VEI-skalan
Från Wikipedia
VEI-skalan (av engelskans Volcanic Explosivity Index, vulkanexplosivitetsindex) är ett index som mäter styrkan hos vulkanutbrott. Skalan går från 0 till 8 där vulkaner som ligger på 7 eller 8 på skalan klassas som supervulkan. Det som mäts är volymen pyroklastiskt material (såsom aska), höjden på askplymen och utbrottets längd.[1] VEI-skalan utarbetades 1982 av Chris Newhall vid United States Geological Survey och Stephen Self vid University of Hawaii i Manoa.
| Nivå | Utkastat material | Rökmolnets radie | Beskrivning | Intervall | Exempel |
|---|---|---|---|---|---|
| 0 | 1 000–10 000 m³ | under 100 m | icke-explosiv | dagligen | Mauna Loa |
| 1 | 10 000–100 000 m³ | 100–1 000 m | mild | dagligen | Stromboli |
| 2 | 100 000–1000 000 m³ | 1–5 km | explosiv | varje vecka | Galeras (1993) |
| 3 | 1–100 milj. m³ | 3–15 km | svår | varje år | Koryaksky |
| 4 | 100–1 000 milj. m³ | 10–25 km | ”cataclysmic” | mer än vart 10:e år | Soufrière Hills (1995) |
| 5 | 1–10 km³ | över 25 km | ”paroxysmal” | mer än var 50:e år | Mount St. Helens (1980) |
| 6 | 10–100 km³ | över 25 km | kolossal | mer än vart 100:e år | Pinatubo (1991) |
| 7 | 100–1 000 km³ | över 25 km | ”super-colossal” | mer än vart 1 000:e år | Tambora (1815) |
| 8 | 1 000–10 000 km³ | över 25 km | ”mega-colossal” | mer än vart 10 000:e år | Toba (73 000 år sedan) |
