Vättern

För andra betydelser, se Vättern (olika betydelser)

Vättern

Karta över Vättern. Vattnet väster om Karlsborg är egentligen två andra sjöar: Bottensjön och Viken. Norr om viken syns sjön Unden.
Läge	Götaland och södra Svealand
Yta	1 893 km²
Höjd	88,5 m ö.h.
Medeldjup	40 meter
Maxdjup	120 meter
Volym	77,6 miljarder m³
Flöden
Tillflöden	Forsviksån Tabergsån Huskvarnaån
Utflöden	Motala ström
Övrigt
Öar	Visingsö
Kuststäder	Jönköping, Askersund, Hjo, Karlsborg, Motala, Vadstena, Gränna
Vätterstranden i Jönköping

Gränna, Visingsö och Vättern

Titelbladet till en bok om Vättern av Daniel Tiselius tryckt 1723.

Vättern är en långsmal djup insjö i södra Sverige som delar Götaland i Östergötland och Västergötland. I norr och söder gränsar den även till Närke respektive Småland. Den är, efter Vänern, Sveriges största sjö, både till yta (1893 km²) och volym (77,6 km³) och den är Europas sjätte största insjö.

Geologi

Vätterns geologiska historia börjar med bildandet av superkontinenten Rodinia för cirka 1 000 miljoner år sedan. Alla kontinenter låg då samlade huvudsakligen på södra halvklotet. Baltika (Sverige, Finland, Västra Ryssland) kolliderade med Amazonia (Venezuela) och en hög bergskedja bildades i sydvästra Sverige och södra Norge samt i norra Venezuela. Tabergs basaltvulkan var då aktiv. Skandinavien hängde ihop med Rodinia under 350 miljoner år och under den tiden avsattes Visingsöseriens sedimentära bergarter av vittringsprodukter från bergen. Först bildades en över 1 000 meter tjock serie av kontinentala sandstenar och sedan marina sediment (lerskiffrar och kalkstenar med stromatoliter). Dessa sediment förekommer både i Sverige och i Venezuela. En serie omfattande nedisningar av jorden inträffade när ”Snowball earth”- perioden inleddes. För 650 miljoner år sedan riftade kratonen Baltika loss från Rodinia varvid Vätterns gravsänka bildades. I samband med denna händelse sänktes Visingsöseriens sediment ned cirka 1 200 meter. Dessa ytterligt välbevarade lager skymtar fram här och var och representerar geologi från tiden innan organiserade flercelliga organismer hade uppkommit på jorden.

Efter en landtid i södra Sverige (Vendium) då erosionen bildade de plana ytorna (Västgöta-, Östgöta- och Närkesslätterna) trängde havet in vid början av kambrium för 550 miljoner år sedan, nu med alla djurgrupper närvarande (den s.k. kambriska explosionen) inklusive ryggradsdjurens föregångare. Under 150 miljoner år avsattes sedan de cirka 200 meter tjocka fossilrika kambrosiluriska lagren med bland annat trilobiter. I dag finns dessa lager kvar bland annat utanför Motala. Skandinavien kolliderade sedan på nytt för 350-400 miljoner år sedan. Denna gång med Grönland och resultatet blev den Skandinaviska fjällkedjan (Kaledoniderna). I samband med detta hävdes det övriga Sverige upp över havsytan igen. Under de följande 350 miljoner åren fram till idag låg Baltika hela tiden över havsytenivå, med undantag av södra Sverige som tidvis låg under vatten. Stora floder flöt via Vätternriften, före och under dinosaurietid^{[förtydliga]} till omfattande deltaområden i Skåne och södra Småland. Under de senaste miljoner åren har återkommande istider inneburit att inlandsisar periodvis har täckt norra Europa. När en inlandsis blir flera kilometer tjock trycker den ned jordskorpan och när isen smälter strävar jordskorpan efter att återgå till ursprungsläge. Fenomenet kallas för landhöjning och den har avtagit med tiden. För cirka 10 000 år sedan tog den senaste nedisningen slut. Vätternsänkan blev så småningom en del av Yoldiahavet. För cirka 8 000 år sedan låg sjöns utlopp till Ancylussjön (Östersjön) i trakten av Askersund och inte som idag i Motala ström. Landhöjningen bedöms idag vara cirka 3,5 mm i Motala och i Jönköping cirka 2,6 mm. Det innebär att Vättern kantrar söderut mot Huskvarna och Jönköping med cirka 1 mm per år.

Klimat

Vättern har på grund av sin storlek en klimattyp som påminner om Atlantkusten, med värmande vintertid och avkylande sommartid. Området runt sjön är vintertid känt för att vara snörikt då det bildas mycket nederbörd som kommer in från sjön. Sommartid är det även en något svalare medeltemperatur än omgivningen på grund av vattnet, som har en avkylande effekt. Vättern ligger för övrigt i en situation mellan Sydsvenska höglandet och Östgötaslätten vilket gör att hastiga västliga vindar kan få sjön att blåsa upp till storm och gå från stilla till extrem rörelse med havshöga vågor.

Geografi

Vättern är en långsmal och djup sjö som delar Götaland i Östergötland och Västergötland. I norr och söder gränsar den även till Närke respektive Småland. Med undantag för Visingsö är sjöns södra och centrala delar fria från öar. I norr finns en liten skärgård. Namnet "Vättern" kommer från ordet vatten.

Sjöns största kända djup, söder om Visingsö, är 120 meter och medeldjupet 40 meter. Vättern ligger 88,5 m ö.h. och avrinner till Östersjön genom Motala ström. De största tillflödena är Forsviksån från sjöarna Unden och Viken, Tabergsån och Huskvarnaån. Göta kanal passerar Vättern via Motala och Karlsborg. I slutet av 1930-talet byggdes sjön ut för vattenreglering. Den genomsnittliga tiden en vattendroppe behöver för att lämna Vättern är 62,5 år

Öar

Ö	Storlek (ha)	Kommun
Visingsö	2 504	Jönköping
Öna	347	Askersund
Stora Aspön	285	Askersund
Stora Röknen	234	Askersund
Lilla Aspön	171	Askersund
Lilla Röknen	167	Askersund
Grönön	34	Askersund
Svilen	33	Askersund
Trulsan	20	Askersund

Tätorter vid sjön

• Jönköping, den största staden vid Vättern, ligger vid sjöns sydspets
• Askersund ligger vid norra spetsen

På västra stranden

• Hjo
• Karlsborg

På östra stranden

• Motala
• Vadstena
• Gränna

Biologi

I Vättern finns både fytoplankton och zooplankton, som Copepoda och Cladocera. I den bentiska zonen finns Crustacea, Oligochaeta, Diptera och Bivalvia. Sjön rymmer även flera fiskarter som Salvelinus salvelinus, sik och atlantlax. Vättern är känd för vätter-rödingen, en relikt från istiden, som minskat med 97% sedan 1950-talet.

Vättern och människan

Kommunikationer

Båttrafik

Visingsö har regelbundna bilfärjeförbindelser med Gränna. På sommaren trafikerar ångfartyget S/S Trafik Vättern. Båtar längs Göta kanal korsar Vättern.

Tidigare fanns omfattande båttrafik mellan orterna längs sjön. Känd är ångaren Per Brahe som gick under 1918 med bland annat målaren John Bauer och hans hustru bland offren.

Vägar

Längs östra sidan går motorvägen Vätterleden, ett avsnitt av E4. I anslutning till motorvägen söder om Gränna ligger Gyllene Uttern, ett hotell med restaurang som har utsikt över Vättern. Längs västra sidan går länsväg 195 och riksväg 49.

Sportfiske

I Vättern sportfiskas det abborre, gädda, gös, harr, lake, lax, röding, öring och signalkräfta. Länsstyrelserna har fastställt regler som reglerar sportfisket.

Dricksvatten

Vättern används som dricksvattenreservoar för bland andra Jönköpings kommun, Motala kommun och Vadstena kommun. Skövde kommun, Falköpings kommun och Skara kommun får sitt vatten genom vattenverket Skaraborgsvatten i Borgunda dit vattnet förs genom kulvertar de cirka 30 km från Vättern.

Vätternrundan

Runt Vättern cyklar i mitten av juni varje år cirka 15 000 personer den 300 km långa Vätternrundan med start och mål i Motala.

Vätternrummet

Vätternrummet är en utställning som beskriver Vätterns natur och kultur. Utställningen är inrymd i en ombyggd militärbarack inom golfbanan på det gamla skjutfältet Stora Lund norr om Ödeshög. Utställningen drivs av Länsstyrelsen i Östergötland. Utställningen består av två avdelningar. I det ena avdelningen finns information om Vätterns natur och kultur. I den andra avdelningen finns stora akvarier, där man kan se några av Vätterns fiskarter.

Panorama över Visingsö från Brahehus

Vidare läsning

• Årsskrift. Rapport från Vätternvårdsförbundet, 1102-3791. Jönköping: Förb.. 1991-. Libris 1283503 
• Agrelin, Ove; Westlin Claes (2009). Runt Vättern!. Malmö: GDV förlag. Libris 11446201. ISBN 978-91-633-4113-7 (inb.) 
• Dahlberg, Folke (1949). Vättern. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9676735 
• Degerman, Erik; Ekman Tomas (2004). De stora blå-: Vänern-Vättern-Mälaren-Hjälmaren. Örebro: Gullers. Libris 9697509. ISBN 91-88238-43-1 (inb.) 
• Haugard, Joel (1922). Om Vättern och norra Vättersbygden: natur- och kulturhistorisk beskrivning. Stockholm: Bonnier. Libris 1263447 
• Magnusson, Tomas; Lindberg Jenny (2009). Hemmablind: en bildberättelse från vätterland. Jönköping: Smålandsbilder. Libris 11765915. ISBN 978-91-978608-0-2 
• Nilsson, Niklas (2009). Vätternharren. Rapport från Vätternvårdsförbundet, 1102-3791 ; 97. Jönköping: Vätternvårdsförbundet. Libris 11491490 
• Schröder, Hasse; Svensson Tommy (1997). Livet med Vättern. Uppsala: Schröders ord & bildbyrå. Libris 7794484. ISBN 91-971485-6-3 (inb.) 
• Johansson Ulf, red (1990). De stora sjöarna. Svenska turistföreningens årsbok, 0283-2976 ; 1991. Stockholm: Svenska turistfören.. Libris 1161654. ISBN (inb.) 
• Thor, Clas; Jonsson Ulla-Britt (2002). Vättern runt. Örebro: Gullers. Libris 8826708. ISBN 91-88238-37-7 (inb.) 
• Wilander, Anders; Willén Eva (1996). Vättern och dess tillflöden 1971-1994. Rapport från Vätternvårdsförbundet, 1102-3791 ; 40. Jönköping: Vätternvårdsförbundet. Libris 2368494 

Externa länkar

• Mer fakta om Vättern
• Länsstyrelsens information om Vätternrummet
• Germanskt *watōr ’vatten’, namnet Vättern och fornsvenskt *vætur i Arkiv för nordisk filologi (ANF), 125/2010