Valhall (tecknad serie)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Valhall
Valhall
Skapare Peter Madsen, Henning Kure, Per Vadmand, Hans Rancke-Madsen
Originalverk Valhalla (8 september 1979[1]–8 september 2009[2])
Tryckpublikationer
Serier
  • Publicerad av Interpresse (1979–1990[3])
  • Publicerad i Sverige under namnet Vahalla av Semic (1979–1982)
  • Publicerad i Sverige av Carlsen Comics/Bonnier Carlsen (1987–2001)
  • Publicerad av Carlsen Comics (1991–2009)
  • Publicerad i Sverige av Carlsen Comics (1994, 1999) (samlingsalbum)
  • Publicerad i Sverige av Egmont Kärnan (2006–2007)
  • Publicerad i Sverige av Ekholm & Tegebjer (2010)
  • Publicerad i Sverige av Ekholm & Tegebjer (2011–2013) (samlingsalbum)
Film och TV
Filmer Valhall (1986)

Valhall (på danska, och även tidigare på svenska, benämnd Valhalla[a]), är en dansk tecknad serie. Den är tecknad av Peter Madsen, med idé och manus av Henning Kuré, Hans Rancke-Madsen och Per Vadmand (från andra albumet[4]). De olika seriealbumen är mer eller mindre löst baserade på de gamla sagorna ur den nordiska mytologin.

Valhall-berättelserna är humoristiska och kärleksfulla adaptioner av de gamla berättelserna. Fokuset ligger främst på att ge läsarna en lättsam och underhållande men ändå spännande upplevelse, oavsett vilken grad av förkunskaper man har om den nordiska mytologin och vikingatiden. Samtidigt tar man med såpass mycket material ur de gamla sagorna att det lätt går känna igen flera av dessa (eller bitar av dem) i handlingen till de olika seriealbumen.

Hittills har 15 avsnitt utkommit, och Madsen och hans medarbetare har inte sagt sig planera fler. Det sista skildrar Ragnarök. Teckningsstilen har utvecklats mycket sedan det första albumet, från dess grovhuggna seriefigurer och aningen "platta" teckningar till de senare albumens mer konstfulla och livfulla teckningar, psykologiskt och dramatiskt genomarbetade handlingar och mer genomtänkta dialoger.

Det har även kommit ut en animerad film baserad på två av albumen. Filmen har tidigare funnits tillgänglig i svensk utgåva.[5] Den danskutgivna versionen har dock svensk översättning i både tal och textning.

Bakgrund och skapelseprocess[redigera | redigera wikitext]

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Från vänster syns Per Vadmand, Hans Rancke-Madsen, Peter Madsen och Henning Kure (upphovsmännen till Valhall) på seriefestivalen Komiks.dk den 29 april 2006.

Det hela började som en vision av Henning Kure, när han arbetade på förlaget Interpresse på 1970-talet. Kure älskade de nordiska gudasagorna, vilka han ansåg eggade hans fantasi. Han ansåg även att dessa gudasagor innehöll mycket humor och för att kunna tillvarata och förstärka denna sökte Kure efter ett kreativt lag som kunde hjälpa honom;[6] han fann författarna Per Vadmand och Hans Rancke-Madsen samt tecknaren Peter Madsen.

Arbetet med Valhall satte igång ordentligt under 1977. När Kure hade presenterat idén för Rancke-Madsen och Madsen blev de båda intresserade och Kure påbörjade arbetet med att leta igenom material för att kunna skriva ett manus. Han läste alla böcker han kunde komma över om gudasagorna och i varje bok fann han något nytt som inte omnämndes i de övriga. Kure träffade ofta Rancke-Madsen för att diskutera utformningen av själva historien och det fanns särskilt två problem som de var tvungna att diskutera länge: hur stor deras konstnärliga frihet skulle vara samt hur de skulle lägga upp historiernas kronologi.[7]

Persongalleri[redigera | redigera wikitext]

Författarna bestämde sig för att omsorgsfullt utarbeta persongalleriet och som "inkörsport" till Valhall valdes de två människobarnen Tjalve och Röskva, som senare blev Tors tjänare. Tjalve och Röskva utformades på ett sätt som gör dem helt främmande för gudarnas värld och när de anländer till Asgård får de all nödvändig information förklarad för dem och därigenom kunde författarna även ge läsarna denna information.

Flera av rollfigurerna var lätta att skapa, men särskilt två av dem ställde till problem för författarna. Det var Loke, som till en början utformades till att vara en väldigt obehaglig rollfigur men som senare gjordes om till att bli mer slug och charmerande, och Balder, som tycktes sakna en ordentlig personlighet då han bara framträder ordentligt i en av gudasagorna (den om sin egen död). Författarna valde att gör Balder till en arketyp av en hjälte, så ädel och god att han nästan blir outhärdlig.[8] Den rollfigur som fick den största omdaningen är Heimdall, som gjordes till en komisk antihjälte och framställs som mer eller mindre mänsklig.[9]

Loke är Peter Madsens egen favorit bland Valhall-figurerna.[10] Bilden är från Fredrik Sanders svenska utgåva av Den poetiska Eddan från 1893.

Efter att persongalleriet var beslutat var det upp till Madsen att ta fram skisser. Ännu en gång visade sig vissa rollfigurer vara oproblematiska att bestämma sig för (till exempel blev Tor nästan helt rätt från första utkastet) medan andra, såsom Loke, fick byta utseende flera gånger om.[11]

Arbetsfördelning[redigera | redigera wikitext]

Från början var det tänkt att Kure skulle vara redaktör, Rancke-Madsen manusförfattare och Madsen tecknare och kolorist. Detta fungerade inte då Madsen kände att han även ville vara med och bestämma över handlingen rent textmässigt. Även Kure kände att han ville vara med och författa handlingen i berättelserna.

Inför det andra albumet valde de att ta in en fjärde manusförfattare, Per Vadmand, och han skulle egentligen bara medverka på detta enda album. Dock fungerade samarbetet med Vadmand väldigt bra, och han blev snart en av de fasta författarna för Valhall. Kort därefter förstod Madsen att han inte skulle hinna med att sköta färgläggningen på egen hand, utan denna uppgift togs över av Søren Håkansson.[12]

Skapelseprocessen gick till så att man först diskuterade vilken myt som ansågs vara lämplig och hur den skulle utveckla sig. Därefter skrevs en synopsis ned, och denna arbetades sedan om till ett fullständigt manus av Kure. Efter det fyllde Rancke-Madsen och Vadmand på med sina idéer innan den nådde Madsen som då skapade ett bildmanus. Madsen fick även frihet att lägga till eller ta bort avsnitt som han inte tyckte passade och att utveckla stycken så att det blev en bättre handling i albumet.[12]

Albumutgivning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Vargen är lös (1979)[redigera | redigera wikitext]

  • Alternativ titel: Ulven är lös[13]
  • Originaltitel: Ulven er løs[14]
  • Svenskt förlag: Semic

Handlingen baseras dels på berättelsen om när Tjalve och Röskva blev Tors tjänare, dels på berättelsen om fängslandet av Fenrisulven. I gudasagorna är denna berättelse en inledning till när Tjalve, Röskva, Tor och Loke reser till Utgårdaloke och blir lurade grundligt i hans tävlingar; vilket senare skildras i albumet Resan till Utgårdsloke. I gudasagorna är Fenrisulven fastkedjad på Idavallen tills Ragnarök, men författarna valde att låta ulven slita sig för att på så sätt få ett tillfälle att presentera de olika gudarna för läsarna. Gudasagorna framställer Fenrisulven som en kaosartad kraft i gudarnas boning medan den i detta album istället betraktas som annorlunda enligt samhällets norm och därigenom farlig.[11]

Tors hämnd (1980)[redigera | redigera wikitext]

  • Alternativ titel: Tors brudfärd[13]
  • Originaltitel: Thors brudefærd[15]
  • Svenskt förlag: Semic

Albumets berättelse baserar sig på Trymskvädet där Tor får sin hammare stulen av jätten Trym som vill ha Freja som brud i giftermål för att lämna tillbaks den, och Tors resa i kvinnokläder tillsammans med Loke till Utgård för att få hämta tillbaks den.

Odens vad (1982)[redigera | redigera wikitext]

  • Originaltitel: Odins væddemål[16]
  • Svenskt förlag: Semic

I Odens vad får vi en berättelse om hur Oden ingår ett vad med valkyriorna om att skaffa fram tre kämpar, och ger sig ut i Midgård för att finna dessa. Med i historien finns även den korta sekvensen om när Tor argumenterar med färjkarlen (som för läsaren visar sig vara Oden i Sången om Harbard), och vi får stifta bekantskap med bland andra Vile och Ve, Sleipner,Höder och Ragnar Lodbrok. Det dyker också upp tre krigare från serietidningar som senare visar sig vara Balder, Loke och Tor. Samt den krigare, Mördur som liknar en vikingaversion av Conan Barbaren. Detta album anses allmänt vara det bästa i serien.

Historien om Quark (1989)[redigera | redigera wikitext]

  • Svenskt förlag: Carlsen Comics

Historien om Quark är både den första nya historien efter ett antal omtryck, och även det första albumet av två i en fortsättningsserie som baserar sig på att Loke blivit pålurad Quark av Utgårdsloke vid en trolleritävling som han förlorat. såvitt känt inte direkt baserad på någon av de mytologiska berättelserna. Tjalve och Röskva är huvudpersoner i handlingen liksom Odens korpar Hugin och Munin.

Resan till Utgårdsloke (1990)[redigera | redigera wikitext]

  • Alternativ titel: Resan till Utgårdaloke[17]
  • Originaltitel: Rejsen til Udgårdsloke[18]
  • Svenskt förlag: Carlsen Comics

Resan till Utgårdsloke är fortsättningen på Historien om Quark och där den föregående saknade direkta kopplingar till de mytologiska berättelserna tar denna igen det rejält, med både berättelsen om när Tor övernattade i tummen till Skrymers vante, såväl som tävlingarna hos Utgårdsloke, där Loke äter ikapp med elden, Tjalve springer ikapp med hågen och Tor först dricker ur hornet (som visar sig vara havet), misslyckas med att lyfta en katt (Midgårdsormen) och till sist luras att "dansa" med Elle (ålderdomen).

Guldäpplen åt gudarna (1991)[redigera | redigera wikitext]

  • Alternativ titel: De gyllene äpplena[17]
  • Originaltitel: De gyldne æbler[19]
  • Svenskt förlag: Carlsen Comics

Baserad på berättelsen om hur Oden, Tor och Loke är på vandring och när det är dags för middag slaktar sig ett djur de finner, detta visar sig tillhöra jätten Tjatse som lyckas ta Loke tillfånga och utkräva av honom att skaffa fram Iduns äpplen som ger gudarnas evigt liv. Vi får även för första gången träffa på Njord och framför allt Skade i episoden när hon väljer man utifrån hur deras fötter ser ut.

Tor och Midgårdsormen (1992)[redigera | redigera wikitext]

  • Alternativ titel: Ormen i djupet[20]
  • Originaltitel: Ormen i dybet[21]
  • Svenskt förlag: Carlsen Comics

Handlingen utgår från berättelsen i kvädet om Hymer. Tor och Tyr är på besök hos Hymer och slår vad om ett litet fiskafänge där Tor till sist får själva Midgårdsormen på kroken.

Frejas smycke (1992)[redigera | redigera wikitext]

  • Originaltitel: Frejas smykke[22]
  • Svenskt förlag: Carlsen Comics

I Frejas smycke tävlar Heimdall ("den vite asen") med självaste Oden om Frejas gunst, och Loke tillskansar sig Brisingamen genom list och elaka tricks. Vi får även med den korta berättelsen om Od och Frigg är med på slutet av berättelsen.

Tor och tvekampen (1993)[redigera | redigera wikitext]

  • Alternativ titel: Den stora utmaningen[20]
  • Originaltitel: Den store udfordring[23]
  • Svenskt förlag: Carlsen Comics

Handlingen baserar sig på berättelsen om Tors kamp mot Hrungner. Vi får för första gången möta Tors son Magne och se hur Tjalve besegrar Mökkurkalfe.

Gudarnas gåvor (1997)[redigera | redigera wikitext]

  • Originaltitel: Gudernes gaver[24]
  • Svenskt förlag: Bonnier Carlsen

Gudarnas gåvor tar oss tillbaks till en tid när gudarna var yngre, vi får se hur Loke lurar håret av Siv och blir tvungen att skaffa henne någon ersättning för detta. Han beger sig då till dvärgarna för detta och träffar där Ivaldesönerna Brokk och Sindre, mot vilken han satsar sitt huvud i pant på spel. Här ryms även ett stort antal kända föremål som grisen Gyllenborst, spjutet Gungner, ringen Draupner, skeppet Skidbladner, Tors hammare Mjölner med flera.

Skaldemjöden (1998)[redigera | redigera wikitext]

  • Alternativ titel: Mysteriet med skaldemjödet[25]
  • Originaltitel: Mysteriet om digtermjøden[26]
  • Svenskt förlag: Bonnier Carlsen

I Skaldemjöden får vi hela Vanakriget summerat, hur Kvaser skapades, samt vidare i berättelsen hur Oden stal mjödet från Suttung och därmed tillskansade sig skaldekonsten och poesin. Hela berättelsen är dessutom satt i ett slags noir deckar-stil.

Elddopet (2001)[redigera | redigera wikitext]

  • Alternativ titel: Genom eld och vatten[25]
  • Originaltitel: Gennem ild og vand[27]
  • Svenskt förlag: Bonnier Carlsen

Handlingen i Elddopet är tagen från sången om Grimner och handlar om Odens (Grimners) besök hos kung Geirröd. Här möter vi även Vidar för första gången.

Balladen om Balder (2006)[redigera | redigera wikitext]

  • Svenskt förlag: Egmont Kärnan

Balladen om Balder återberättar historien om Balders död och Lokes och Höders inblandning i denna, utifrån de tre sinsemellan mycket olika varianterna av detta i eddadikten "Balders drömmar", Snorres Edda och Saxo Grammaticus Gesta Danorum. Dödsgudinnan Hel dyker för första gången upp.

Muren (2007)[redigera | redigera wikitext]

  • Svenskt förlag: Egmont Kärnan

Tjalve ska avlägga sitt mandomsprov som visar sig att få en jättinna intresserad av Frej.

Völvans syner (2010)[redigera | redigera wikitext]

  • Originaltitel: Vølvens syner[28]
  • Svenskt förlag: Ekholm & Tegebjer

Völvans syner är den sista boken i Peter Madsens serie om Valhall och omfattar Ragnarök. Albumet gick från början under namnet Fimbulvinter och skulle då släppas redan 2008, men detta ändrades senare[29]. Röskva visar sig här vara identisk med völvan/valan i dikten Valans spådom. Fenris återkommer här och har nu utvecklats till den monstervarg den nordiska mytologin brukar beskriva honom som. Surt är albumets antagonist.

Konststil och bildkomposition[redigera | redigera wikitext]

Peter Madsen signerar ett exemplar av Balladen om BalderBokmässan i Göteborg den 28 september 2006.

Seriens tecknare, Peter Madsen, har sagt att han har tecknat i hela sitt liv och att han är fascinerad av tecknade serier därför att man samtidigt kan berätta en historia. Madsen har aldrig fått någon egentlig utbildning för att lära sig teckna serier,[12] men under arbetet med det första albumet av Valhall gick han på Det Kongelige Danske Kunstakademi där han tecknade kroki. Madsen, som fortsatte att teckna kroki även efteråt, anser att det är till stor nytta när han ska teckna de karikerade rollfigurerna i Valhall. Han har även arbetat med flera andra uttrycksformer såsom oljemålningar, litografier, akrylmålningar, akvarellmålningar och tuschteckningar. Madsen anser även att det är viktigt att kunna göra avvägningar och säger att det fanns tillfällen i albumen där han gärna hade gjort storslagna bilder, men att han hindrade sig själv från att "sväva ut". Han förklarar det med orden: "Man kan egentligen vara en ganska dålig tecknare och ändå lyckas göra en serie som överträffar en briljant bildkonstnärs. Jag känner för övrigt inte att det är mindre konst när jag gör serier än när jag gör andra slags bilder."[30]

Publicering och mottagande[redigera | redigera wikitext]

Valhall var en stor kommersiell framgång och var år 1994 Nordens mest exporterade albumserie och hade då utkommit i länderna Danmark, Sverige, Norge, Finland, Färöarna, Island, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Indonesien.[30] Författaren Måns Gahrton kallade Valhall för "en mycket intelligent och välgjord serie, där hjärtat hela tiden är med, och där slarv inte förekommer. Och det roliga är att albumen bara blir bättre och bättre."[31] Journalisten Fredrik Strömberg har jämfört Valhall med både Tintins äventyr och Asterix och sagt att det är en tidlös klassiker[32] och en av de få framgångsrika serierna från Norden som lyckats kombinera äventyr med humor.[33]

Madsen fick 1989 mottaga det danska seriepriset, kallat Ping-prisen, för sitt arbete med Valhall[31] samt att han 2010 vann Adamsonstatyetten även denna gång för sitt arbete med serien.[34][35] Flera av Valhall-albumen har också blivit prisade: Vargen är lös vann Danmarks Skolebibliotekarers børnebogspris 1981,[36] Tor och Midgårdsormen vann Det danske Tegneseriekonvents priser Bedst farvelagte danske tegneserie 1991, Bedst tegnede danske tegneserie 1991 och Bedste danske tegneserie 1991, Frejas smycke vann Norsk tegneserieforums SPROING-pris för bästa utländska album 1992, Skaldemjöden vann pris för bästa nordiska album vid Raptus Internasjonale tegneseriefestival 1999 samt att Muren vann Orla-priset för bästa tecknade seriealbum 2008. 2002 trycktes ett frimärke i Danmark (värt 5,50 kr) med Tor, Loke, Tjalve och Röskva som motiv[34][37] och den 17 november 2008 publicerades ett hyllningsalbum till Valhall kallat Valhallas venner: Hyldest til Peter Madsen og Henning Kure.[38] Albumet är framtaget av Thierry Capezzone med ett förord av Jakob Stegelmann och flera serieskapare och författare medverkar i albumet, däribland Sussi Bech och Rune T. Kidde.[39]

Samlingsalbum[redigera | redigera wikitext]

De stora böckerna[redigera | redigera wikitext]

Datum Albumnamn Antal sidor ISBN Förlag Innehåller albumen
1994 Valhall: Den stora boken[40] 160 91-638-0070-5 Carlsen Comics 1–3:
  • Vargen är lös
  • Tors brudfärd
  • Odens vad
1999 Valhall: Den andra stora boken[41] 144 91-638-1494-3 4–6:
  • Historien om Quark
  • Resan till Utgårdsloke
  • Guldäpplen åt gudarna
Valhall: Den tredje stora boken[42] 143 91-638-1498-6 7–9:
  • Tor och Midgårdsormen
  • Frejas smycke
  • Tor och tvekampen

De samlade sagorna[redigera | redigera wikitext]

Datum Albumnamn Antal sidor ISBN Förlag Innehåller albumen
31 maj 2011 Valhall: Den samlade sagan 1[13][43] 213 91-86048-16-3 Ekholm & Tegebjer 1–3:
  • Ulven är lös
  • Tors brudfärd
  • Odens vad
20 september 2011 Valhall: Den samlade sagan 2[17][44] 193 91-86048-17-1 4–6:
  • Historien om Quark
  • Resan till Utgårdaloke
  • De gyllene äpplena
30 april 2012 Valhall: Den samlade sagan 3[20][45] 189 978-91-86048-23-5 7–9:
  • Ormen i djupet
  • Frejas smycke
  • Den stora utmaningen
20 september 2012 Valhall: Den samlade sagan 4[25][46] 193 91-86048-32-5 10–12:
  • Gudarnas gåvor
  • Mysteriet med skaldemjödet
  • Genom eld och vatten
1 april 2013 Valhall: Den samlade sagan 5[47][48] 213 91-86048-38-4 13–15:
  • Balladen om Balder
  • Muren
  • Völvans syner

Filmatisering[redigera | redigera wikitext]

Filmen Valhall baseras på författarnas manus till det fjärde seriealbumet, Historien om Quark, vilket senare omarbetades grundligt innan det släpptes i serieformat. Arbetet med Valhall började i oktober 1982, ett arbete som tog tre och ett halvt år och kostade 40 miljoner danska kronor.[49] Till sin hjälp hade Madsen Jeff Varab, en tidigare animatör för Walt Disney Animation. I runda siffror var det ungefär hundra personer som arbetade med Valhall under dess produktion. Madsens roll var att utveckla filmens konstnärliga nivå, medan seriealbumens färgläggare – Søren Håkansson – ledde arbetet med bakgrunderna och själv målade en del av scenerierna. Valhall, som är 76 minuter lång, består av omkring 16 000 tagningar/teckningar.[50]

Valhall blev en stor framgång i Danmark (där den lockade över en halv miljon biobesökare[49]), i mindre grad utomlands[30] Den spelades enbart en kortare tid på biografer i Sverige[51] och sålde 175 000 tyska biobiljetter.[49] I den svenska dubbningen görs främst rösterna av Ernst Günther (Tor och Mimer), Ernst-Hugo Järegård (Loke), Kyri Sjöman (Röskva), Peter Zell (Tjalve), Gunnar Öhlund (Oden och Utgårdsloke), Thomas Ungewitter (fadern, Rolf, Hymer och Munin) och Margret Andersson (modern, Siv och Hugin).[52]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Serien hette Valhalla i Sverige mellan åren 1979–1982, det vill säga fram till publiceringen av det tredje seriealbumet, innan den bytte namn till enbart Valhall. Första upplagan av albumet Balladen om Balder (2006) hade titeln Valhalla, men så fort misstaget upptäcktes drog förlaget tillbaka exemplaren.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Madsen et al. 2011, s. 18
  2. ^ Dessa datum gäller för originalutgåvan i Danmark. I Sverige skedde lanseringen mellan 8 september 1979–28 april 2010.
  3. ^ De första sex seriealbumen publicerades av Interpresse. Därefter tog Carlsen Comics över och publicerade de resterande nio seriealbumen.
  4. ^ "Valhalla 2 - Thors brudefærd, 1980". Petermadsen.info. Läst 25 september 2013. (danska)
  5. ^ "Valhall". Discshop.se. Läst 27 september 2013.
  6. ^ Madsen et al. 1994, s. 153
  7. ^ Madsen et al. 1994, s. 154
  8. ^ Madsen et al. 1994, s. 155
  9. ^ Madsen et al. 1994, s. 155-156
  10. ^ Tegebjer, Mikael (2013-09-09): "Unik intervju med Peter Madsen". Ekholmtegebjer.se. Läst 23 september 2013.
  11. ^ [a b] Madsen et al. 1994, s. 156
  12. ^ [a b c] Madsen et al. 1994, s. 157
  13. ^ [a b c] ”Valhall den samlade sagan 1, Ulven är lös ; Tors brudfärd ; Odens vad”. Stockholms stadsbibliotek. https://biblioteket.stockholm.se/titel/52945. Läst 11 april 2013. 
  14. ^ Bøe, Sissel. ”Valhalla 1 - Ulven er løs, 1979” (på danska). Petermadsen.info. Arkiverad från originalet den 6 februari 2012. http://web.archive.org/web/20120206165015/http://www.petermadsen.info/pages/vh/vh1/valhalla1.html. Läst 11 maj 2013. 
  15. ^ Bøe, Sissel. ”Valhalla 2 - Thors brudefærd, 1980” (på danska). Petermadsen.info. Arkiverad från originalet den 19 april 2012. http://web.archive.org/web/20120419224910/http://www.petermadsen.info/pages/vh/vh2/valhalla2.html. Läst 11 maj 2013. 
  16. ^ Bøe, Sissel. ”Valhalla 3 - Odins væddemål, 1982” (på danska). Petermadsen.info. Arkiverad från originalet den 6 februari 2012. http://web.archive.org/web/20120206163217/http://www.petermadsen.info/pages/vh/vh3/valhalla3.html. Läst 11 maj 2013. 
  17. ^ [a b c] ”Valhall den samlade sagan 2, Historien om Quark ; Resan till Utgårdaloke ; De gyllene äpplena”. Stockholms stadsbibliotek. https://biblioteket.stockholm.se/titel/409497. Läst 11 april 2013. 
  18. ^ Bøe, Sissel. ”Valhalla 5 - Rejsen til Udgårdsloke, 1989” (på danska). Petermadsen.info. Arkiverad från originalet den 6 februari 2012. http://web.archive.org/web/20120206172113/http://www.petermadsen.info/pages/vh/vh5/valhalla5.html. Läst 11 maj 2013. 
  19. ^ Bøe, Sissel. ”Valhalla 6 - De gyldne æbler, 1990” (på danska). Petermadsen.info. Arkiverad från originalet den 6 februari 2012. http://web.archive.org/web/20120206160133/http://www.petermadsen.info/pages/vh/vh6/valhalla6.html. Läst 11 maj 2013. 
  20. ^ [a b c] ”Valhall den samlade sagan 3, Ormen i djupet ; Frejas smycke ; Den stora utmaningen / efter historier av Henning Kure”. Stockholms stadsbibliotek. https://biblioteket.stockholm.se/titel/945457. Läst 11 april 2013. 
  21. ^ Bøe, Sissel. ”Valhalla 7 - Ormen i dybet, 1991” (på danska). Petermadsen.info. Arkiverad från originalet den 7 juli 2012. http://web.archive.org/web/20120707063011/http://www.petermadsen.info/pages/vh/vh7/valhalla7.html. Läst 11 maj 2013. 
  22. ^ Bøe, Sissel. ”Valhalla 8 - Frejas smykke, 1992” (på danska). Petermadsen.info. Arkiverad från originalet den 6 februari 2012. http://web.archive.org/web/20120206145149/http://www.petermadsen.info/pages/vh/vh8/valhalla8.html. Läst 11 maj 2013. 
  23. ^ Bøe, Sissel. ”Valhalla 9 - Den store udfordring, 1993” (på danska). Petermadsen.info. Arkiverad från originalet den 6 februari 2012. http://web.archive.org/web/20120206162526/http://www.petermadsen.info/pages/vh/vh9/valhalla9.html. Läst 11 maj 2013. 
  24. ^ Bøe, Sissel. ”Valhalla 10 - Gudernes gaver, 1997” (på danska). Petermadsen.info. Arkiverad från originalet den 6 februari 2012. http://web.archive.org/web/20120206171706/http://www.petermadsen.info/pages/vh/vh10/valhalla10.html. Läst 11 maj 2013. 
  25. ^ [a b c] ”Valhall den samlade sagan 4, Gudarnas gåvor ; Mysteriet med skaldemjödet ; Genom eld och vatten / efter historier av Henning Kure”. Stockholms stadsbibliotek. https://biblioteket.stockholm.se/titel/233622. Läst 11 april 2013. 
  26. ^ Bøe, Sissel. ”Valhalla 11 - Mysteriet om digtermjøden, 1998” (på danska). Petermadsen.info. Arkiverad från originalet den 6 februari 2012. http://web.archive.org/web/20120206171946/http://www.petermadsen.info/pages/vh/vh11/valhalla11.html. Läst 11 maj 2013. 
  27. ^ Bøe, Sissel. ”Valhalla 12 - Gennem ild og vand, 2001” (på danska). Petermadsen.info. Arkiverad från originalet den 6 februari 2012. http://web.archive.org/web/20120206171315/http://www.petermadsen.info/pages/vh/vh12/valhalla12.html. Läst 11 maj 2013. 
  28. ^ Bøe, Sissel. ”Valhalla 15 - Vølvens syner, 2009” (på danska). Petermadsen.info. Arkiverad från originalet den 30 juni 2012. http://web.archive.org/web/20120630002929/http://www.petermadsen.info/pages/vh/vh15/valhalla15.html. Läst 11 maj 2013. 
  29. ^ Wahlgren, Yens (2006). ”Baldersmyten tecknad i nytt ljus”. Mimers källa (Sveriges Asatrosamfund) (14): sid. 21. 
  30. ^ [a b c] Madsen et al. 1994, s. 158
  31. ^ [a b] Madsen et al. 1994, s. 159
  32. ^ Madsen et al. 1999, baksidan
  33. ^ Strömberg, Fredrik (14 april 2011). ”Valhall: Den samlade sagan 1” (på engelska). Fredrikstromberg.com. http://fredrikstromberg.com/?p=728. Läst 13 april 2013. 
  34. ^ [a b] Bøe, Sissel (11 april 2013). ”Priser” (på danska). Petermadsen.info. Arkiverad från originalet den 22 mars 2012. http://web.archive.org/web/20120322185019/http://www.petermadsen.info/pages/biografi/priser.html. Läst 18 april 2013. 
  35. ^ ”Adamson (kronologiskt)”. Hegerfors.se. Arkiverad från originalet den 20 maj 2012. http://web.archive.org/web/20120520062557/http://www.hegerfors.se/adamson_kronologiskt.php. Läst 18 april 2013. 
  36. ^ Jensen, Niels (23 september 2012). ”Børnebogspriser” (på danska). Litteraturpriser.dk. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2012. http://web.archive.org/web/20121005235313/http://www.litteraturpriser.dk/dkchild.htm. Läst 18 april 2013. 
  37. ^ Jensen, Niels (5 augusti 2012). ”Oplysninger om enkelte forfattere” (på danska). Litteraturpriser.dk. Arkiverad från originalet den 9 mars 2012. http://web.archive.org/web/20120309014230/http://www.litteraturpriser.dk/aut/mp.htm. Läst 18 april 2013. 
  38. ^ Capezzone, Thierry (17 november 2008). ”Valhallas venner. hyldest til Peter Madsen og Henning Kure”. Cdon.se. http://cdon.se/b%C3%B6cker/thierry_capezzone/valhallas_venner._hyldest_til_peter_madsen_og_henning_kure-22251206. Läst 22 april 2013. 
  39. ^ Capezzone, Thierry (17 november 2008). ”Valhallas venner. Hyldest til Peter Madsen og Henning Kure” (på danska). Pegasus.dk. http://pegasus.dk/tegneserier/036573. Läst 22 april 2013. 
  40. ^ ”Valhall - den stora boken”. Stockholms stadsbibliotek. https://biblioteket.stockholm.se/titel/353472. Läst 11 april 2013. 
  41. ^ ”Valhall - den andra stora boken”. Stockholms stadsbibliotek. https://biblioteket.stockholm.se/titel/473403. Läst 11 april 2013. 
  42. ^ ”Valhall - den tredje stora boken”. Stockholms stadsbibliotek. https://biblioteket.stockholm.se/titel/478550. Läst 11 april 2013. 
  43. ^ ”Valhall : den samlade sagan 1”. Bokus. http://www.bokus.com/bok/9789186048167/valhall-den-samlade-sagan-1/. Läst 11 april 2013. 
  44. ^ ”Valhall - Den samlade sagan 2”. Bokus. http://www.bokus.com/bok/9789186048174/valhall-den-samlade-sagan-2/. Läst 11 april 2013. 
  45. ^ ”Valhall : den samlade sagan 3”. Bokus. http://www.bokus.com/bok/9789186048235/valhall-den-samlade-sagan-3/. Läst 11 april 2013. 
  46. ^ ”Valhall : den samlade sagan 4”. Bokus. http://www.bokus.com/bok/9789186048327/valhall-den-samlade-sagan-4/. Läst 11 april 2013. 
  47. ^ ”Valhall den samlade sagan 5”. Stockholms stadsbibliotek. https://biblioteket.stockholm.se/titel/228689. Läst 11 april 2013. 
  48. ^ ”Valhall : den samlade sagan 5”. Bokus. http://www.bokus.com/bok/9789186048389/valhall-den-samlade-sagan-5/. Läst 11 april 2013. 
  49. ^ [a b c] "Box office". IMDb Pro. Läst 23 september 2013. (engelska)
  50. ^ Madsen et al. 1994, s. 47
  51. ^ Madsen et al. 1994, s. 48
  52. ^ ”VALHALLA: Credits för svensk version”. Dubbningshemsidan.se. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. http://web.archive.org/web/20100813102124/http://www.dubbningshemsidan.se/credits/valhalla/. Läst 20 maj 2013. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Madsen, Peter; Rancke-Madsen, Hans; Vadmand, Per; Kure, Henning (1999). Valhall: Den andra stora boken. Carlsen Comics. ISBN 9163814943 
  • Madsen, Peter; Rancke-Madsen, Hans; Vadmand, Per; Kure, Henning (2011). Valhall: Den samlade sagan 1. Ekholm & Tegebjer. ISBN 9186048163 
  • Madsen, Peter; Rancke-Madsen, Hans; Vadmand, Per; Kure, Henning (1994). Gahrton, Måns. red. Valhall: Den stora boken. Carlsen Comics. ISBN 9163800705 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]