Värmlands regemente
| Värmlands regemente (I 22, I 2, I 2/Fo 52) |
|
Värmlands regementes vapen 1812-1994.
|
|
| Datum | 1812-2000 |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Lojalitet | Försvarsmakten |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Infanteri |
| Storlek | Regemente |
| Föregångare | Närke-Värmlands regemente |
| Ingående delar | Värmlandsbrigaden (1949–1994) |
| Del av | Milo B (1942-1991) Milo M (1991-2000) |
| Förläggningsort | Karlstad (1913-1994) Kristinehamn (1994-2000) |
| Motto | Cum Deo et victribus armis ("Med Gud och segerrika vapen") |
| Färger | Gult och svart |
| Marsch | "Pepitamarsch" |
| Segernamn | Fredriksodde (1657) Tåget över Bält (1658) Lund (1676) Landskrona (1677) Narva (1700) Düna (1701) Kliszów (1702) Fraustadt (1706) Malatitze (1708) Gadebusch (1712) |
| Befälhavare | |
| Framstående befälhavare | Öv Fredrik Grevillius |
Värmlands regemente, I 22 och I 2 var ett svenskt infanteriförband inom Försvarsmakten som verkade mellan åren 1812 och 2000. Förbandet var förlagt till Karlstad och senare inom i Kristinehamns garnison i Kristinehamn, Värmland.
Innehåll |
[redigera] Historia
Regementet härstammar ursprungligen från fänikor som från mitten av 1500-talet sattes upp i Värmland och Dalsland, bland annat Långe Bengts fänika från år 1551.
År 1626 bildades Närke-Värmlands regemente som var roterat med sju kompanier i Värmland och tre i Närke. 1812 delades regementet upp i Närkes regemente (I 21) och Värmlands regemente (I 22), som var roterat med åtta kompanier i Värmland. Värmlands regemente vapenövades först i Kristinehamn och Sunne, men från 1817 på Varpnäs mo, från 1834 på Trossnäs fält och flyttade 1913 till Karlstad, i nyuppförda kaserner ritade av arkitekten Victor Bodin.
Inför försvarsbeslutet 1925 föreslogs det att regementet skulle avvecklas. Efter massiva protester räddades regementet kvar men reducerades till så kallad Västerbottentyp. Hotet om avveckling levde dock kvar fram till försvarsbeslutet 1936, då förslaget var att avveckla regementet till förmån för att förlägga ett flygförband i Karlstad. Även denna gång så uppstod det massiva protester och förslaget ändrades till att regementet skulle reduceras till en kår. Kåren skulle bestå av en bataljon samt överta namnet från det tidigare Värmlands fältjägarkår. Som kompensation skulle Karlstad tillföras Andra lätta bombflottiljen under namnet Värmlands flygflottilj samt Flygvapnets underofficersskola. Dock kom aldrig flottiljen att förläggas till Karlstad och regementet byte aldrig namn. Men regementet förblev ett så kallat cykelregemente och bestod av endast av en bataljon fram till försvarsbeslutet 1948, då det återigen blev ett normalt infanteriregemente.
Den 1 oktober 1939 ändrade Värmlands regemente beteckning till I 2 och övertog där med beteckningen från Göta livgarde (I 2) som avvecklades samma år. Beteckningen I 22 kom 1975 att tilldelas till Lapplands jägarregemente.
I samband med OLLI-reformen som genomfördes mellan åren 1973 och 1975, sammanslogs regementet 1973 med Värmlands försvarsområde (Fo 52) och bildade försvarsområdesregemente I 2/Fo 52. Detta medförde att Bergslagens artilleriregemente (A 9) som ingick i Värmlands försvarsområde kom att bli ett B-förband och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Värmlands regemente.
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades det att regementet tillsammans med Värmlandsbrigaden (IB 2) skulle omlokaliseras till Kristinehamns garnison och samlokaliseras med Bergslagens artilleriregemente (A 9) och Artilleriets stridsskola (ArtSS). 1994 var hela flytten genomförd och de båda två förbanden på plats i Kristinehamn. Där de kom att verka fram till den 30 juni år 2000, då de avvecklades i samband med försvarsbeslutet 2000. Regementets sista chef var Överste Björn Tomtlund som samtidigt var chef för brigaden.
Vid avvecklingen den 30 juni 2000 tilldelades 150 officerarna vid brigaden och regementet[1] en för ändamålet framtagen minnesmedalj. Bandets färger är baserat på förbandets traditionsfärger och är tillverkad av förgyllt silver.
Regementets och brigadens traditioner överfördes vid avvecklingen till militärdistriktsgruppen Värmlandsgruppen. Värmlandsgruppen kom genom försvarsbeslutet 2004 att avvecklas den 30 juni 2005 och uppgick i Livregementets grenadjärgrupp den 1 juli 2005. I samband med denna omorganisation namnändrades Livregementets grenadjärgrupp till Örebro-Värmlandsgruppen och Värmlands regementes traditioner kom att föras vidare av Tingvalla hemvärnsbataljon, som under senare tid går under namnet Värmlands hemvärnsbataljon och är en av två bataljoner inom Örebro-Värmlandsgruppen.
I samband med Kronprinsessan Victorias bröllop den 19 juni 2010 samlades Försvarsmaktens samtliga fanor inför en officersfanvakt, där Värmlands regementes fana kom att föras av kapten Thomas Swahn.[2]
[redigera] Brigader
Regementet kom genom försvarsbeslutet 1942 att organisera ett fältregementen som genom försvarsbeslutet 1948 kom att omorganiseras till infanteribrigader. Regementet var tillsammans med Gotlands infanteriregemente (I 18) och Norrbottens regemente (I 19) tre infanteriregementen inte kom att sätta upp ett dubbleringsregemente. I Värmlands regementes fall berodde det på att man ansvarade för V. militärområdet (5. militärområdet).
[redigera] Värmlandsbrigaden
Värmlandsbrigaden (IB 2) bildades 1949 genom att fältregementet Värmlands regemente (I 2) omorganiserades till brigad. Brigaden var regementets enda brigad och kom att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59, IB 66 IB 77R och halvvägs in i IB 2000. 1994 kom Värmlandsbrigaden (IB 2) att avskiljas från regementet och blev från 1 juli samma år ett kaderorganiserat krigsförband inom Mellersta militärområdet (Milo M). Brigaden avvecklades den 30 juni 2000 i samband med försvarsbeslutet 2000.
[redigera] Regementschefer
Regementschefer verksamma från 1881 fram till att regementet avvecklades den 30 juni 2000.
|
|
[redigera] Organisation
|
|
|
[redigera] Övrigt
| Värmlands regemente | 1812-06-08 | – | 2000-06-30 |
| I 22 | 1816 | – | 1939-09-30 |
| I 2 | 1939-10-01 | – | 2000-06-30 |
| Varpnäs mo | 1812 | – | 1913-09-30 |
| Trossnäs fält | 1834 | – | 1913-09-30 |
| Karlstad (F) | 1913-10-01 | – | 1994 |
| Kristinehamn (F) | 1994 | – | 2000-06-30 |
[redigera] Musikkår
Regementets musikkår, 1971 ombildad till regionmusikavdelning, låg till grund för Karlstads orkesterförening, som bildades 1920. Se även Värmlandsoperan.
[redigera] Kända personer som gjort värnplikt på I 2
- Sven-Göran Eriksson, fotbollstränare
- Tomas Gustafson[3], f.d elitskridskoåkare (värnplikt 1978)
- Thomas Wassberg, skidåkare
[redigera] Galleri
-
De gamla kasernerna på Kasernhöjden i Karlstad.
-
Regementet i Karlstad på 1920-talet.
-
Före detta kanslihuset i Kristinehamn.
-
Kasern 1 - Kopparberg i Kristinehamn.
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ Myr, Lars (21 oktober 1999). ”Framtiden oviss för personalen”. Värmlands Folkblad. http://www2.vf.se/vf/docs/showArtikel.asp?nyhetsID=bc6550b062f6421172480d6f2eae5911. Läst 17 november 2009.
- ^ ”Officersfanvakt förde Värmlands regementes fana vid bröllopet i Stockholm”. Hemvarnet.se. 2010-06-23. http://hemvarnet.se/varmlands_ostra/?action=visaenhet&enhetid=2571. Läst 3 juli 2010.
- ^ Salomonsson, Claes (17 januari 2000). ”Försvaret lägger ner idrottsplutonerna”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0001/17/idrott.html. Läst 26 september 2008.
[redigera] Tryckta källor
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Stockholm: Statens Försvarshistoriska Museer. ISBN 91-971584-4-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek. ISBN 91-972209-0-6
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5
- Nelsson, Bertil (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-23-0
- Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1908. http://runeberg.org/rikskal/1908/
- Melcher, Torsten, red (1976). Värmlands regemente 350 år: en jubileumsbok. [Karlstad]: [Regementet]. sid. 38-39, 46, 203. Libris 182882
[redigera] Online
- Högman, Hans (2007). ”Militaria - Svensk militärhistoria”. http://www.algonet.se/~hogman/regementen_lnf.htm#N%C3%A4rke-V%C3%A4rmlands%20regemente. Läst 20 augusti 2007.
- Sharman, Ken (2000). ”Swedish military administrative division as per 1629” (på engelska). http://home.golden.net/~ksharman/gnw/Indel.html. Läst 20 augusti 2007.
[redigera] Vidare läsning
- Johansson, Yngve (red.) (2000). Värmlands regemente och Värmlandsbrigaden åren 1994-2000. Karlstad: Berggrén & Meyer-Lie. Libris 8384207. ISBN 91-973720-1-3 (inb.)
- Magnusson, Sven Henry (1996). Värmlands regementes historia 1950-1994. [Kristinehamn]: [Regementet]. Libris 2254087. ISBN (Inb.)
- Nordensvan, Carl Otto (1904). Värmlands regementes (Närkes och Värmlands reg:tes) historia. D. 1, Regementets historia. Stockholm. Libris 345314
- Nordensvan, Carl Otto (1904). Värmlands regementes (Närkes och Värmlands reg:tes) historia. D. 2, Personalhistoria. Stockholm. Libris 345315
- Traung, Björn (1996). Värmlands regemente och dess underofficerare 1812-1972. Kristinehamn: Värmlands regemente. Libris 7451264. ISBN 91-630-4343-2 (inb.)
- Zeeh, Erik Johannes (1951). Kungl. Värmlands regementes historia: 1617-1950. Karlstad: Nermans trycksaker. Libris 1468853
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Värmlands regemente.
- Värmlandsregementes marsch
- Värmlands Östra Hemvärnsbataljon
- Hemvärnets musikkår i Värmland
|
|||||
