Västerbron
Koordinater: 59°19′28″N 18°01′38″Ö / 59.32444°N 18.02722°V Västerbron i centrala Stockholms innerstad sträcker sig från Södermalm, över Långholmen och Riddarfjärden till stadsdelen Marieberg på Kungsholmen. Cirka 140 meter av brodelen över vatten tillhör stadsdelen Kungsholmen. Bron öppnades för trafik 20 november 1935.
Bron är drygt 600 meter lång inklusive viadukter. Brons del över vatten är cirka 340 meter. Landskapsgränsen mellan Södermanland och Uppland korsar bron cirka 140 meter norr om Långholmens strand, eller 12 lyktstolpar räknat från trappan till Långholmsparken när man går på den östra sidan. Segelfri höjd är 26 meter. Viadukten över Rålambshovsparken kallas även Lilla Västerbron.[1]
Historik [redigera]
En bro i väster hade debatterats sedan 1900-talets början, och föreslogs bland annat i Albert Lilienbergs generalplan från 1928. Gatuborgarrådet Yngve Larsson, sedermera ordförande för stadskollegiets brodelegation såväl som prisnämnden för Västerbron, skapade 1930 års trafikkommitté där en västerbro ingick i uppdraget.[2] Stockholms stadsfullmäktige tog den 2 februari 1931 beslutet om att bron skulle byggas, och beviljade som lånemedel 14 948 000 kronor.[3]
Vid denna tid fanns även tankar om att dra järnvägen över Kungsholmen, den så kallade Smedsuddsleden. Bygget av Västerbron ingick i en stor omdaning i funktionalistisk anda av västra Kungsholmen, med bygget av Rålambshovsleden, ombyggnad av Rålambsvägen, Gjörwellsgatan och Drottningholmsvägen och bygget av Tranebergsbron. Resultatet blev ett system av motorvägsliknande leder i området kring Rålambshovsparken. I bygget av Västerbron ingick även en viadukt över Rålambshovsparken, som sedan några år går under namnet Lilla Västerbron. Fram till högertrafikomläggningen 1967, trafikerade även spårvagnar bron. Nattetid har Västerbron en effektbelysning med strålkastare.
Över Västerbron förs varje år Stockholm maraton, där det höga brospannet blir till en utmaning för löparna.
På Västerbron har flera par låst fast sina kärlekslås efter en österländsk tradition. Det började 12 januari 2009 när ett par låste fast ett hänglås med sina initialer på Västerbrons högsta ställe och sedan kastade nyckeln över axeln ner i Riddarfjärden. I december 2009 fanns redan ett 40-tal hänglås på Västerbrons räcke.
2012 fick Västerbron högre räcken för att förhindra självmord.[4]
Arkitektur och konstruktion [redigera]
Bron tillkom efter en tävling 1929-1930, där samtliga fyra pris gick till tyska företag. Första pris gick till arkitekterna Otto Rudolf Salvisberg och Wilhelm Büning samt byggnadsingenjören Wilhelm Maelzer. Sedermera uppfördes bron av tyska och svenska företag med arkitekterna Paul Hedqvist, Birger Borgström och David Dahl som hade bearbetat det tyska förslaget.[5]
Bron konstruerades av tyska ingenjörer och är en bågkonstruktion av stål. Bron börjar vid Långholmsgatan på Södermalm, över Pålsundet och korsar Långholmen och sedan över Riddarfjärden. På Kungsholmssidan korsar den Smedsuddsvägen och fortsätter till Västerbroplan. Även viadukten över Rålambshovsparken mellan Västerbroplan och Drottningholmsvägen ingår namnmässigt i Västerbron. Järnkonstruktionerna hade byggts på det närbelägna Ekensbergs Varv i Gröndal.[6] När bron invigdes 1935 var det den största bågbron i stål som någonsin byggts i Sverige och det är den fortfarande.[7]
Bron i populärkultur [redigera]
Västerbron nämns i:
- Josef Kjellgrens roman Människor kring en bro (1935) som handlar om brobygget och om arbetarna som byggde den.
- Monica Zetterlunds Sakta vi gå genom stan, texten skriven av Beppe Wolgers (1961): På Västerbron, i den himmelska ron, en spårvagn går ensam och tom.
- Ulf Lundells sånger En stockholmstjej igen (1984) och Jag saknar dej (2000).
- Fingerprints bidrag Mitt ibland änglar till Melodifestivalen 1989.
- Staffan Hellstrand sjunger om en själ som tar genvägen över Västerbron i refrängen till Precis som du är (1996).
- Bo Kaspers orkester i Vackert Land (2001) ("Och vrålas i fyllan från Västerbrons räcken").
- Lars Winnerbäcks sång Brustna hjärtans höst, som finns på hans skiva Söndermarken (2003).
- Laaksos låt med titeln Västerbron på albumet Mother Am I Good Looking? (2007).
Bilder då och nu [redigera]
-
Västerbron under byggnad 1933
-
Västerbron vid invigningen 1935
-
Brospannet på Långholmen 2006
-
Lilla Västerbron 2011
Panorama från Västerbron [redigera]
Se även [redigera]
- Tranebergsbron, den stora bron i västra Stockholm som invigdes året före Västerbron
- Österbron, en bro i Stockholm som aldrig byggdes
- Kärlekslås, en importerad tradition på Västerbron
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Enligt Stockholms stads officiella karta från 2008
- ^ Larsson 1977
- ^ Svenska Dagbladets årsbok : 1931, Stockholm 1932, s. 9
- ^ http://www.dn.se/sthlm/skyddande-racke-ska-stoppa-hopp-fran-vasterbron
- ^ Stockholms gatunamn, sida 106
- ^ Stockholmskällan
- ^ Kulturfonden
Tryckta källor [redigera]
- Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Andra delen: I tjänst hos denna stolta stad (1920–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. Sid. 467 ff, 457 ff. Libris 7751622. ISBN 91-85676-00-4 (PDF)
- Västerbroleden: den nya gatuleden mellan Kungsholmen och Södermalm : 19 20/11 1935. Stockholm: Stockholms hamnstyrelse. 1935. Libris 10552432. http://www.stockholmskallan.se//index.php?sokning=2&action=visaPost&text=true&start=1370&mediaId=11373y
- Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (utgåva 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Västerbron.
- Stockholmskällan har media som rör Västerbron
|
||||||||
|
|||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||
