VVS

För andra betydelser, se VVS (olika betydelser).

Svetsning av rörfog.

Rörledningar och ventilationskanaler.

Ventilationskanal med tilluftdon.

Centrifugalfläkt.

Tappvattenventil.

VVS är en förkortning som står för värme, ventilation och sanitet. VVS betecknar dels en bransch i byggsektorn, dels de tekniska system i byggnader som planeras, projekteras och utförs av branschen, inklusive de produkter som då används.

VVS omfattar i första hand system i fastigheter för inomhusklimatet och för vattenförsörjning och avlopp samt styr- och övervakningssystem för detta. Till VVS räknas ofta även system för tryckluft, gaser inom sjukhus och industrier, vattensprinkler m.m.

I USA används dels förkortningen HVAC (Heating, Ventilating, Air conditioning), dels plumbing för de två branscher som motsvarar VVS. I Storbritannien används termen "Building Services", som där även omfattar elinstallationer.

En term i Sverige som senare år blivit alltmer populär i branschen är installationsteknik. Ordet avser vanligen både VVS-teknik samt el- och teleteknik.

Historia

Olika, förhållandevis avancerade tekniker för uppvärmning, kylning och ventilering av byggnader, samt för vattenförsörjning och avloppsavledning har funnits i alla tider, men en tydligt avgränsad VVS-bransch uppstod först med industrialismens genombrott under 1800-talet. Beteckningen "VVS" myntades 1930 genom tidskriften VVS, men först under 1950-talet blev det även en beteckning på tekniken och branschen.

Ingenjörsföretagen inom branschen (VVS-konsulter) är av tradition inriktade på hela VVS-området, men entreprenadföretagen (installatörerna) är delade i två delbranscher, ventilationsentreprenörer och rörentreprenörer.

Rörledningsföretag (gas, vatten, avlopp) och värmeledningsföretag (uppvärmning, ventilation) har funnits sedan mitten av 1800-talet, men uppfattades fram till omkring 1914 vara två olika branscher. Därefter förenades dessa två branscher till en gemensam bransch.

Modern ventilationsteknik har funnits länge. Under 1900-talet utförde fläkttillverkare moderna ventilationsanläggningar i industriella anläggningar. Men först under 1950-talet, när ventilationsinstallationerna började bli mer omfattande i kontorsbyggnader och andra lokaler och även bostäder, blev även dessa en marknad för speciella ventilationsentreprenörer.

Arbetarna i rörledningsföretagen kallades tidigast "rörarbetare" eller "rörläggare". I början av 1900-talet lanserades ordet rörmokare. Det var först stockholmsslang, men blev en etablerad yrkesbeteckning omkring 1930. Från 1970-talet förespråkades yrkesbeteckningarna "rörmontör" respektive "ventilationsmontör", numera ofta "VVS-montör".

Historiska personer som verkat i VVS-branschen

• James Watt (1736-1819)
• Thomas Tredgold (1788-1829)
• David Boswell Reid (1805-1863)
• Johan Wilhelm Bergström (1812-1881)
• Johan Erik Cederblom (1834-1913)
• Ernst August Wiman (1838-1905)
• Otto Fahnehjelm (1846-1911)
• Hermann Rietschel (1847-1914)
• Oscar Edvard Westin (1848-1930)
• Wilhelm Dahlgren (1858-1949)
• Klas Sondén (1859-1940)
• Hugo Theorell (1859-1945)
• William Fagerström (1873-1938)
• Willis H. Carrier (1876-1950)
• John Rydberg (1908-1986)

VVS-branschen

VVS-branschen är en stor bransch i byggsektorn. Det finns omkring 1000 VVS-konsultföretag och omkring 2000 VVS- entreprenadföretag.

Svenska organisationer är bland annat branschorganisationerna VVS Företagen, Säker Vatten AB, VVS Fabrikanternas råd, Svenska rörgrossistföreningen VVS och Svensk Ventilation, samt personföreningen Energi- och Miljötekniska Föreningen.

I Sverige finns två stora branschtidskrifter, VVS Forum och Energi & miljö.

Se även

• VVS-teknik
• Installationsteknik
• Värmeteknik
• Ventilation
• Sanitet
• Kylteknik
• Inneklimat
• Arkitektur

Källor

• Varmt och Vädrat. VVS-teknik i äldre byggnader, 2010.
• VVS Företagens Teknikhandbok 2013, 2012.