Vadigo
| Vadigo | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Abborrartade fiskar Perciformes |
| Familj | Taggmakrillfiskar Carangidae |
| Släkte | Campogramma |
| Art | Vadigo C. glaycos |
| Vetenskapligt namn | |
| § Campogramma glaycos | |
| Auktor | Lacepède, 1801[1] |
| Utbredning | |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Vadigo (Campogramma glaycos) är en fisk i familjen taggmakrillfiskar som förekommer i östra Atlantens varmare delar.
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Vadigon har en oval och från sidorna sammantryckt kropp[2] med grågrön rygg, silverfärgad undersida och en följd av flikar i ryggens respektive undersidans färger på sidorna. Stjärtfenan är kraftigt urgröpt. Den har två ryggfenor, av vilka den främre endast består av en serie taggar. Unga fiskar har dessa taggar förenade av en tunn hinna, som senare försvinner.[3] Den blir upp till 60 cm lång, och kan som mest väga 2,8 kg.[4]
Vanor[redigera | redigera wikitext]
Arten är en aktiv, snabbsimmande fisk[2] som lever pelagiskt eller strax ovan bottnen på ett djup mellan 15 och 30 m. Födan består främst av stimfiskar, men även ryggradslösa bottendjur kan ingå i dieten[2]. Äggen är pelagiska.[4]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Vadigon finns i östra Atlanten från Brittiska öarna över Madeira, västra Medelhavet och Kanarieöarna till Senegal.[4]
Kommersiell användning[redigera | redigera wikitext]
Ett visst trålfiske förekommer.[4] Arten är dessutom en populär sportfisk.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Campogramma glaycos (Lacepède, 1801)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=641976. Läst 7 oktober 2010.
- ^ [a b c d] ”Campogramma glaycos (Big-Toothed Pompano)” (på engelska). Zipcode Zoo, BayScience Foundation, Inc. 24 april 2009. http://zipcodezoo.com/Animals/C/Campogramma_glaycos/. Läst 8 oktober 2010.
- ^ Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 430. ISBN 91-1-844202-1
- ^ [a b c d] Luna, Susan M. (20 april 2010). ”Campogramma glaycos (Lacepède, 1801) Vadigo” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=1894. Läst 7 oktober 2010.