Värmlands nation, Uppsala

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Värmlands nation
Från höger till vänster Värmlands nations hus, Oxenstiernska huset (Juridicum) och Skytteanum (Statsvetenskapliga institutionen)
                                           
Latinskt namn Natio Wermelandicae
Tidigast omnämnd 1660
Inspektor Lars Burman
Antal medlemmar 2800
Adress Nedre Slottsgatan 2
753 09 Uppsala
Webbplats varmlandsnation.se

UppsalaUniversitetsSigill.png
Studentnationer vid
Uppsala universitet


Stockholms · Uplands · Gästrike-Hälsinge · Östgöta · Västgöta · Södermanlands-Nerikes · Västmanlands-Dala · Smålands · Göteborgs · Kalmar · Värmlands · Norrlands · Gotlands
Värmlands nationsgrav på Uppsala gamla kyrkogård.

Värmlands nation, en av tretton nationer vid Uppsala universitet. Värmlands nations upptagningsområde motsvarar Karlstad stift, det vill säga landskapen Värmland och Dalsland. Något formellt krav på anknytning till något av dessa landskap finns numer inte. Nationen har ett brett utbud av verksamheter, förutom nationens restaurang och festverksamhet finns även ett bibliotek att låna skön- och kurslitteratur. Dessutom finns möjligheter att söka stipendier, erhålla handlån, fika eller surfa på internet. Övriga verksamheter är: fotografering, idrott, körsång och spex. Nationshuset i rött tegel är ritat av Ragnar Östberg och stod färdigt 1930.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Värmlandsstudenter slöt sig samman så tidigt som i slutet av 1500-talet men först 1660 bildas ett organiserat nationsliv i och med att Värmlands nations stadgar skrevs. Nationen hade sina sammankomster hemma hos sin inspektor den första tiden. När medlemsantalet växte så var man tvungen att leta efter egna lokaler. Man förde till att börja med ett kringflackande liv i olika tillfälliga lokaler runt om i Uppsala tills man slutligen fick mer permanenta lokaler i det Oxenstiernska huset. År 1826 initierade Erik Gustaf Geijer, dåvarande inspektor, bygget av ett eget nationshus åt värmlänningarna genom att starta en fond för ändamålet. Hans tanke var att huset skulle hysa nationens boksamlingar och ge rum för sammankomster, "litterära, musikaliska och gymnastiska öfningar".

Det finns tidiga skisser på att en storstilad tennisbana. Möjligheten gavs när den trogne värmlänningen Jonas Bjurzon år 1883 donerade den betydande summan av 30.000 kronor till "uppbyggandet af ett NationsHus af sten". Men alla planer blev inte verklighet och det dröjde ett halvt sekel innan huset stod färdigt. Först den 11 oktober 1930 invigde Kung Gustav V Värmlands nationshus vid Riddartorget. Arkitekten var Ragnar Östberg, som även ritat Stockholms Stadshus.

Inför 350-årsjubileet 2010 renoverades delar av nationshusets inre samt dess gästentré från maj till september 2009. Bland annat installerades en till hiss i huset, som går ända från entréplan till vindsutrymmet, lokalerna handikappanpassades och flera nya golv lades.

Föreningar[redigera | redigera wikitext]

På nationen finns följande föreningar:

-Benwermarna

-Idrottsföreningen

-Kören

-Teaterföreningen

-Wermeslaget

-Fotoföreningen

-Spelföreningen

-Sportföreningen Värmlands nation

-VärmLands nationsband

-Kampkonstföreningen

Bostäder[redigera | redigera wikitext]

Nationshuset i 2010

På Torsgatan och Götgatan, inte långt ifrån från nationshuset, ligger nationens studenthem; Phyllebo och Dygdebo. Phyllebo består av studentrum i korridorer. Dygdebo kallas de nio lägenheter som finns i studenthemmen. Sedan hösten 2008 så har nationen även 50 lägenheter i ekonomikumparken i ett hus som kallas för Rackarbo.

Rally Monte Carl[redigera | redigera wikitext]

Rally Monte Carl (RMC) är ett rebusrally som körts av nationen varje termin sedan starten våren 1965. Det har numera omkring 170 deltagare fördelade på ca 22 lag. Rallyt arrangeras en lördag, vanligen i mitten av april och i slutet av september.

Varje lag utgörs av ett fordon - i regel en minibuss men även bil förekommer - med ca 5-9 deltagare. De tävlande tillbringar en heldag på den uppländska landsbygden för att ha trevligt och kämpa mot andra lag. RMC är inte en hastighetstävling, även om det finns ett betydande tidsinslag i tävlingsformen.

Vännationer[redigera | redigera wikitext]

Andra vänorganisationer[redigera | redigera wikitext]

Bemärkta äldre kuratorer[redigera | redigera wikitext]

  • Erik Fernow (1735-1791), Värmlandshistoriker och präst. Kurator 1762.
  • Gunnar Arpi. Kulturgeograf m.m. Inspektor under 1980-talet.

Inspektorer[redigera | redigera wikitext]

Nationens nuvarande inspektor är Lars Burman, professor i litteraturvetenskap.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Eva Ahl m.fl. (red.) (2000). Minns du hur ödet oss förde tillhopa ...? Nylands nations och Värmlands nations gästvänskapsförbund 125 år. Helsingfors: Nyland; samlingar utgivna av Nylands nation XI. ISBN 952-91-3105-4, ISSN 99-0853328-2 
  • Lars Burman m.fl. (red.) (2006). Nödder att bo vid Fyris å. Värmlänningar i Uppsala under fyra århundraden. Uppsala: Nationen och hembygden; skriftserie utgiven av Värmlands nation i Uppsala och Värmlands nations kamratförening XVII. ISBN 91-631-9033-8, ISSN 0349-1900 
  • E.H. Lind (1877). Värmlands nations historia. Jämte förteckning öfver dess medlemmar från år 1595 till 1877. Uppsala 
  • Birger Lindskog m.fl. (red.) (1979). Värmlands i Uppsala. En nationshistorik. Karlstad: Nationen och hembygden; skriftserie utgiven av Värmlands nation i Uppsala och Värmlands nations kamratförening XI. ISSN 0349-1900 
  • Erik Gren, Ernst Öman (2000). Värmlands nation i Uppsala 1595–1677 : matrikel, med register. Uppsala: Nationen och hembygden; skriftserie utgiven av Värmlands nation i Uppsala och Värmlands nations kamratförening XVI. ISBN 91-630-9233-6, ISSN 0349-1900 

Koordinater: 59°51′26″N 17°38′2″Ö / 59.85722°N 17.63389°Ö / 59.85722; 17.63389

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]