Vaksala kyrka

Vaksala kyrka
Kyrka
Vaksala kyrka
Vaksala kyrka
Land Sverige Sverige
Län Uppsala län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Vaksala församling
Plats Vaksala kyrkväg 2, 754 45 Uppsala
 - koordinater 59°52′33.7″N 17°41′11″Ö / 59.876028°N 17.68639°Ö / 59.876028; 17.68639
Material Sten, tegel
Invigd 1100-talet
Geonames 8130634
Bebyggelse‐
registret
21300000003461
Kyrkorum
Kyrkorum
Kyrkorum

Vaksala kyrka är en kyrkobyggnad i Uppsala i Uppsala stift. Kyrkan är församlingskyrka i Vaksala församling. Kyrktornet är 76 meter högt och syns från motorvägenE4 i Uppsala. Strax väster om kyrkan finns en kyrkbod av tegel från slutet av 1400-talet. Nordväst om kyrkan ligger en prästgård från 1700-talet.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan byggdes under sent 1100-tal i romansk stil. Vid mitten av 1200-talet byggdes sakristian. Senare samma århundrade revs koret och ersattes av ett nytt med samma bredd som övriga kyrkan. Omkring år 1300 fick den en höggotisk stil då långhusets väggar byggdes på med två meter till sin nuvarande höjd. Kyrkan målades invändigt. Långhus och kor täcktes då av ett högt tunnvalv av trä vars högsta del låg 3,5 meter ovanför nuvarande tegelvalv. Omkring mitten av 1300-talet eller något senare försågs långhus och kor med fyra ribbvalv av tegel. Omkring år 1400 byggdes vapenhus åt norr och söder som revs åren 1783-1785.

Albertus Pictor eller hans verkstad målade de norra och södra kapellen under andra hälften av 1400-talet. Vid en restaurering 1793-95 kalkades målningarna över. 1929 togs målningarna fram men de var svårt skadade, men konturerna av figurerna och lite av färgerna är synliga idag.

1749 flyttades de båda kyrkklockorna in i tornet från att tidigare ha hängt i en fristående klockstapel.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

  • Altarskåpet, ett av de större i landet, tillverkat i Antwerpen ca 1510 skildrar Jesu lidande och död med korsfästelsen som centralbild.
  • Predikstolen i gustaviansk stil är tillverkad 1795.
  • Brudbänken (biskopsstolen) från 1100-talet är kyrkans äldsta inventarium vilken är placerad mot norra väggen i koret.
  • Kyrkan äger sex äldre ljuskronor av malm. Stora ljuskronan i korsmitten köptes in 1658.
  • Av kyrkans kyrkklockor är stora klockan gjuten år 1534, omgjuten år 1769 och 1844. Den väger omkring 2200 kg. Lilla klockan är gjuten år 1650. Omgjuten år 1896 av K.G Bergholtz klockgjuteri. Den väger omkring 750 kg.

Adelsvapen[redigera | redigera wikitext]

I kyrkorummet hänger 4 st olika adelsvapen.

Adliga ätten Duse (nr 119). Carl von Linnés andra dotter Sara Christina von Linné, född 1751, död 1835-01-17 ingift år 1794 med Hans Henrik Duse ligger begraven på kyrkogården.

Adliga ätten Transehe Von Roseneck (nr 296), utdöd 1710-05-09. I kyrkan ligger Joakim Henrik, död 1688-02-25.

Adliga ätten Rosenstielke (nr 569). utdöd 1661. Carl Rosinger, adlad Rosenstielke, ligger begravd i kyrkan.

Orgel[redigera | redigera wikitext]

Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Borduna 16' (1806) Fugara 8' Subbas 16' I/P
Principal 8' (1806) Gedackt 8' Octava 8' II/P
Vox Candida 8' (1860-talet) Principal 4' Gedackt 8' II/I
Gedackt 8' (1806) Spetsflöjt 4' Quint 5 13'
Octava 4' (1806) Spetsquint 2 23' Octava 4'
Fleut 4' (1806) Waldflöjt 2' Rauschquint II
Quinta 3' Ters 1 35' Basun 16'
Octava 2' (1806) Scharf II Trumpet 8'
Mixtur III 1 13' Vox humana 8' D Trumpet 4'
Trumpet 16' Tremulant
Trumpet 8' Crescendosvällare
Vox Virginea 8' D

Positiv[redigera | redigera wikitext]

1960 byggde I Starup & Sön, Köpenhamn ett mekanisk positiv med slejflåda. Tonomfånget är på 56.

Manual
Gedakt 8'
Rörflöjte 4'
Principal 2'
Scharf I
Crescendosvällare

[3]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Vaksala kyrka, Ola Ehn, Andra omarbetade upplagan, Upplands kyrkor, 1977, Libris 220245 ; 107
  • Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län, sidorna 163 - 164, Karin Blent (redaktör), Länsstyrelsen i Uppsala län 1997, ISBN 91-85618-54-3
  • Våra kyrkor, sidan 24, Klarkullens Förlag AB, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 255. Libris 2413220 
  2. ^ Grönlunds hemsida, läst 2016-10-01
  3. ^ Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]