Västliga kindpåsråttor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Västliga kindpåsråttor
Individ vid boets ingång.
Individ vid boets ingång.
Systematik
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Infraklass Högre däggdjur
Eutheria
Ordning Gnagare
Rodentia
Familj Kindpåsråttor
Geomyidae
Släkte Västliga kindpåsråttor
Thomomys
Vetenskapligt namn
§ Thomomys
Auktor Wied-Neuwied, 1839
Hitta fler artiklar om djur med


Västliga kindpåsråttor (Thomomys[1]) är ett släkte av däggdjur. Thomomys ingår i familjen kindpåsråttor.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arterna når en kroppslängd (huvud och bål) av 11 till 31 cm och en svanslängd av 4 till 10 cm. Vikten ligger mellan 45 och 450 gram och hanar är tyngre än honor.[2] Pälsens färg varierar mellan svart, brun, grå och vitaktig och undersidan är oftast otydlig ljusare. I motsats till andra kindpåsråttor har framtänderna inga rännor. Framtassarna är utrustade med kraftiga klor för att gräva i marken.[2]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet sträcker sig från södra Kanada över USA (främst västliga delstater) till centrala Mexiko. Habitatet kan variera mellan öknar, stäpper, skogar och större ängar. Västliga kindpåsråttor är även vanliga i odlingsområden.[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Individerna bygger komplexa tunnelsystem med flera gångar, utgångar och förvaringsrum. De djupaste delarna kan ligga 3 meter under markytan. Dessa kindpåsråttor stannar vanligen i boet eller nära ingången och de håller ingen vinterdvala. De äter rötter, rotfrukter och andra växtdelar. Vätskebehovet täcks nästan helt med födan.[2]

Hanar och honor träffas bara för parningen, annars är individerna aggressiva mot varandra. Parningen sker under våren eller under sommaren i kalla regioner. Efter dräktigheten som varar cirka 18 dagar föder honan 1 till 10 ungar. Ungarna stannar ungefär två månader i boet och de blir full utvecklade efter fem till sex månader. Första parningen sker efter första vintern. Livslängden eller sällan mer än två år. Den äldsta kända individen var fyra år gammal.[2]

Västliga kindpåsråttor och människor[redigera | redigera wikitext]

Vissa bönder betraktar dessa gnagare som skadedjur på rotfrukter men de hjälper även vid bildandet av en frodig jordmån.[2] Arterna förekommer med större bestånd och de listas alla som livskraftiga (LC).[3]


Systematik[redigera | redigera wikitext]

Kladogram enligt Catalogue of Life[1]:

kindpåsråttor 
 Västliga kindpåsråttor 

Thomomys bottae



Thomomys bulbivorus



Thomomys clusius



Thomomys idahoensis



Thomomys mazama



Thomomys monticola



Thomomys talpoides



Thomomys townsendii



Thomomys umbrinus




Östliga kindpåsråttor



Jättekindpåsråttor



Gula kindpåsråttor



Michoacan-kindpåsråtta




Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  2. ^ [a b c d e f] Nowak, R. M. (1999) s.1311/12 Google books
  3. ^ Thomomys på IUCN:s rödlista, läst 16 maj 2013.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak (1999): Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore, ISBN 0-8018-5789-9

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]