Vävstol

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Traditionell vävstol, sedd snett bakifrån
Modern (senare delen 1900-talet) hopfällbar vävstol från Öxabäck för åtta skaft och kontramarsch samt pådragningsknekt.

Vävstolen med trampor konstruerades ursprungligen i Kina före vår tideräkning. De kom till Norden strax före medeltiden.

Svenska typer[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta bevarade svenska trampvävstolen är från någon gång på 1600-talet. Vävskedstillverkningen i Dalarna har anor från 1700-talet vilket innebär att man redan då hade behov av vävskedar. I de tidigare varptyngda lodräta vävstolarna hade man inte vävskedar ännu, utan de kom med golvvävstolarna på 1700-talet till Sverige.

Varpbommen sitter längst bak, och på den rullas varpen upp (ett arbetsmoment kallat bomning), i vilken man sedan skyttlar inslagstråden. Först träs varptråden genom solven som genom förmedling av skaftkäppar är förbundna med tramporna och reglerar vilka varptrådar som höjs och sänks vid vävningen. Sedan träs varptråden genom vävskeden som sitter i slagbommen och knyts fast i en käpp som är förankrad till tygbommen, som sitter närmast vävaren.

Många vävstolar har en bänk för vävaren att sitta på, fast förankrad i vävstolen. I andra fall sitter vävaren på en lös stol eller bänk av vad slag som helst.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Ålderdomliga i Skåne förekommande benämningar är fotspor för tramporna och fotsporträ för den balk längst bak i vävstolen, där tramporna är upphängda. [1]

──────────

  1. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Geebers, Lund 1867 (faksimilutgåva Malmö 1962), sida 161 [1]

Utseende i andra länder[redigera | redigera wikitext]

Internationellt sett ser vävstolar väldigt olika ut.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar för tillverkare[redigera | redigera wikitext]