van der Nootska palatset

Version från den 7 juli 2016 kl. 23.37 av Slånbär (Diskussion | Bidrag) (Mest språkligt)

van der Nootska palatset, fasad vid Sankt Paulsgatan.

van der Nootska palatset är ett privatpalats beläget på Sankt Paulsgatan 21 på Södermalm i Stockholm.

Historia

Huset är uppfört på fastigheten Paris 16 i holländsk palladianism 1671–1672 och är ritat av arkitekt Mathias Spieler, som var svärson till Jean de la Vallé. Uppdragsgivarna var den holländskfödde och sedermera svenske friherren och översten Thomas van der Noot, adlad i Sverige som von der Noth, och hans hustru friherrinnan Maria von der Noth, född Roquette Hägerstierna, som var född i Stockholm men hade fransk och holländsk härstamning. Byggnationen finansierades av Marias far, den mycket förmögne och framgångsrike handelsmannen från Languedoc i Frankrike Claude Roquette, adlad Hägerstierna i Sverige.

Fasaden har genomgående pilastrar och festonger; mittpartiet är dekorerat med sjöjungfrur i sandsten. Två flyglar inramar en mindre trädgård. Fastigheten är avbildad i Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna.

Uppdragsgivarna flyttade inte in i huset eftersom de blev kallade till diplomatiska uppdrag i Nederländerna. Efter att Thomas von der Noth avlidit 1677 i Stettin förvaltade friherrinnan Maria von der Noth själv fastigheten fram till sin död efter 1732. Därefter ärvdes den av hennes barnbarnsbarn, innan den nederländske ministern Constantin Rumpf förvärvade fastigheten. Byggnaden hade redan från början hyrts ut som bostad åt olika holländska ministrar. 1740 uppfördes ytterligare en byggnad på tomten som användes som kyrka åt den holländska reformerta kyrkan. 1770 gjordes den om till tobaksfabrik. I slutet av 1800-talet var byggnaden i dåligt skick och hotades av rivning.

Huset räddades av Jean Jahnsson, ägare till Hallbergs Guld, som byggde om det till privatbostad. Arkitekter vid om- och tillbyggnaden 1903–1910 var I G Clason och Agi Lindegren. Ägaren tvingades sälja huset efter Kreugerkraschen. Från 1940 användes byggnaden av Sveriges Lottakårer som högkvarter. 1943 renoverades byggnaden av arkitekt Rolf Engströmer.[1] Sedan 1988 används byggnaden primärt för konferenser och som festvåning. Byggnaden ägs av Stockholms Stad.

Bilder

Referenser

Vidare läsning

Externa länkar