Västerås kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Västerås kommun
Kommun
Västerås stadshus (kommunhus)
Västerås stadshus (kommunhus)
Västerås vapen.svg
Land  Sverige
Län Västmanlands län
Landskap Västmanland
Domsaga Västmanlands domsaga
Läge 59°37′0″N 16°32′0″Ö / 59.61667°N 16.53333°Ö / 59.61667; 16.53333Koordinater: 59°37′0″N 16°32′0″Ö / 59.61667°N 16.53333°Ö / 59.61667; 16.53333
Centralort Västerås
Areal 1 136,71 km² (2013-01-01)[1]
103:e största (av 290)
 - land 957,89 km²
 - vatten 178,82 km²
Folkmängd 142 131 (2013-12-31)[2]
6:e största (av 290)
 - centralort 110 877 (2010)5:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 148,38 invånare/km²[2][1]
36:e högsta (av 290)
Kommunkod 1980
Västeras Municipality in Västmanland County2.png
Webbplats: www.vasteras.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Socknar inom Västerås, Hallstahammar, Surahammar, Skinnskatteberg, Köping, Arboga och Kungsör kommuner.

Västerås kommun eller Västerås stad är en kommun i Västmanlands län. Centralort är Västerås.

Kommunen är Sveriges sjätte folkrikaste och centralorten är landets femte största tätort. Cirka 90% av invånarna bor i någon av de 14 tätorterna och cirka 80% i centralorten.[2]

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Badelunda, Björksta, Dingtuna, Haraker, Hubbo, Irsta, Kungsåra, Kärrbo, Lillhärad, Lundby, Romfartuna, Rytterne, Sankt Ilian, Sevalla, Skerike, Skultuna, Tillberga, Tortuna, Västerås-Barkarö och Ängsö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Västerås stad som 1863 bildade en stadskommun. I Västerås stad införlivades 1918 Sankt Ilians landskommun och Lundby landskommun och 1946 Badelunda landskommun.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanläggningar av kommunerna.

1967 införlivades i Västerås stad Skultuna, Dingtuna, Tillberga och Kungsåra landskommuner. Västerås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Västerås stad samt en del ur Kolbäcks landskommun (Rytterne).[3]

Under 1990-talet fattades ett beslut att använda benämningen Västerås stad i de fall det "saknar kommunalrättslig betydelse". I vissa sammanhang, till exempel lagstiftning och juridik, används begreppet Västerås kommun.

Västerås är indelad i 85 stadsdelar. Den senaste justeringen gjordes 2005 då man gick från 91 stadsdelar till de nuvarande 85.

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Västerås tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Västmanlands tingsrätts domsaga.[4]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver ett blått Mariamonogram, i stammen åtföljd av en röd ros.

Västerås kommunvapen är en gammal symbol som går tillbaka till 1200-talet. Symbolen har använts som sigill sedan 1307[5]. Vapnet fastställdes med nuvarande blasonering av Kungl Maj:t (regeringen) 1939. 1974 registrerades det för den nuvarande kommunen i Patent- och registreringsverket.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Anundshög, Västerås, Badelunda socken.

Landskapet är i den södra delen av kommunen en öppen jordbruksbygd och i den norra delen en mer växlande landsbygd. Det landskap som vi ser idag är resultatet av verksamheter som pågått i flera tusen år. Det öppna landskapet kring Mälaren tar sin början i järnåldersbondens idoga arbete. Det äldsta ser vi i form av alla fornlämningar som finns i odlingslandskapet. I dag försöker man hålla kulturlandskapet öppet genom att låta bygden betas av boskap, vilket främjar biologisk mångfald.

Den moderna kulturmiljön i centrala Västerås består framför allt av en mycket stor mängd hus byggda efter andra världskriget. Centrum innehåller en rad byggnader från 1950- och 60-talet, vilka bildar en unik helhet. Staden har även ett stort antal bostadsområden från 1960–70 som håller en hög kvalitet. Se mer om staden Västerås.

Badelundaåsen öster om Västerås sträcker sig från Nyköping i söder till Siljanstrakten i norr. Längs åsen gick en av järnålderns viktigaste handelsvägar. När vikingatidens människor färdades mellan jordbruksbygderna vid Mälaren till skogstrakterna i norr följde man vägen på Badelundaåsens krön. Vid Badelunda möttes landvägar och vattenleder och platsen vid Anundshög blev en viktig knutpunkt. Badelundaåsen och Anundshögsområdet ligger cirka fem kilometer öster om centrala Västerås och är ett av Sveriges största fornlämningsområden. Längs åsen finns många olika typer av gravar och boplatser från järnålder och vikingatid.

Mälaren har varit en viktig transportled för Västerås. Redan under vikingatiden användes åmynningen som hamn och ändpunkt för landtrafik från Bergslagen.

Orter i kommunen[redigera | redigera wikitext]

Det finns 14 tätorter[6] och 14 småorter[7] i kommunen.

Tätorter Småorter

Församlingar[redigera | redigera wikitext]


Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Västerås kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
116 725
1975
  
117 911
1980
  
117 487
1985
  
117 706
1990
  
119 761
1995
  
123 728
2000
  
126 328
2005
  
131 934
2010
  
137 207
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelseordförande / Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Gustaf Olsson Socialdemokraterna
  Erik Svensson Socialdemokraterna
  Åke Hillman 2004 Socialdemokraterna
  Ulla Persson 2004 Socialdemokraterna

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 3 33 11 12 6
3 33 11 12 6
65 86,2
54 11
1973 3 31 14 8 9
3 31 14 8 9
65 89,6
48 17
1976 3 33 10 10 9
3 33 10 10 9
65 88,8
45 20
1979 4 31 8 9 13
4 31 8 9 13
65 87,5
40 25
1982 4 35 7 4 15
4 35 7 4 15
65 88,8
42 23
1985 3 35 3 10 14
3 35 3 10 14
65 86,8
39 26
1988 3 32 3 5 11 11
3 32 3 5 11 11
65 81,8
44 21
1991 2 26 2 4 4 10 4 13
26 4 4 10 4 13
65 82,9
40 25
1994 4 34 4 2 6 2 13
4 34 4 6 13
65 83,8
36 29
1998 6 24 4 2 6 6 13
6 24 4 6 6 13
61 77,00
33 28
2002 4 27 4 3 10 4 9
4 27 4 3 10 4 9
61 76,33
35 26
2006 4 23 4 4 8 4 14
4 23 4 4 8 4 14
61 78,87
34 27
2010 4 22 4 3 2 7 2 17
4 22 4 3 7 17
61 82,17
35 26
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Västerås har sju vänorter[8].

Västmanlands kommunförbund, landstinget, Västerås kommun och ett flertal av länets övriga kommuner har utvecklat ett samarbete med Pärnu län i Estland. Mälardalsrådet har tecknat ett samarbetsavtal med Lettland. Västmanlands läns landsting har tecknat ett samarbetsavtal med Gloucestershire, England. Länsstyrelsen i Västmanlands län, Västmanlands kommunförbund och landstinget har lagt grunden för ett samarbete med kommuner i Nedre Schlesien i Polen.

Vänortsförbindelser ska, enligt policybeslut inom kommunen, i första hand upprätthållas och utvecklas med de nordiska länderna och Kassel[8].

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Inom Västerås kommun finns elva kommunala gymnasieskolor. Dessutom finns arton fristående gymnasieskolor[9].

Kommunala[redigera | redigera wikitext]

  • Carlforsska gymnasiet
  • Edströmska - Mälardalens Fordons- och Transportutbildningar är ett fordonstekniskt center invigt hösten 2004. Skolan är uppkallad efter Sigfrid Edström
  • Hässlögymnasiet - är beläget på F1:s gamla flottiljområde. Här bedrivs utbildning på gymnasienivå till flygförare och flygmekaniker (inom ramen för det naturvetenskapliga programmet) samt flygmekaniker (inom ramen för Fordons- och Elprogrammen). Utbildningarna är riksrekryterande.
  • Mälarstrandsgymnasiet startades 2006. Skolan är från början placerat i Västerås ångkraftverk men har nu flyttat till Råby. Skolan har bland annat ett treårigt yrkesinriktat individuellt program.
  • Rudbeckianska gymnasiet - Sveriges första gymnasium; Nu bl.a. idrottsgymnasieskola fotboll
  • Hahrska gymnasiet
  • Tranellska gymnasiet
  • Wijkmanska gymnasiet
  • Widénska gymnasiet
  • Lidmanska gymnasiet
  • Frimanska gymnasiet

Tidigare kommunala gymnasium

  • Wenströmska Gymnasiet, uppkallat efter Jonas Wenström, var tidigare Västerås största gymnasieskola, men delades 2010 upp i sex mindre gymnasier (Hahrska gymnasiet, Tranellska gymnasiet, Wijkmanska gymnasiet, Widénska gymnasiet, Lidmanska gymnasiet och Frimanska gymnasiet).

Fristående gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Naturbruksgymnasium[redigera | redigera wikitext]

  • Ösby Västmanlands naturbruksgymnasium

Folkhögskola[redigera | redigera wikitext]

Västerås folkhögskola ligger nära Västerås centrum. Skolan grundades 1997. Skolan drivs som en ideell förening, och ej inom ramen för Västerås kommun.

Högskola[redigera | redigera wikitext]

En av de största högskolorna i Sverige finns i Västerås kommun, Mälardalens högskola, som har campus både i Eskilstuna och i Västerås. Antalet studenter är totalt över 10 000 elever och ca 1 000 anställda. Högskolan erbjuder ett brett utbud av utbildningar, främst inom teknik och naturvetenskap. Mälardalens högskola är som första högskola i världen miljöcertifierad enligt den internationella standarden ISO 14001.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

I Västerås finns både professionella teatergrupper och amatörteaterföreningar som Teater Västmanland, 4:e teatern, Teater Tropos, Studio Westmannia och Musikteaterföreningen Oliver.

Västerås teater invigdes 1915. I dag spelas teater på tre scener på Västerås Teater samt på utomhusscenen på Vallby friluftsmuseum. Nere i hamnkvarteren finns även Teater Västmanlands barn- och ungdomsscen Sigurdteatern. Även i Culturen i Kopparlunden och i Växhuset, vid Viktor Larssons plats, finns scener för teater, dans och musik. I Culturen har också teatergruppen 4:e teatern sin hemmascen och i Växhuset har Teater Tropos sin basverksamhet.

Konst[redigera | redigera wikitext]

Västerås konstmuseums samlingar går tillbaka till 1919Västerås konstförening grundades. Under många år byggde föreningen successivt upp konstsamlingen som i dag omfattar cirka 8 000 verk av framför allt svenska konstnärer. År 1972 övertog Västerås stad konstsamlingen och har sedan dess drivit museiverksamheten, genom Västerås konstmuseum, i det gamla rådhuset vid Fiskartorget.

Bland samlingarna finns konstnärer representerade som Bror Hjorth, Ivan Aguéli och Eric Grate. Bland de äldre representerade verken finns bland annat en utmärkt samling av ett trettiotal teckningar gjorda av historiemålaren Carl Gustaf Hellqvist (1850–1890). Bland de senaste inköpen är konst av Charlotte Gyllenhammar och Anneè Olofsson. Bland övriga nyförvärv finns verk av Helen Dahlman, Andreas Eriksson, Peter Johansson, Eva Lindström, KG Nilson, Helmtrud Nyström och Rickard Sollman[10].

Offentliga konstverk[redigera | redigera wikitext]

Aseaströmmen av Bengt Göran Broström.

Den offentliga konsten inom Västerås kommun hanteras av Västerås konstmuseum. Det finns ungefär 300 offentliga konstverk som ägs av Västerås kommun. Av dessa finns över hundra offentliga konstverk inom cityringen.[11] Nedan följer ett litet urval av offentliga konstverk inom kommunen.

Västerås fick sitt första offentliga konstverk då Gustav Vasas byst av CG Qvarnström avtäcktes 1864 i Vasaparken. Det skulle dröja till 1919, 55 år, innan nästa skulptur, Vattenlek av Elmberg, placerades ut i Stadsparken.

Vindarnas grotta av Eric Grate, invigdes 1969. Det beställdes i samband med byggandet av Västerås stadshus. Grottan är format likt ett segel som tar emot de ljudande vindarna, ljudet av klockspelet från Stadshustornet och bruset från Svartån.

Aseaströmmen, invigt 1989, av konstnären Bengt Göran Broström på Stora torget i Västerås har blivit en populärt konstverk i stadsbilden. Verket föreställer arbetare som cyklande tog sig till och från jobbet i 1930–50-talens Västerås.

Fasadutsmyckning är en fasadutsmyckning i hårdbränd lera från 1960 av Per Lindecrantz.

Sommarsöndag är en staty i brons, föreställande ett ungt par och är cirka två meter hög. Konstnär Oscar Antonsson. Den står invid Köpingsvägen vid Sundemans backe, mellan Stallhagen och Oxbacken.

Västeråskonstnären Mikael Genberg har blivit internationellt uppmärksammad för sina installationer på temat alternativa boendemiljöer. Hotell Hackspett är hotellet där gästen hissas upp i ett träd 13 meter över Vasaparken. På Utter Inn i Mälaren bor gästen under vattenytan, med panoramafönster åt alla håll.

Ett av de nyare konstverken i Västerås är den sju meter långa och 2,3 meter höga Windshield som är placerad i Östra hamnen. Det är ett vindskydd i hårdplast som går att flytta längs en tågräls i en cirkel med 14 meters diameter. Konstnären Carsten Höller betraktas som en av samtidens internationellt mest framstående konstnärer[12].

Exempel på andra konstverk i Västerås är:

Musik[redigera | redigera wikitext]

Västerås kommun och Västmanlands läns landsting är huvudmän för Västmanlandsmusiken. Västmanlandsmusiken har tre fristående enheter:

Västerås Sinfonietta är en av Sveriges äldsta orkestrar med rötter i det musiksällskap som startades 1883. Orkestern består av 30 musiker anställda på halvtid, orkesterchef, Hannu Koivula som chefsdirigent/konstnärlig ledare sedan 2002, inspicient samt not- & publikansvarig.[13].

Länsmusiken i Västmanland som har i uppdrag att stötta och utveckla musik- och danslivet i Västmanlands län. Vestmanniaensemblen är Länsmusikens enda fasta musikerkonstellation. Man håller ett stort antal konserter med cirka 78 000 besökare för år 2006[13]. De offentliga konserterna är sammansatta av olika sorters musik; kammarmusik, jazz, folkmusik och underhållning är huvudgenrerna. För kammarmusiken svarar framför allt länets tre kammarmusikföreningar i Skinnskatteberg, Köping och Västerås samt enskilda arrangörer. För jazzmusiken finns Jazzligan i Fagersta, Sala Jazzklubb samt Jazzens Vänner i Västerås. Ett blandat utbud, gärna med inslag av folkmusik, erbjuds av bland andra Arboga Musikförening och Musik i Hed, länets musik- och kulturskolar samt kommunernas kulturförvaltningar. Speciellt jazzscenen i Västerås har fått genomslag såväl nationellt som internationellt.

Västerås konserthus invigdes den 7 september 2002. Under verksamhetsåret 2005 hade konserthuset sammanlagt 94 259 besökare vid 212 evenemang. Västerås konserthus har två salar med 900 respektive 200 platser.

Musikutbildning: Västerås kommun har musikutbildning som spänner över alla åldrar, allt ifrån små barn till högskolestuderande. Tillsammans med Mälardalens högskola har Västerås kommun initierat högre utbildning i såväl kammarmusik som körsång.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Västerås stadsbibliotek består av ett huvudbibliotek, sex filialer, en bokbuss och en webbplats.

I Västerås föddes den internationellt berömde författaren och filosofen Lars Gustafsson.

Västerås stad inrättade 1997 ett litterärt pris, Tomas Tranströmerpriset, för att hedra poeten Tomas Tranströmer som var bosatt i Västerås under tiden 1965-2000. Prisets ändamål är att belöna ett högtstående författarskap i Tomas Tranströmers anda. Priset utdelas vartannat år till en lyriker från Norden eller annat land som gränsar till Östersjön.

Museer[redigera | redigera wikitext]

Kulturhus[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/370242/. Läst 19 februari 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Om Västerås tingsrätt (NAD)
  5. ^ Vapen - stadsvapnen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  6. ^ ”Tätorter 2010” (Excel). SCB. 28 maj 2012. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 2 april 2013. 
  7. ^ ”Småorter 2010” (pdf). SCB. 15 oktober 2012. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2010A01/MI0811_2010A01_SM_MI38SM1203.pdf. Läst 2 april 2013. 
  8. ^ [a b] Västerås vänorter
  9. ^ Gymnasier i Västerås
  10. ^ Västerås konstmuseum inköp 2005
  11. ^ [1] Konst i Västerås
  12. ^ Konst i Stadsmiljö
  13. ^ [a b] Västmanlandsmusiken

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]