhet låg ett kristet nykterhetsboende med namnet Nykterbo. Denna byggnad, Fyllebo, blev den andra byggnaden i Uppsala ämnad för studenter, den första var Studentkårens hus vid Öfre Slottsgatan. Denna byggnad var dock det första studentbostadshus som byggdes utav en nation. I och med detta bygga var Värmlands nation vid denna tid ägare av fem stycken byggnader i Uppsala. Till dessa räknades Oxenstiernska huset, där många landsmän åt i Lindholms matsalar, Söderbomska huset, där professor Runestam bodde, och Stadshotellet, där man brukade äta efter landskap, seniorskollegium och byggnadssammanträden.

Phyllebo och Dygdebo ligger på Torsgatan och Götgatan i Uppsala. Phyllebo består av studentrum i korridorer. Dygdebo kallas de nio lägenheter som finns i studenthemmen. Sedan hösten 2008 har nationen även 50 lägenheter i ekonomikumparken i ett hus som kallas för Rackarbo.

Rally Monte Carl[redigera | redigera wikitext]

Rally Monte Carl (RMC) är ett rebusrally som körts av nationen varje termin sedan starten våren 1965. Det har numera omkring 170 deltagare fördelade på ca 22 lag. Rallyt arrangeras en lördag, vanligen i mitten av april och i slutet av september.

Varje lag utgörs av ett fordon - i regel en minibuss men även bil förekommer - med ca 5-9 deltagare. De tävlande tillbringar en heldag på den uppländska landsbygden för att ha trevligt och kämpa mot andra lag. RMC är inte en hastighetstävling, även om det finns ett betydande tidsinslag i tävlingsformen.

Kuratelet[redigera | redigera wikitext]

Nationen leds av ett kuratel, bestående av 1Q, 2Q och 3Q. Förste kurator (1Q) ansvarar för organisationen i sin helhet. Denne ser bland annat till så att alla medlemmar är ordentligt registrerade, att verksamheten går bra och att nationens regelverk följs.1Q är även nationens talesperson och ansvarig utåt den "vanliga" världen med bland annat myndighetskontakt. Andre kurator (2Q) är ekonomiskt ansvarig på nationen. 2Q är ansvarig för nationskassan, betalar fakturor, betalar ut löner, fixar skatter, handhar nationslån och säger till resten av de aktiva när de gör av med för mycket pengar. Tredje kurator (3Q) är praktiskt ansvarig för all verksamhet på nationen. 3Q är den som ser till att det alltid finns någon som sköter alla uppgifter som behöver genomföras och att nationens olika evenemang marknadsförs. 3Q är personalansvarig, arbetsleder och utbildar ämbetsmän som är involverade i den dagliga verksamheten.

Hedersledamöter (urval)[redigera | redigera wikitext]

Här under följer ett urval från några av nationens hedersledamöter, förr som nu.

H.M. Gustaf V, kung av Sverige 1907-1950

H.K.H. Prins Carl Philip, hertig av Värmland

Lars Burman, författare, överbibliotekarie

Karin Söder, f.d. utrikesminister

Lars Löfgren, författare

Selma Lagerlöf, författare, nationens förste kvinnliga hedersledamot

Ingemar Eliasson, f.d. landshövding

Håkan Hagegård, hovsångare

Sven-Erik Magnusson, musiker

Solveig Ternström, skådespelare

Bengt Berg, poet

Eva Eriksson, f.d. landshövding

Bengt Olson, konstnär

Rolf Ekéus, f.d. ambassadör

Jan von Bonsdorff, professor konstvetenskap

Lars Lerin, konstnär

Bengt Alsterlind, journalist, tv-profil

Nils Hasselmo, f.d. rektor University of Minnesota

Pontus Wikner, filosof

Tage Erlander, politiker

Oxenstiernska huset - gamla nationshuset[redigera | redigera wikitext]

Vännationer[redigera | redigera wikitext]

Andra vänorganisationer[redigera | redigera wikitext]

Bemärkta äldre kuratorer[redigera | redigera wikitext]

  • Erik Fernow (1735-1791), Värmlandshistoriker och präst. Kurator 1762.
  • Gunnar Arpi. Kulturgeograf m.m. Inspektor under 1980-talet.

Inspektorer[redigera | redigera wikitext]

Nationens nuvarande inspektor är Lars Burman, professor i litteraturvetenskap.


Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Eva Ahl m.fl. (red.) (2000). Minns du hur ödet oss förde tillhopa ...? Nylands nations och Värmlands nations gästvänskapsförbund 125 år. Helsingfors: Nyland; samlingar utgivna av Nylands nation XI. ISBN 952-91-3105-4, ISSN 99-0853328-2 
  • Lars Burman m.fl. (red.) (2006). Nödder att bo vid Fyris å. Värmlänningar i Uppsala under fyra århundraden. Uppsala: Nationen och hembygden; skriftserie utgiven av Värmlands nation i Uppsala och Värmlands nations kamratförening XVII. ISBN 91-631-9033-8, ISSN 0349-1900 
  • E.H. Lind (1877). Värmlands nations historia. Jämte förteckning öfver dess medlemmar från år 1595 till 1877. Uppsala 
  • Birger Lindskog m.fl. (red.) (1979). Värmlands i Uppsala. En nationshistorik. Karlstad: Nationen och hembygden; skriftserie utgiven av Värmlands nation i Uppsala och Värmlands nations kamratförening XI. ISSN 0349-1900 
  • Erik Gren, Ernst Öman (2000). Värmlands nation i Uppsala 1595–1677 : matrikel, med register. Uppsala: Nationen och hembygden; skriftserie utgiven av Värmlands nation i Uppsala och Värmlands nations kamratförening XVI. ISBN 91-630-9233-6, ISSN 0349-1900 

Koordinater: 59°51′26″N 17°38′2″Ö / 59.85722°N 17.63389°Ö / 59.85722; 17.63389

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]