Vårtbjörk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vårtbjörk
Illustration Betula pendula0.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Bokordningen
Fagales
Familj Björkväxter
Betulaceae
Släkte Björksläktet
Betula
Art Vårtbjörk
B. pendula
Vetenskapligt namn
§ Betula pendula
Auktor Albrecht Wilhelm Roth
Hitta fler artiklar om växter med

Vårtbjörk, (även kallad hängbjörk, masurbjörk eller slöjdbjörk), Betula pendula, är ett av jordens vanligaste lövträd.[källa behövs] Den är så nära besläktad med glasbjörk att Linné ansåg dessa två vara en och samma art, som han gav namnet Betula alba, (alba = vit, med syftning på den vita stammen), ett namn, som numera är förkastat enligt den s k Prioriteringsregeln.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Vårtbjörkar kan växa i hela Sverige. i norra Norrland. I Nordland/Finnmark i norra Norge avlöses den till stor del av glasbjörken . Vårtbjörk förekommer norrut nästan ända till Nordkap.[källa behövs] I området österut mot Kolahalvön finns inte de hängande vårtbjörkarna mera.[förtydliga]

Växtsätt[redigera | redigera wikitext]

Vårtbjörken har ett säreget utseende och kallas ibland för hängbjörk för sina långa grenar med hängande, dinglande kvistar. Vårtbjörken är högre till växten än sin släkting glasbjörken.

Trädet har en öppen och kupolformig eller överhängande krona. Stammen är rak och genomgående nästan ända upp till toppen. Högst upp upplöses kronan hos äldre individer i ett antal konkurrerande huvudgrenar. Stora grenar är som regel uppåtriktade, men de blir med tiden utstående eller överhängande. När trädet slutat att växa på höjden finns inga grenar som strävar uppåt längre.

Barken är i början grå eller brun och täckt av rödorange hartsvårtor (men helt släta skott kan också förekomma). Senare blir barken slät och brun, med vita korkporer. Sedan skiftar färgen till vit, och bark faller bort i tunna flagor.

Bladens knoppar är bruna och äggformade. Bladen är mer eller mindre trekantiga med dubbelt sågade kanter; (inte rundade som hos glasbjörken). Bladens översida är friskt grön och undersidan är lite ljusare.

Vårtbjörkens rotnät ligger ytligt och vittförgrenat i jorden. Genom detta är den en svår konkurrent för andra växter, och till och med gräs har svårt att klara sig under den. Den trivs bäst på torr, sandig jord och behöver skydd mot stark vind. Vårtbjörken kan med fördel planteras i april. Den har svårt att klara beskärning.

Vårtbjörken kan bli 25 meter hög och 6 meter i omkrets. Den kan tillväxa med 50 cm respektive 20 cm per år. Den blir sällan över 100 år.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Stammen

Vårtbjörk och glasbjörk har i huvudsak samma användningsområden. Se Björksläktet.

Blomning[redigera | redigera wikitext]

Vårtbjörken blommar strax efter lövsprickningen, i början av maj. När björkens löv är som musöron är det störst sannolikhet att få se tjäderspel i skogen.

Hanhängena kan ses redan på hösten, medan honhängena visar sig först vid lövsprickningen. De blir senare torra och innehåller då frön som har vingar, som gör att fröet kan segla ett gott stycke från moderträdet. Ett och samma träd kan varje år producera miljontals frön. Dessa kan ligga grobara i hundratals år i marken, vilket är förutsättningen för att den också blir det sly som först invaderar ett hygge efter avverkning eller skogsbrand, när de snabbare gräsväxterna och hallonen bidragit till att täcka marken med ett skyddande jordlager.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Vårtbjörken kan angripas av björkrullviveln. En het sommardag kan en stor björk omsätta (transpirera) uppemot 400–500 liter vatten.[1]

Masur[redigera | redigera wikitext]

Snitt av masur hos vårtbjörk
Huvudartikel: Masur

Vårtbjörk är den björksort som oftast bildar masur, en genetisk defekt som får cellerna och årsringarna att orientera sig helt fel, vilket ger ett virke med flammig, vågig struktur. Den kallas därför ofta också för masurbjörk, även om det epitetet egentligen bara bör användas för björkar som har masurved.

Masurbildning är allra vanligast i den art, som fljdriktigt också kallas masurbjörk (Betula pendula var. carelica), där masurbildningen går i arv till uppemot 60–70 % av alla individer i den följande generationen.[2]

Förutom hos vårtbjörken förekommer masurbildning även i den närbesläktade glasbjörken,[3] men har inte hittats i några andra björktyper. Masur förekommer dock även i en rad andra lövträd, som rönn, al, asp, alm och lönn, samt även i vissa barrträd, mest tall, idegran och amerikansk sekvoja.

Masurbildningen uppstår oftast i knölar på träden, så kallade vrilar eller masurknölar.

I Hedesunda socken i Gästrikland har man skapat Kvillanuddens naturreservat för att skydda ett bestånd av masurbjörk.

Sorter[redigera | redigera wikitext]

Av vårtbjörk finns många sorter. Några exempel på sådana är:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lasse Levemark (1990) Biologiska experiment. Alfabeta bokförlag. ISBN 91 7712 812 5.
  2. ^ Finska skogsforskningsinstiutet 2007-06-10: Curly birch and its management in Finland (på engelska) Länkad 2012-08-03
  3. ^ The Wood Database: Masur Birch Länkad 2012-08-03