Västerås konvent

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°19′24″N 18°4′24″Ö / 59.32333°N 18.07333°Ö / 59.32333; 18.07333

En minnestavla över Dominikankonventet mitt i nuvarande stadshuset

Västerås konvent anlades under 1200-talet i Västerås och tillhörde då dominikanorden[1]. Konventet låg på Munkholmen (där nuvarande Stadshuset ligger). Det var en ö som avskildes från resten av Västerås av Svartån i väster och Lillån i norr och öster. Lillån är idag igenlagd och dess dragning motsvaras av Munkgatan österut från Svartån och söderut längs med Port-Anders gata mot Östra hamnen.

Medlemmarna i konventet kallas ”bröder” och ”systrar” (till skillnad från munkar och nunnor i ett kloster). Namnet "svartbröderna" fick de därför att de var klädda i svart mantel med kapuschong. Svartbröderna var öppna mot samhället. Konventet kunde fungera som mötesplats för bl.a. stormän. Dominikanerna kunde göra insamlingar bland allmänheten och kallades därför tiggarmunkar.

Bröderna bidrog till att införa en intellektuell och internationell anda till Västerås, vilket gagnade kontakter och handel med utlandet. Närmaste konvent fanns i Sigtuna, Strängnäs och från 1300-talet Svartbrödraklostret i Stockholm.

Konventet fanns på samma plats i nästan tre hundra år. Det avvecklades och revs efter beslut i reformationsriksdagen (Västerås riksdag) 1527. Riksdagen hölls i Västerås slott och i konventsalen. Byggnadsmaterial från konventet användes för restaurering av slottet .

Vid byggandet av stadshuset gjordes en stor arkeologisk utgrävning av konventets grundmurar och dess omgivningar, varvid bland annat tillvaratogs drygt tre tusen skelett från den gamla gravplatsen. Konventets läge finns utmärkt med murar och skyltning.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ *[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Historien om en stad: Jansson, Torsten och Vestmanlands läns tidning: Västerås, 1997, Italgraf i Milano, Italien, ISBN 91-630-6118-X.