Vörtbröd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vörtbröd i en brödkorg.

Vörtbröd är ett matbröd som bakas av råg- och vetemjöl; som degspad används vört. Det äts traditionellt under julen, och är ofta kryddat med kryddnejlika, kanel, ingefära, kardemumma och russin. Brödet som doppas i dopp i grytan brukar ofta vara vörtbröd. Där vörtbrödet har sin äldre tradition uppskattades det för sin sötmas skull och för att det var en välkommen omväxling till det osötade brödet. Man tillsatte vört som man hade tillgång till när man bryggde öl, vanligen inför de stora helgerna. Vörten gav en ny smak och sötma till brödet. Vörtbröd är en relativt ny företeelse i Skåne och de andra södra landskapen i Sverige. Anledningen till att vörtbrödet fått en landsomfattande spridning inför jul och påsk, de stora mathelgerna, är att de stora bagerierna marknadsfört vörtbrödet som ett helgbröd. I de södra landskapen är det vanligare med russin i vörtbrödet än i de traditionella vörtbrödslandskapen.[källa behövs]