Värnlösa barns dag
 | |
| Typ | Kristen högtid |
|---|---|
| Datum | 28 december (västlig kristendom) 29 december (östlig kristendom) |
| Geografi och firare | Kristna i hela världen |
| Period | 400-talet– |
| Anledning | Barnamorden i Betlehem |
| Traditioner | Gudstjänster |
| Allmän helgdag | Sverige (t.o.m. 1771) |
| Andra namn | Menlösa barns dag, De heliga oskyldiga barnen i Betlehem |
Värnlösa barns dag i Svenska kyrkan, Menlösa barns dag i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, De heliga oskyldiga barnen i Betlehem i Stockholms katolska stift, firas sedan 400-talet i västkyrkan på Fjärdedag jul, den 28 december för att minnas barnamorden i Betlehem. Enligt Matteusevangeliets andra kapitel lät Herodes döda alla gossebarn under två år i sin jakt på den nyfödde judakonungen, Jesus. Inom östlig kristendom firar man den 29 december.
| ” | När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder; det var den tid han hade fått fram genom att fråga ut stjärntydarna. Då uppfylldes det som sagts genom profeten Jeremia: 'Rop hörs i Rama, gråt och högljudd klagan: Rakel begråter sina barn, hon låter inte trösta sig, ty de finns inte mer'. | „ |
| – Matteusevangeliet 2:16–18 | ||
Denna dag kallades i Sverige till och med år 2000 för Menlösa barns dag,[1] precis som dagen fortfarande officiellt benämns i Finland. Namnet ändrades då "menlös" med tiden fått en alternativ negativ betydelse. På äldre svenska betydde menlös helt enkelt oskyldig, utan skada eller fel, och att barn som beskrevs som menlösa inte hade några synder på sitt samvete. Ett alternativ till dagens benämning hade därför varit oskyldiga barns dag.
Dagen var allmän helgdag i Sverige, och avskaffades år 1772,[2] då dess helgdagsstatus avskaffades. Då dagen var helgdag, kallades den även fjärdedag jul.[3] Svenska kyrkan har därefter flyttat dagens tema till söndagen efter jul[4] och 1989 beslutade Svenska kyrkan att under dagen uppmärksamma barnens rättigheter.[5]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Värnlösa barns dag, Dick Harrison i Svenska Dagbladet
- ^ ”Värnlösa barns dag”. Institutet för språk och folkminnen. Arkiverad från originalet den 25 december 2015. https://web.archive.org/web/20151225030124/http://www.sprakochfolkminnen.se/folkminnen/handelser-i-almanackan/kalender/i-almanackan/handelser-i-almanackan/2014-11-24-varnlosa-barns-dag-.html. Läst 24 december 2015.
- ^ Högtider och traditioner: "När slutade fjärdedag jul att vara helgdag?", 2014-12-26, läst 2015-12-27
- ^ Anders Hansén. ”De glömda juldagarna”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 25 december 2015. https://web.archive.org/web/20151225041726/https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=842253. Läst 24 december 2015.
- ^ Gunnar Hillerdal (16 mars 2001). ”Herodes och barnamorden i Betlehem”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/herodes-och-barna-morden-i-betlehem/. Läst 24 december 2015.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Värnlösa barns dag.- Catholic Encyclopedia: "Holy Innocents"
- Images of the "Massacre of the Innocents"
- The Holy Martyred 14,000 Infants
