Vårfrukatedralen i Strasbourg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cathédrale Notre-Dame de Strasbourg
Kyrka
Notre-Damekatedralens västra fasad
Notre-Damekatedralens västra fasad
Land  Frankrike
Ort Strasbourg
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Strasbourg
Invigd 1439

Koordinater: 48°34′54″N 7°45′02″Ö / 48.58167°N 7.75056°Ö / 48.58167; 7.75056 Vårfrukatedralen i Strasbourg (franska: Cathédrale Notre-Dame de Strasbourg, tyska: Liebfrauenmünster zu Straßburg), även kallad Notre-Damekatedralen i Strasbourg, är en romersk-katolsk katedral i Strasbourgs katolska ärkestift. Mellan 1647 och 1874 var katedralen, med sitt höga torn, världens högsta byggnad.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den utgör ett erkänt arkitektoniskt mästerverk vars första sten lades 1015 av biskop Werner I av Habsburg. Den äldsta delen är en romansk byggnad med krypta och ett kort absidartat kor. Skeppet, fullbordat 1275, utmärks av vackra proportioner, för ovanlig bredd och måttlig höjd, varigenom det harmoniskt ansluter sig till de äldre romanska delarna. Katedralens mest berömda parti är dock den av Erwin von Steinbach 1277 påbörjade, av ett 13 meter brett rosettfönster smyckade fasaden som är i gotisk stil, den franska och tyska fasadbildningen har förenats med genialisk frihet och klarhet. Av de två torn, som skulle ha prytt fasaden, kom endast det norra till utförande. Det fullbordades 1439, men i en senare tids former, av Johannes Hültz från Köln och har en höjd av 142 meter. En mängd statyer och glasmålningar och även på senare tid fresker pryder katedralen. Ett 1839-1842 byggt astronomiskt ur innehåller rester av det av Conrad Dasypodius 1571 konstruerade bekanta astronomiska uret. Byggnadens längd är 110 meter dess bredd 41 meter och mittskeppets höjd 30 meter. Goethe (bland annat i Von deutscher Baukunst, på svenska Om tysk byggnadskonst från 1772) och Victor Hugo uttryckte sin beundran för den uppåtsträvande arkitekturen.

Under franska revolutionen skadades katedralens talrika portal- och fasadstatyer. Byggnaden skadades svårt av artillerield i fransk-tyska kriget 1870 och fick restaureras. Under andra världskriget fick katedralen en symbolkaraktär för båda stridande parter. Adolf Hitler, som den 28 juni 1940 besåg den ville göra kyrkan till en nationalhelgedom, medan general Leclerc i Kufra den 1 mars 1941 svor på att "först lägga ned vapnen när våra vackra färger åter vajar på Strasbourgs katedral." Den 11 augusti 1944 skadades byggnaden när den träffades av de engelska och amerikanska flygbombningarna. Slutgiltigt restaurerad efter dessa skador var byggnaden först 1990.

Strasbourg tillhörde 1871-1919 det tyska rikslandet Elsass-Lothringen samt var annekterat av tyskarna tillsammans med Alsace 1940-1944.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]