Vanda
Koordinater: 60°17′22″N 25°02′07″Ö / 60.28944°N 25.03528°V
- För flygplatsen, se Helsingfors-Vanda flygplats. För sjön Vanda på Antarktis, se Vandasjön.
| Vanda | ||
| Vantaa (finska) | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land | ||
|---|---|---|
| Landskap | Nyland | |
| Administrativt centrum | Dickursby | |
| Area | 240,34 km² ()[1] ”(2012-01-01) | |
| - land | 238,37 km² | |
| Folkmängd | 205 275 (2012-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 839 invånare/km² | |
| Politik | ||
| - Kommundirektör | Juhani Paajanen | |
| - Kommunfullmäktiges ordförande |
Kimmo Kiljunen (SDP) | |
| - Kommunstyrelsens ordförande |
Tapani Mäkinen (Saml) | |
| - Politisk fördelning | (67 mandat) - Saml: 18 - SDP: 18 - Sannf: 11 - Gröna: 9 - VF: 4 - C: 3 - KD: 2 - SFP: 2 (26 november 2012)[3] |
|
| Kommunkod | 092 | |
| Läge - Latitud: - Longitud: |
60°17′22″N, 25°02′07″E |
|
| Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
86,4 % 2,8 % 10,8 % |
|
| Administrativa data -Landskapsförbund
|
Nyland
|
|
| Webbplats: vanda.fi | ||
Vanda (uttalas: [vanːda]) (finska: Vantaa) är en stad i landskapet Nyland i Finland. Staden har fått sitt namn av Vanda å, som flyter söderut genom staden mot Gammelstadsforsen i Helsingfors. Vanda fick stadsrättigheter 1974, efter endast två år som köping. I samband med att orten omvandlades till köping den 1 januari 1972, bytte den också namn från Helsinge kommun (finska: Helsingin maalaiskunta) till Vanda köping (finska: Vantaan kauppala).
Vanda stad är med sina 205 275 invånare (31 december 2012) den fjärde största staden i Finland, och staden ingår i huvudstadsregionen. Stadens totala areal utgör 240,34 km². Vanda stads språkliga status är tvåspråkig med finska som majoritetsspråk och svenska (2,8 %) som minoritetsspråk. Finlandssvenskarna utgör i detta nu betydligt mindre procent av ortens hela befolkning än vad fallet var ännu år 1960. Då hade 11,8 procent av dåvarande Helsinge kommuns befolkning svenska som modersmål.[4] Före 1933 utgjorde finlandssvenskarna flertalet av dåvarande Helsinge kommuns befolkning.[5] Staden har i dag också en hög andel personer med utländsk bakgrund. Här bor över 120 olika nationaliteter, och här talas över 80 olika språk.
I Vanda finns Finlands största internationella flygplats, Helsingfors-Vanda, samt vetenskapscentret Heureka. Vanda stad ger ut tvåspråkiga infobladet, Vantaa – Vanda, som kommer ut fyra gånger per år.
Innehåll |
Historia[redigera]
Vandaregionen har en mycket lång historia. Arkeologerna har hittat tecken på att det funnits mänsklig aktivitet i Vanda för över 5000 år sedan, men en möjlig fast bosättning kan spåras först till 1000-talet e.Kr. På 1100–1200-talen bosatte sig nybyggare från Sverige på Vandas område längs med Kervo å. Kungsvägen från Åbo till Viborg gick genom Vanda och byar uppstod längs med vägens sträckning, till exempel Helsinge kyrkoby. Helsinga, nuvarande Vanda å, nämndes för första gången år 1351, när Sveriges kung Magnus Eriksson gav Padise kloster i Estland rätt till laxfiske i Vanda å. Händelsen återspeglas i stadens vapen. Namnet Helsinge nämns för första gången år 1428. Samma århundrade blev S:t Lars stenkyrka i Helsinge kyrkoby klar, närmare bestämt år 1460. Efter Helsingfors grundande år 1550 flyttades regionens tyngdpunkt längre söderut medan Vanda/Helsinges betydelse gradvis minskade, speciellt efter att Helsingfors flyttades längre ut mot havet år 1640.
Under industrialisieringen på 1800-talet utnyttjade folket i trakten Kervo och Vanda åar, då bland annat Dickursby blev ett industrisamhälle, medan ett bruk fungerade vid Vandaforsen. Än idag säljs målarfärg framgångsrikt under brändet[6] ”Tikkurila” (Dickursby på finska). År 1862 blev Stambanan klar, Finlands första järnväg. Längs med järnvägen uppstod det tätbebyggda samhällen, och Helsinges administration koncentrerades till Malm som numera hör till Helsingfors stad. År 1946 förlorade Helsinge en tredjedel av sin areal och två tredjedelar av sin befolkning till Helsingfors stad i en inkorporering. Bland annat Malm och Sockenbacka blev stadsdelar i Helsingfors. Vanda fick i stället Korso av Tusby år 1954. År 1966 inkorporerades också Nordsjö med Helsingfors. På 1950-talet blev Dickursby kommunens nya centrum och Helsingfors-Vanda flygplats öppnades i Vanda inför de olympiska sommarspelen 1952 i Helsingfors. Flygplatsen har haft en stor inverkan på Vanda, både på stadsstrukturen, som ekonomiskt. På 1960- och 1970-talen byggdes eller förbättrades flera trafikleder i Vanda: Ring III byggdes för att förena Helsingfors olika utfartsvägar, medan man byggde helt nya stadsdelar i västra Vanda nära Vandaforsbanan, som blev klar år 1975. Utöver dessa byggdes det mängder av höghusförorter runt om i Vanda som ett svar på efterfrågan på bostäder i Helsingforsregionen. Vissa delar av Vanda är fortfarande lantbruksdominerade, men dessa områden nöts ideligen av nybyggen. Kommunen ”Helsinge” blev köpingen Vanda år 1972. Vanda beviljades stadsrättigheter år 1974. Antalet invånare ökade från 15 000 (1950) till 176 000 (2000). Såväl numerärt som procentuellt har stadens svenskspråkiga befolkning minskat under samma tidsperiod.
Kommunikationer[redigera]
Vägar[redigera]
3 Tavastehusleden
4 Lahtisleden
7 Borgåleden
45 Tusbyleden
50 Ring III
120 Vichtisvägen
130 Gamla Tavastehusvägen, parallellväg till Riksväg 3
140 Lahtisvägen, parallellväg till Riksväg 4
170 Österleden
Kollektivtrafik[redigera]
.
Flyg
- Vanda har en stor flygplats, stor nog att betjäna hela Helsingforsregionen, Helsingfors-Vanda flygplats.
Tåg
- Stambanan fjärrtrafik och lokaltågslinjerna (pendeltåg) H, I, K, N, R, T, G och Z
- Vandaforsbanan, lokaltågslinjen M
Buss
- Vanda interna busstrafik, tvåsiffriga linjenummer
- Helsingfors regionaltrafik, tresiffriga linjenummer
- Fjärrtrafik
Stadsdelar[redigera]
Myrbacka storområde
Askis | Friherrs | Gruvsta | Linnais | Myrbacka | Mårtensdal | Petikko | Tavastby | Tavastberga | Vandadalen | Varistorna
Kivistö storområde
Biskopsböle | Käinby | Kila | Kivistö | Kvarnbacka | Lappböle | Luhtabacka | Ripuby | Sjöskog | Västra
Aviapolis storområde
Backas | Flygfältet | Rosendal | Skattmans | Vinikby | Övitsböle
Dickursby storområde
Björkhagen | Bäckby | Dickursby | Fastböle | Haxböle | Helsinge kyrkoby | Rödsand | Sandkulla | Simonsböle | Ånäs
Björkby storområde
Asola | Björkby | Gladas | Havukoski | Lövkulla | Räckhals
Korso storområde
Alkärr | Fallbäcken | Jokivarsi | Korso | Matar | Mikkola | Nissbacka | Skogsbrinken | Vierumäki
Håkansböle storområde
Gjutan | Fagersta | Håkansböle | Kungsbacka | Råby | Sottungsby | Västerkulla | Västersundom | Östra Haxböle
Sevärdheter[redigera]
- Vanda stadsmuseum. Museet är inhyst i Dickursby gamla järnvägsstation. Stationshuset av tegel uppfördes 1862.
- Håkansböle gård är en jugendherrgård från 1840-talet som är belägen i stadsdelen Håkansböle.
Vänorter[redigera]
– Sermersooq (f.d. Nuuk), Grönland
– Seyðisfjörður, Island
– Matte Yehuda, Israel
– Jinan, Kina
– Askim – Norge
– Słupsk, Polen
– Huddinge, Sverige
– Distriktet Rastatt, Frankfurt an der Oder, Tyskland
– Lyngby-Tårbæk, Danmark
– Mladá Boleslav, Tjeckien
– Salgótarján, Ungern
– Kinesjma, Ryssland
Se även[redigera]
Källor[redigera]
- Webbkällor
- Vanda stads webbplats (fylld med fakta). (svenska) Läst 26 november 2012.
- Helsingforsregionen i ett nötskal (svenska) Läst 26 november 2012.
- Noter
- ^ ”Finlands areal enligt kommun 1.1.2012”. Lantmäteriverket. 2012-01-01. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat12_sv_nimet.xls. Läst 2012-11-26.
- ^ ”Finlands folkmängd månatligen - per kommun i alfabetisk ordning”. 31.8.2012. http://vrk.fi/default.aspx?docid=6765&site=3&id=0. Läst 26.11.2012.
- ^ Kommunalvalsresultatet, 2012. (svenska) Läst 26 november 2012.
- ^ Statistik hämtad från www.toti.eu.com/nordic.municipalities. (finska) Läst 26 november 2012.
- ^ Uppslagsverket Finland (svenska) Läst 27 november 2012.
- ^ ”bränd” - finlandssvenska för ”varumärke”
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Vanda
|
||||||||
|
|||||||||||||||||||