Himalayafnittertrast

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Västlig fnittertrast)
Himalayafnittertrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteTrochalopteron
ArtHimalayafnittertrast
T. lineatum
Vetenskapligt namn
§ Trochalopteron lineatum
Auktor(Vigors, 1831)
Synonymer
Garrulax lineatus
Västlig fnittertrast

Himalayafnittertrast[2] (Trochalopteron lineatum) är en asiatisk fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Himalayafnittertrasten är en liten (18-20 cm), gråbrun fnittertrast. Ovansidan är förutom övergumpen nästan helt streckad. På huvudet syns distinkt rostfärgade örontäckare. Den är kastanjebrun på vingarna, liksom den gråspetsade stjärten. Fågeln är ljudlig, med konstant gnisslande och visslande läten.[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Himalayafnittertrast delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

Ofta urskiljs även underarten schachdarense med utbredning från sydöstra Uzbekistan till sydöstra Tadzjikistan.[6]

Tidigare behandlades bhutanfnittertrast (T. imbricatum) som en underart till himalayafnittertrast och vissa gör det fortfarande.[7] '

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare inkluderas arterna i Trochalopteron i Garrulax, men genetiska studier har visat att de är närmare släkt med exempelvis prakttimalior (Liocichla) och sångtimalior (Leiothrix).[8]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Himalayafnittertrasten påträffas i skogsbryn, trädgårdar, på vägrenar och i lågväxta buskområden, ofta nära bebyggelse, på mellan 1400 och 3905 meters höjd. Arten är inte speciellt skygg men håller sig dold i vegetationen. När den tar till vingarna flyger den fladdrigt och kort. Den uppträder i par eller smågrupper, födosökande lågt efter ryggradslösa djur och bär. Fågeln häckar mellan mars och oktober och lägger flera kullar per år. Arten är stannfågel, men kan röra sig till lägre områden vid extrem väderlek.[1][4][5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Trochalopteron lineatum Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b] Grewal, Bikram (2017). A Photographic Field Guide to the Birds of India, Pakistan, Nepal, Bhutan, Sri Lanka, and Bangladesh. Princeton University Press. sid. 341. ISBN 9780691176499. https://books.google.com/books?id=mzupDQAAQBAJ&pg=PA341 
  5. ^ [a b] Collar, N. & Robson, C. (2018). Streaked Laughingthrush (Trochalopteron lineatum). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59620 12 december 2018).
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  7. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  8. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2018), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. (forthcoming).
  9. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]