Vättern

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Vättern (olika betydelser)
Vättern
Insjö
Lägeskarta
Karta över Vättern.
Vattnet väster om Karlsborg är egentligen två andra sjöar: Bottensjön och Viken. Norr om viken syns sjön Unden.
Land  Sverige
Koordinater  
  WGS 84 58°18′N 14°30′E / 58.3°N 14.5°Ö / 58.3; 14.5 (Vättern)Koordinater: 58°18′N 14°30′E / 58.3°N 14.5°Ö / 58.3; 14.5 (Vättern)
  SWEREF 99 TM ,
Mått
Areal 1 893 km²
Längd 135 km
Bredd 31 km
Höjd 88 5 m ö.h.
Medeldjup 40 m
Maxdjup 120 m
Volym 77 6 miljarder m³
Flöden
Tillflöden Forsviksån
Tabergsån
Huskvarnaån
Övrigt
Öar Visingsö
Kuststäder Jönköping, Askersund, Hjo, Karlsborg, Motala, Vadstena, Gränna
Gränna, Visingsö och Vättern
Titelbladet till en bok om Vättern av Daniel Tiselius tryckt 1723.

Vättern är en långsmal djup insjö i södra Sverige som delar Götaland i Östergötland och Västergötland. I norr och söder gränsar den även till Närke respektive Småland. Den är, efter Vänern, Sveriges största sjö, både till yta (1 893 km²) och till volym (77,6 km³) och den är Europas sjätte största insjö.

Geologi[redigera | redigera wikitext]

Vätterns geologiska historia börjar med bildandet av superkontinenten Rodinia för cirka 1 000 miljoner år sedan. Alla kontinenter låg då samlade huvudsakligen på södra halvklotet. Baltika (Sverige, Finland, Västra Ryssland) kolliderade med Amazonia (Venezuela) och en hög bergskedja bildades i sydvästra Sverige och södra Norge samt i norra Venezuela. Tabergs basaltvulkan var då aktiv. Skandinavien hängde ihop med Rodinia under 350 miljoner år och under den tiden avsattes Visingsöseriens sedimentära bergarter av vittringsprodukter från bergen. Först bildades en över 1 000 meter tjock serie av kontinentala sandstenar och sedan marina sediment (lerskiffrar och kalkstenar med stromatoliter). Dessa sediment förekommer både i Sverige och i Venezuela. En serie omfattande nedisningar av jorden inträffade när ”Snowball earth”- perioden inleddes. För 650 miljoner år sedan riftade kratonen Baltika loss från Rodinia varvid Vätterns gravsänka bildades. I samband med denna händelse sänktes Visingsöseriens sediment ned cirka 1 200 meter. Dessa ytterligt välbevarade lager skymtar fram här och var och representerar geologi från tiden innan organiserade flercelliga organismer hade uppkommit på jorden.

Efter en landtid i södra Sverige (Vendium) då erosionen bildade de plana ytorna (Västgöta-, Östgöta- och Närkesslätterna) trängde havet in vid början av kambrium för 550 miljoner år sedan, nu med alla djurgrupper närvarande (den s.k. kambriska explosionen) inklusive ryggradsdjurens föregångare. Under 150 miljoner år avsattes sedan de cirka 200 meter tjocka fossilrika kambrosiluriska lagren med bland annat trilobiter. I dag finns dessa lager kvar bland annat utanför Motala. Skandinavien kolliderade sedan på nytt för 350–400 miljoner år sedan. Denna gång med Grönland och resultatet blev den Skandinaviska fjällkedjan (Kaledoniderna). I samband med detta hävdes det övriga Sverige upp över havsytan igen. Under de följande 350 miljoner åren och fram till i dag låg Baltika hela tiden över havsytans nivå, med undantag av södra Sverige som tidvis låg under vatten. Stora floder flöt via Vätternriften, före och under dinosaurietid[förtydliga] till omfattande deltaområden i Skåne och södra Småland. Under de senaste miljoner åren har återkommande istider inneburit att inlandsisar periodvis har täckt norra Europa. När en inlandsis blir flera kilometer tjock trycker den ned jordskorpan och när isen smälter strävar jordskorpan efter att återgå till ursprungsläge. Fenomenet kallas för landhöjning och den har avtagit med tiden. För cirka 10 000 år sedan tog den senaste nedisningen slut. Vätternsänkan blev så småningom en del av Yoldiahavet. För cirka 8 000 år sedan låg sjöns utlopp till Ancylussjön (Östersjön) i trakten av Askersund och inte som idag i Motala ström. Landhöjningen bedöms i dag vara cirka 3,5 mm i Motala och i Jönköping cirka 2,6 mm. Det innebär att Vättern kantrar söderut mot Huskvarna och Jönköping med cirka 1 mm per år.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Vättern har på grund av sin storlek en klimattyp som påminner om Atlantkusten, med värmande vintertid och avkylande sommartid. Området runt sjön är vintertid känt för att vara snörikt då det bildas mycket nederbörd som kommer in från sjön. Sommartid är det även en något svalare medeltemperatur än omgivningen på grund av vattnet, som har en avkylande effekt. Vättern ligger för övrigt i en situation mellan Sydsvenska höglandet och Östgötaslätten vilket gör att hastiga västliga vindar kan få sjön att blåsa upp till storm och gå från stilla till extrem rörelse med havshöga vågor.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Vättern är en långsmal och djup sjö som delar Götaland i Östergötland och Västergötland. I norr och söder gränsar den även till Närke respektive Småland. Med undantag för Visingsö är sjöns södra och centrala delar fria från öar. I norr finns en liten skärgård. Namnet "Vättern" kommer från ordet vatten.

Sjöns största kända djup, söder om Visingsö, är 120 meter och medeldjupet 40 meter[1]. Vättern ligger 88,5 m ö.h. och avrinner till Östersjön genom Motala ström. De största tillflödena är Forsviksån från sjöarna Unden och Viken, Tabergsån och Huskvarnaån. Göta kanal passerar Vättern via Motala och Karlsborg. I slutet av 1930-talet byggdes sjön ut för vattenreglering.[1] Den genomsnittliga tiden en vattendroppe behöver för att lämna Vättern är 62,5 år.

Öar[redigera | redigera wikitext]

Ö Storlek (ha) Kommun
Visingsö 2 504 Jönköping
Öna 347 Askersund
Stora Aspön 285 Askersund
Stora Röknen 234 Askersund
Lilla Aspön 171 Askersund
Lilla Röknen 167 Askersund
Grönön 34 Askersund
Svilen 33 Askersund
Trulsan 20 Askersund

Tätorter vid sjön[redigera | redigera wikitext]

  • Jönköping, den största staden vid Vättern, ligger vid sjöns sydspets
  • Huskvarna, grannstad till Jönköping
  • Askersund ligger vid norra spetsen

På västra stranden[redigera | redigera wikitext]

På östra stranden[redigera | redigera wikitext]

Biologi[redigera | redigera wikitext]

I Vättern finns både fytoplankton och zooplankton, som Copepoda och Cladocera. I den bentiska zonen finns Crustacea, Oligochaeta, Diptera och Bivalvia. Sjön rymmer även flera fiskarter som Salvelinus salvelinus, sik och insjölax. Vättern är känd för vätter-rödingen, en relikt från istiden, som minskat med 97 procent sedan 1950-talet.[2]

Vättern och människan[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Båttrafik[redigera | redigera wikitext]

Visingsö har regelbundna bilfärjeförbindelser med Gränna. På sommaren trafikerar ångfartyget S/S Trafik Vättern. Båtar längs Göta kanal korsar Vättern.

Tidigare fanns omfattande båttrafik mellan orterna längs sjön. Känd är ångaren Per Brahe som gick under 1918 med bland annat målaren John Bauer och hans hustru bland offren.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Längs östra sidan går motorvägen Vätterleden, ett avsnitt av E4. I anslutning till motorvägen söder om Gränna ligger Gyllene Uttern, ett hotell med restaurang som har utsikt över Vättern. Längs västra sidan går länsväg 195 och riksväg 49.

Sportfiske[redigera | redigera wikitext]

I Vättern sportfiskas det abborre, gädda, gös, harr, lake, lax, röding, öring och signalkräfta. Länsstyrelserna har fastställt regler som reglerar sportfisket.[3]

Dricksvatten[redigera | redigera wikitext]

Vättern används som dricksvattenreservoar för bland andra Jönköpings kommun, Motala kommun och Vadstena kommun. Skövde kommun, Falköpings kommun och Skara kommun får sitt vatten genom vattenverket Skaraborgsvatten i Borgunda dit vattnet förs genom kulvertar de cirka 30 km från Vättern. Linköping och Norrköping tar dricksvatten från Motala ström. Alltså dricker ca 500 000 personer i dag vatten från Vättern. I framtiden kan det bli 2,5 miljoner när Örebro kommun och Stor-Stockholmsområdet tillkommer inom ca 40 år. Även Danmark och Tyskland har visat intresse för Vätterns vatten.

Vätternrundan[redigera | redigera wikitext]

Runt Vättern cyklar i mitten av juni varje år cirka 15 000 personer den 300 kilometer långa Vätternrundan med start och mål i Motala.

Vätternrummet[redigera | redigera wikitext]

Vätternrummet är en utställning som beskriver Vätterns natur och kultur. Utställningen är inrymd i en lokal i Hästholmens hamn Ödeshög. Utställningen drivs av Ödeshögs kommun. Utställningen består av information om Vätterns natur och kultur. En film visar bärgningen av ångfartyget Per Brahe i Hästholmen år 1922. Det finns även stora akvarier, där man kan se några av Vätterns fiskarter. Hästholmen

Militärt övningsområde[redigera | redigera wikitext]

Militären har sedan andra världskriget använt Vättern som skjutfält och dumpning av uttjänt krigsmateriel. Dumpningen upphörde på 1970-talet. I Karlsborg finns en militär flygplats, som nu 2014 upprustas för mer än 100 miljoner kronor. Försvarsmakten vill utöka sin närvaro i och kring Vättern. Vid Hammaren ligger skjutmålet för JAS Gripens övningsskjutning. Försvarsmakten har nu tillstånd att öva 20 dagar per år, skjuta 1 000 skott och använda 193 kubikmeter flygbränsle. FM ansöker nu att få utöka till 50 dagar, skjuta 79 000 skott och använda 5 600 m3 flygbränsle per år. FM vill inbjuda andra nationers flyg att utbilda och träna piloter.[4]

Panorama över Visingsö från Brahehus
Panorama över Visingsö från Brahehus


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Vattenståndsmätningar i Vättern, SMHI, Väder och Vatten 1/2001
  2. ^ Naturmorgon i P1 (2012) Vättern: vattentäkt, fiskesjö naturskönhet och skjutfält, Sveriges Radio
  3. ^ http://www3.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/10832C3D-D6C0-4FDB-AA9B-FC6041AEE8FF/178980/Regelblad100701.pdf
  4. ^ Försvarsmaktens ansökan om skjutfältet Hammaren.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Årsskrift. Rapport från Vätternvårdsförbundet, 1102-3791. Jönköping: Förb. 1991-. Libris 1283503 
  • Agrelin, Ove; Westlin Claes (2009). Runt Vättern!. Malmö: GDV förlag. Libris 11446201. ISBN 978-91-633-4113-7 (inb.) 
  • Dahlberg, Folke (1949). Vättern. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9676735 
  • Degerman, Erik; Ekman Tomas (2004). De stora blå-: Vänern-Vättern-Mälaren-Hjälmaren. Örebro: Gullers. Libris 9697509. ISBN 91-88238-43-1 (inb.) 
  • Haugard, Joel (1922). Om Vättern och norra Vättersbygden: natur- och kulturhistorisk beskrivning. Stockholm: Bonnier. Libris 1263447 
  • Magnusson, Tomas; Lindberg Jenny (2009). Hemmablind: en bildberättelse från vätterland. Jönköping: Smålandsbilder. Libris 11765915. ISBN 978-91-978608-0-2 
  • Nilsson, Niklas (2009). Vätternharren. Rapport från Vätternvårdsförbundet, 1102-3791 ; 97. Jönköping: Vätternvårdsförbundet. Libris 11491490 
  • Schröder, Hasse; Svensson Tommy (1997). Livet med Vättern. Uppsala: Schröders ord & bildbyrå. Libris 7794484. ISBN 91-971485-6-3 (inb.) 
  • Johansson Ulf, red (1990). De stora sjöarna. Svenska turistföreningens årsbok, 0283-2976 ; 1991. Stockholm: Svenska turistfören. Libris 1161654. ISBN (inb.) 
  • Thor, Clas; Jonsson Ulla-Britt (2002). Vättern runt. Örebro: Gullers. Libris 8826708. ISBN 91-88238-37-7 (inb.) 
  • Wilander, Anders; Willén Eva (1996). Vättern och dess tillflöden 1971-1994. Rapport från Vätternvårdsförbundet, 1102-3791 ; 40. Jönköping: Vätternvårdsförbundet. Libris 2368494 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]