Valans spådom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Völvan från Völuspá
Färöiskt frimärke föreställande Völvan

Valans spådom, Völuspá, fornnordiska Vǫluspá, "Völvans spådom", är den så kallade Poetiska Eddans första och i de flesta avseenden även förnämsta dikt. Den intar en alldeles särskild ställning bland eddadikterna, i att den, i motsats till alla övriga verken, inte skildrar en episod ur guda- eller människolivet, ej heller - som Havamal - är av sedelärande innehåll. Den utgör istället en världshistoria i kortaste möjliga sammandrag som redogör för världens uppkomst och gudarnas och människornas öden fram till denna världs undergång, Ragnarök, och slutar med en kort, men hänförd skildring av en därpå följande ny och bättre värld. Diktens namn, "spåkvinnans profetia" (eller "Völvans spådom"), beror på att den är lagd i munnen på en kringvandrande spåkvinna, en så kallad völva (kvinnlig schaman), som till hela människosläktet riktar sina ord.

Diktens ålder[redigera | redigera wikitext]

Kvädets ålder är, trots all forskning, ännu tämligen obestämd. Under mitten av 1800-talet ville man tillskriva det en mycket hög ålder (ända till 400-talet eller ännu tidigare), medan det under de efterföljande 50 åren en motsatt ytterlighet i uppfattningen av denna fråga framträtt, i det man påstått att Völuspa varit författad först på 1100-talet. En kompromiss av dessa båda uppfattningar blev att dikten kan vara äldre än 900-talet. Vi känner dock till att en stor del av de dikter som Völuspá verkar kunna kopplas till (så kallade skaldedikter) tillkom mellan 900-1100. Dessa dikter har det gemensamt att de innehåller spår av tradering (muntligt framförande).[1] Exempel på detta är omkväden (i Völuspá upprepas exempelvis versen "Veten I än, eller vad?"), synonymer och kenningar. Völuspá verkar dock inte kunna vara äldre än att skalden hade haft kontakt med kristendomen, vilket diskuteras utförligare nedan. Dock så är det trolig att delar av dikten var spridda redan vid början av 1000-talet vilket Skarpåkerstenen vittnar om. Det är möjligt att dikten ursprungligen tecknades ner baserad på tidigare traditionella dikter och i likhet med många runstenar innehåller en blandning av hedniska och kristna motiv. Forskaren Henry Adam Bellows kommenterar att det inte är rimligt att dikten skrevs efter år 1000, men att den förmodligen komponerades av en hednisk islänning på 900-talet med mycket lösa band till kristendomen. Han menar att härskaren som nämns i vers 65, som ofta tolkas som Jesus, inte alls behöver ha någon sådan koppling och att om så var fallet är kontrasten med det mesta av diktens övriga innehåll så stort att den måste lagts till långt senare vilket stöds av att versen saknas i äldre upplagor av dikten.[2]

Författaren[redigera | redigera wikitext]

Att man under dessa förhållanden inte med visshet kan säga något om författarens person, säger sig själv. Inte ens författarens nationalitet är fastslagen. De flesta anser att kvädet härstammar från Norge, medan andra däremot antar att författaren varit islänning[källa behövs].

Syfte[redigera | redigera wikitext]

Ännu mindre har någon enighet nåtts beträffande den högst viktiga och redan i mer än hundra år omtvistade frågan vad diktens innersta syfte är och vilka dess källor varit. Å ena sidan anser man den vara ett rent och oförfalskat uttryck för en alltigenom hednisk världsåskådning och byggd uteslutande på inhemskt nordiska motiv samt möjligen tillkommen i det speciella syftet att gentemot den utifrån alltmera påträngande kristendomen framställa den gamla hedniska gudaläran i all sin skönhet för att visa, att denna väl kunde mäta sig med främlingens. Å andra sidan anser man Völuspa vara ett uttryck för den sammansmältning av hednisk och kristen världsåskådning, som under hedendomens sista och kristendomens första tid i Norden lätt kunde hos högt begåvade personligheter (särskilt de vittfarna och högt kultiverade nordborna i väster) infinna sig. Huvudstödet för denna mening utgörs av vad dikten har att förtälja om livet efter detta, en framställning, som till den grad erinrar om de motsvarande kristna föreställningarna, att överensstämmelsen tycks svårligen kunna bero på annat än lån (jfr Yggdrasil).

Det har flitigt debaterats i hur hög grad Völuspá har påverkats av kristna föreställningar och framför allt kristen eskatologi. Vers 59-66, som behandlar den nya världen efter Ragnarök, verkar ha påverkats av kristendomen. "Den mäktige [...], den starke, ovanifrån, han som styr över allt." kan i en sådan läsning tolkas som Gud, Balder påminner om Kristus; Vindhem och guldpalatset på Gimle om Himmelriket och det nya Jerusalem i Uppenbarelseboken, där vi också finner en parallell till den nya draken i sista versen (som dock är kronologiskt malplacerad, vilket kan betyda att den är ursprunglig). Samtidigt är skildringen av hur Liv och Livtrasir överlever världsbranden och pånyttbefolkar jorden, snarare i linje med den cykliska tidsuppfattningen hos andra indoeuropeiska mytologier (jfr. åldrarna i grekisk mytologi, och hinduismens cykliska kosmologi) än med den linjära tidsuppfattningen i religioner med semitiskt ursprung som judendom och kristendom. Dessa till synes kristna element kan också ha lagts till i efterhand. [3]

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

Valans spådom har översatts till svenska av:

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter
  1. ^ Nationalencyklopedin, uppslagsord: Völuspá
  2. ^ http://www.sacred-texts.com/neu/poe/poe03.htm
  3. ^ Den poetiska Eddan, övers. Björn Collinder (tryckt 1972) s.296

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]