Vadmal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vadmal
Nutida vadmalsplagg
Nutida vadmalsplagg
Material Ylle, kardgarn
Bindning Kypert
Efterbehandling Valkning
Olika typer av tyger
Bomullstyger linnetyger sidentyger ylletyger tyger av syntetfibrer


Vadmal (i bestämd form vadmalen eller vadmalet)[1] är ett vävt tyg av ylle behandlat i en vadmalsstamp där tyget valkas ihop av vatten och rörelse. Det ger ett tätt, varmt och vattenavstötande tyg som är slitstarkare än ylletyget är utan behandling. Vadmal, liksom kläde, vävs av kardullgarn. Det kännetecknande för vadmalen är att man inte längre kan urskilja bindning eller enskilda trådar.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

På Island[redigera | redigera wikitext]

Enligt Njals saga som handlar om Island på 900- och 1000-talet, var vadmal det viktigaste isländska betalningsmedlet på den tiden. Vadmalstyget som användes som valuta var två alnar bred väv (ca 1 meter). 6 alnar vadmal = 1 öre. 48 alnar vadmal = 1 mark. 120 alnar vadmal = 1 hundrade.

I Sverige[redigera | redigera wikitext]

Bland de textilfynd som gjorts i Lödöse, med dateringar från 1300-1600-tal, norr om Göteborg, är vadmal sällsynt, vilket också uppmärksammats. Enligt NE omnämns vadmal i skrifter från 1292. Bockstensmannens kläder (tidigt 1300-tal) var av valkat ylletyg. Redan på 1600-talet kompletterade karelska handelsmän vid sina handelsresor till Torneå med vadmal och hampväv i lasten. En vadmalsstamp finns i Dalkarlsberg väster om Nora. Vadmalstyg har likheter med det ylletyg som kallades för kläde men vadmal kunde tillverkas av den svenska ullkvalitet som fanns att tillgå.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Det finns många dialektala varianter, till exempel wanmal, walmal, vallman, valmar. [3] Men dess egentliga betydelse är inte sprungen ur dess tillverkningssätt (valkningen), utan ur orden våd = bredden på ett tygstycke och mål = mått. Orsaken är att tyg användes som betalningsmedel. I stället för med silver betalade man alltså med en viss längd av ett tyg med bestämd bredd. Växelkursen reglerades i landskapslagen.

Enligt östgötalagen var en "mark wadhmala" = 96 alnar lika mycket värt som en vägd mark silver. En mark var 8 öre och ett öre 3 örtugar; det gick alltså 24 örtugar på en mark, varvid östgötalagens aln vadmal var värd en fjärdedels örtug. [3]

En annan uppgift omtalar att på Island värdet på 6 alnar vadmal motsvarade ett öre silver. Den isländska alnen var 56 cm lång och isländskt vadmal var cirka 1 meter bred. Kursen är alltså inte densamma som i Östergötland, men då känner vi inte till något om tygkvalitet samt tygbredd i Östergötland och om silvrets renhet.

Vadmal kan ses som en sammansättning av fornsvenska vaþ = ylletyg och likaledes fornsvenska mal = mått, d.v.s. en viss mängd ylletyg. Besläktat därmed är engelska weeds = dräkt; därav tweed, ett slags tyg som kan användas till kläder (jämför kläde). Dessa ord har ett gemensamt germanskt ursprung, som kan härledas från latin vas = borgen, alltså en utfästelse om pengar eller pengars värde. Därav vadslagning som är ett avtal om pengar. Besläktat därmed är vädja och engelska wed = att gifta sig, varvid man ingår ett avtal. Ett annat besläktat ord är väska, som ytterst är en sammansättning av en våd kläde varav man tillverkar en säck. (Jämför kappsäck av latin cappa = mantel, kåpa; därav engelska cape. [4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SAOL – Svenska Akademiens ordlista → vadmal
  2. ^ Bergdala Spinnhus: Så stampa' vi vadmal
  3. ^ [a b] Gösta Bergman: Ord med historia, Prisma, Stockholm 1974
  4. ^ Elias Wessén: Våra ord, deras uttal och ursprung, Norstedts, Stockholm 1966

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]