Västmanlands regemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°36.461′N 16°34.570′Ö / 59.607683°N 16.576167°Ö / 59.607683; 16.576167

Västmanlands regemente
(I 18, Fo 48)
Västmanlandsgruppen vapen.svg
Datum 1628–1927, 1994–1997
Land  Sverige
Lojalitet Försvarsmakten
Försvarsgren Armén
Typ Infanteri (1628–1927)
Försvarsområde (1994–1997)
Storlek Regemente
Del av Milo M (1994–1997)
Förläggningsort Västerås
Färger Blå och röd (uniform, –1690)
Marsch "Kungl Västmanlands regementes marsch" (1880-talet–1927, 1994–1997)
Segernamn Narva (1700)
Düna (1701)
Kliszów (1702)
Fraustadt (1706)
Helsingborg (1710)
Gadebusch (1712)
Valkeala (1790)
Befälhavare
Framstående befälhavare Gustaf Adolf von Siegroth

Västmanlands regemente, I 18 och Fo 48, var ett svenskt infanteriförband och senare försvarsområdesförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan åren 1628-1927 och 1994-1997. Förbandet var förlagt till Västerås i Västmanlands län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vy över regementet tidigt 1900-tal.

Västmanlands regemente härstammar från de västmanlandsfänikor som sattes upp under mitten av 1500-talet och sedan bildade regementet 1628. Västmanlands regemente vapenövades från 1780-talet på Salbohed, flyttades 1906 till Västerås med beteckningen I 18 men drogs in den 31 december 1927 efter tidigare beslut i försvarsbeslutet 1925. År 1943 övertogs regementets traditioner av F 1 Hässlö fram till flottiljens avveckling 1983.

Den 1 juli 1994 sattes regementet upp på nytt, då som försvarsområdesstab med depå i Västerås. Detta i samband med att försvarsområdesstaben vid Upplands regemente (S 1/Fo 47/48) delades upp i Upplands försvarsområde (Fo 47) och Västmanlands försvarsområde (Fo 48).

Regementet vidmakthöll traditionerna från det tidigare Västmanlands regemente. Försvarsområdesstaben fick dock aldrig tilläggsbeteckningen I 18 utan blev tilldelade beteckningen Fo 48.

Genom försvarsbeslutet 1996 kom regementet att avvecklas den 29 augusti 1997 och dess försvarsområdesstab kom under namnet Västmanlandsgruppen att integreras i Upplands försvarsområde (Fo 47),[1] som i sin tur namnändras till Upplands och Västmanlands försvarsområde (Fo 47). Idag förs regementets traditioner vidare av Ledningsregementet (LedR) i Enköping.

Karl XI:s nattvardskärl[redigera | redigera wikitext]

Nattvardskärlen i Västerås domkyrka.

Karl XI skänkte regementet en uppsättning nattvardskärl i silver. I uppsättningen ingick förutom en vacker kalk också en vinkanna, en ask och en tallrik för oblater. Silvret medföljde i Karl XII:s krig mot Ryssland i mars 1700. Nattvardssilvret handhades av regementspastorn Georg Nothman som vandrade med regementet fram till det sista slaget vid Poltava 1709. När Nothman insåg att slaget var förlorat grävde han, enligt den västmanländska historien, ner nattvardssilvret vid en stor ek. Vid den svenska kapitulationen hamnade cirka 20 000 soldater i rysk fångenskap. Efter freden i Nystad 1721 frigavs de överlevande soldaterna varav bara 4 000 återkom till Sverige. Pastor Nothman tog den långa omvägen över Poltava. Där ska han ha grävt upp silverskatten en stjärnklar kväll och burit den med sig hem till Sverige, via Finland. Nothman behöll Poltavasilvret för sig själv i sju år och lät gravera in sitt eget namn i det. Inte förrän 1729, när regementet samlades till en första generalmönstring efter kriget, återlämnade han sina dyrgripar. Silverkärlen förvarades därefter på Västerås slott eller i Domkyrkan. Carl Snoilsky författade mot slutet av 1800-talet, i en tid av svensk nationalism, en dikt om regementskalken i Svenska bilder. När Västmanlands regemente lades ned 1927 blev Armémuseum formell ägare till silvret, men placerades i Västerås domkyrka. Där stod silvret tills det under andra världskriget överlämnades till Västmanlands flygflottilj vid en ceremoni på regementets gamla idrottsplats på Viksäng 1943. Poltavasilvret förvarades sedan på F 1 tills flottiljen lades ned 1981. Silvret hamnade därefter på länsmuseet i VästeråsSlottet efter en diskussion om var silvret skulle förvaras. Under början på 2002 så stängdes Västmanlands länsmuseums utställning ned under 5 år och silvret magasinerades tills 2005 då Armémuseum tog över kyrkosilvret för att ställa ut det i sin basutställning.[2]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

1634(?)

  • Livkompaniet
  • Överstelöjtnantens kompani
  • Majorens kompani
  • Bergslags kompani
  • Strömsholms kompani
  • Väsby kompani
  • Salbergs kompani
  • Kungsörs kompani

1814(?)

  • Livkompaniet
  • Folkare kompani
  • Väsby kompani
  • Salbergs kompani
  • Västerås kompani
  • Strömsholms kompani
  • Bergs kompani
  • Kungsörs kompani

Regementschefer[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer verksamma under 1900-talet:[3]

  • Waldemar Anshelm Gotthard Nisbeth (1897-1902)
  • Carl Conrad Vogel (1902-1906)
  • Pehr Richert Hasselrot (1906-1914)
  • Joachim Åkerman (1915-1919)
  • Axel Magnus Adlercreutz (1919-1923)
  • Claes Axel Klingenstierna (1923-1927)
  • Kjell Robert Högberg (1994-1995)
  • Bo Göran Andersson (1995-1997)

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Västmanlands regemente 1628 1927-12-31
Västmanlands regemente 1994-07-01 1997-08-29
Beteckningar
I 18 1816 1927-12-31
Fo 48 1994-07-01 1997-08-29
Övningsfält och förläggningsort
Västerås/Utnäs löt 1906-09-30
Salbohed 1779 1906-09-30
Västerås (F) 59°36′27″N 16°34′34″Ö / 59.60750°N 16.57611°Ö / 59.60750; 16.57611 1906-10-01 1927-12-31
Västerås (F) 59°36′45″N 16°34′26″Ö / 59.61250°N 16.57389°Ö / 59.61250; 16.57389 1994-07-01 1997-08-29

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Proposition 1997/98:1D6 Budgetpropositionen för 1998”. Riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=37&doktyp=prop&rm=1997/98&bet=1D6&dok_id=GL031D6. Läst 31 december 2009. 
  2. ^ ”Gånge denna kalk ifrån dig - en berättelse om regementets silverkalk”. Anderslif.se. http://anderslif.se/index.html-poltavasilver.html. Läst 31 december 2009. 
  3. ^ Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. sid. 331-332. ISBN 91-87184-74-5 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Holm, Torsten; Sparre, Sixten A:son (1929). Kungl. Västmanlands regementes historia. D. 1, Västmanlands fänikor, Västmanlands regemente : intill det ständiga knektehållet. Stockholm. Libris 8211004 
  • Holm, Torsten; Sparre, Sixten A:son (1935). Kungl. Västmanlands regementes historia. D. 2, Det indelta regementet : 1680-1809. Stockholm. Libris 8211005 
  • Holm, Torsten; Sparre, Sixten A:son (1938). Kungl. Västmanlands regementes historia. D. 3, [Efterskrift] Från värnpliktens införande till 1925 års försvarsordning : 1810-1925. Stockholm. Libris 8211006 
  • Holm, Torsten; Sparre, Sixten A:son (1930). Kungl. Västmanlands regementes historia. D. 4, Biografiska anteckningar om officerare och vederlikar : 1623-1779. Stockholm. Libris 8211007 
  • Holm, Torsten; Sparre, Sixten A:son (1933). Kungl. Västmanlands regementes historia. D. 5, Biografiska anteckningar om officerare och vederlikar anställda 1780-1926. Stockholm. Libris 8211008 
  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia. Örebro: Lindh. sid. 331-341. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/ 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]