Vaner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Vaner (fornnordiska. vanir, sing. vanr) är i nordisk mytologi en av de båda huvudsakliga gudasläktena; den andra är asarna. Uppdelningen i asar och vaner har huvudsakligen betydelse för den myt som brukar benämnas vanakriget, vilket enligt Valans Spådom var "den första folkstriden i världen". Kriget slutade med att asar och vaner utbytte gisslan. Vanen Njord blev asarnas gisslan tillsammans med sina barn Frej och Freja. Dessa är de enda vaner som är kända vid namn.[1] Utöver vanakriget verkar skillnaden mellan gudasläkterna sakna betydelse.

Då Njord, Frej och Freja alla kan kopplas till fruktbarhet (havets, jordens respektive den mänskliga) har man velat se vanerna som fruktbarhetsgudar. En tidig tolkning är att kulten av vanerna skulle vara en äldre religion än asakulten, och att vanakriget är en mytologisk tolkning av ett religionsskifte. Detta synsätt har dock blivit mindre vanligt, särskilt sedan den franske religionsforskaren George Dumézil påvisat likheter mellan vanakriget och andra mytologiska konflikter hos olika indoeuropeiska folk. Ett annat argument mot detta finns i sagorna själva: Av Völuspá att döma ges det starka vinkar om att vanerna är de som har övertaget i kriget.

I den poetiska Eddan förekommer uttrycket "asar och alver", och verkar betyda "alla gudarna". Av denna anledning har man kopplat samman alver med vaner, antingen genom tolkningen att "alv" och "van" är synonymer, eller att alver är mindre fruktbarhetsandar och vaner högre gudomar på detta område. Det bör noteras att begreppet vanr endast är känt från det nordgermanska språkområdet, medan ord etymologiskt besläktade med álfr förekommer i flera västgermanska namn och skrifter.

Enligt Heimskringla av Snorre Sturlasson, där gudarna uppträder förmänskligade till forntida hjältar och konungar, levde vanerna ursprungligen i "Vanaheim" norr om Svarta Havet, vid en flod som kallades "Tanakvísl eða Vanakvísl". Tanakvísl kan betyda antingen en biflod till eller mynningen till Tanais (det antika namnet på floden Don). Huruvida Vanaheimr använts före Snorre som namn på vanernas värld eller rike är okänt.

Det har spekulerats i att vanerna praktiserade äktenskap mellan syskon. I Loketrätan sägs det att Freja gick till sängs med sin bror Frej och att Njord ska ha fått sonen Frej med sin syster. Namnet på Njords syster är inte känt i några källor, men man har rekonstruerat namnet Njärd. Vi får sålunda paren Njord-Njärd och Frej-Freja. Möjligen kan Fjorgynn och Fjorgyn vara ytterligare ett sådant par.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Steinsland, Gro (2007). Fornnordisk religion. Stockholm: Natur och kultur. sid. 155. Libris 10120263. ISBN 978-91-27-11429-6