Valrav

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Beredning av spermaceti. På den övre bilden visas malningen och pressningen av rå spermaceti för att extrahera oljan. På den nedre bilden visas insidan av oljeraffinaderiet där flaskor fylls med oljan.

Valrav eller spermaceti är ett ämne som bildas i spermacetiorganet i kaskelotvalarnas huvuden. Dess konsistens är som vax.

I spermacetiorganet finns en blandning av flera olika ämnen som tillsammans kallas valravsolja. På den tiden när man jagade kaskelotvalar utvanns valraven och användes till exempel som huvudsaklig beståndsdel i vaxljus och i salvor. Valraven extraherades från valravsoljan genom kristallisering vid temperaturen 6 °C, under ökat tryck och i en ammoniaklösning. Valraven renades därefter genom silning och pressning och fick stelna långsamt i ett tennkärl. En enda kaskelot kunde ge 3000–5000 kg renad valrav.

I renat tillstånd bildar valrav vita, bladigt kristalliniska, pärlemorglänsande, genomlysbara, spröda stycken som känns feta och hala, har en mild, fettartad smak och nästan ingen lukt. Smältpunkten ligger vid ungefär 46–50 °C. Valrav kan lösas i varm alkohol, eter, oljor och liknande. Den brinner med en klart lysande låga och lämnar inte någon fettfläck på tyg eller papper. I kemisk mening är valrav inte ett fett utan en blandning av flera likartade fasta estrar, av vilka den i största mängd förekommande är cetin, så kallat valravsfett, som i hög grad liknar den renade valraven, men har något högre smältpunkt (49 °C). Cetin är cetylpalmitat, estern av palmitinsyra och cetylalkohol, med den kemiska formeln C15H31COO–C16H33.

Artikelursprung[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hvalraf, 1904–1926.