Vårtsvin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vårtsvin
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Tarangire Warzenschwein1.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Familj Svindjur
Suidae
Släkte Phacochoerus
Art Vårtsvin
P. africanus
Vetenskapligt namn
§ Phacochoerus africanus
Auktor Gmelin, 1788
Utbredning
Utbredningskartagrön = vanlig utbredningsområde; röd = möjlig utbredningsområde eller uppsökt under vandringar
Utbredningskarta
grön = vanlig utbredningsområde; röd = möjlig utbredningsområde eller uppsökt under vandringar
Hitta fler artiklar om djur med

Vårtsvin (Phacochoerus africanus) är ett klöv- och svindjur med vårtigt huvud och uppåtstående, ibland 60 centimeter långa betar (överkäkens hörntänder).

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

skalle

Kroppslängden uppgår till maximalt 1,5 meter och mankhöjden till cirka 70 centimeter, och djuren väger 50 till 150 kg. Även de undre hörntänderna är förlängda, men inte lika tydlig som de övre hörntänderna. Vårtorna – som bara består av hud – är särskilt stora hos hannar. Vid den korta halsen finns ett slags "dröglapp".

Pälsen är grå och på grund av det varma klimatet i vårtsvinets utbredningsområde mindre tjock än hos vildsvinet. På djurets nacke och rygg finns en lång man och vid svansens ände en större håranhopning. Man och svans riktas uppåt när djuret känner sig hotat.

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Vårtsvinet finns huvudsakligen i östra och södra Afrika, bland annat i Ngorongoro.[2] Utbredningsområdet sträcker sig från Mauretanien och Etiopien söderut till Namibia och Sydafrika. Habitatet utgörs av öppna landskap som savanner och öppna skogar.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

I motsats till de flesta andra svindjur är vårtsvin aktiva på dagen; bara under dagens hetaste timmar vilar de i buskansamlingar eller under träd. De gömmer sig på natten i grottor, tomma termitbon, men främst i bon som tillfälligt lämnats av nattaktiva jordsvin.

De lever i hjordar om vanligtvis tre till tio individer; det förekommer dock uppgifter om enstaka hjordar där uppemot trettio vårtsvin levt samman. På samma vis som hos arten vildsvin utgörs hjordarna oftast av en familjegrupp av honor, ledd av en sugga och hennes avkomma. Galtar tillåts endast undantagsvis i sådana familjegrupper, och hanarna lever därför oftast ensamma eller tillsammans i små grupper. Flera grupper och enskilda exemplar bildar tillsammans en storgrupp. Revir av de enskilda grupperna kan överlappas i en storgrupp, och ibland använder de samma jordhåla.

Vårtsvin har bra förmåga att försvara sig, till och med mot leoparder.

Föda[redigera | redigera wikitext]

video

Dessa djur är allätare men har huvudsakligen vegetabiliska ämnen som föda. De äter till exempel gräs, bär, bark och as eller gräver i marken efter rötter.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Efter dräktigheten – som varar i 150 till 175 dagar – föder honan ett till åtta (vanligen två eller tre) ungdjur. Födelsen sker vanligen under årets torra perioder. Efter cirka 50 kan ungdjuret följa efter modern, och efter ungefär fem månader slutar honan att ge di. Unga hannar lämnar modern efter cirka 15 månader, medan honor stannar längre; honorna kan även stanna i moderns grupp för resten av livet. Ungdjur blir könsmogna efter 18 till 20 månader. I naturen ligger livslängden mellan sju och elva år. Man har kunnat observera att djur i fångenskap blivit upp till 18 år gamla.

Vårtsvin och människor[redigera | redigera wikitext]

Närbild på huvudet.

Vårtsvin jagas för köttets skull, samt för att de ibland ses som skadedjur då de med sitt grävande födosök kan förstöra odlingsmark. Trots detta räknas arten inte som hotad, men den är sällsynt i vissa regioner. En underart, Phacochoerus africanus aeliani, som förekommer i Eritrea och Djibouti listas av IUCN som starkt hotad (endangered).

Tidigare levde släktingen kapvårtsvin, eller emgalo (Phacochoerus aethiopicus aethiopicus) i Kapprovinsen, Sydafrika.[3] Underarten är emellertid utdöd sedan omkring år 1900.[4]

Ett känt vårtsvin i populärkulturen är Pumbaa, ur disneyfilmen Lejonkungen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 4 augusti 2008.
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999. ISBN 0801857899
  • D. E. Wilson & D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, 2005. ISBN 0801882214
  1. ^ Phacochoerus africanus på IUCN:s rödlista, auktor: Leus, K. et. al. (2008), besökt 10 november 2008.
  2. ^ Naturhistoriska riksmuseet, Ekosystem, Ngorongoro – http://www.nrm.se/utstallningarcosmonova/jourhavandeforskare/jourhavandebiolog/ekosystem/ngorongoro.4.18fc9baff6275048180006396.html
  3. ^ Emgalo, Phacochoerus aethiopicus, Nordisk familjebok – http://runeberg.org/nfad/0239.html
  4. ^ IUCN Red List of Threatened Species: Phacochoerus aethiopicus ssp. aethiopicushttp://www.iucnredlist.org/search/details.php/16790/all

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]