Vanlig fästing

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vanlig fästing
Närbild på huvudet
Närbild på huvudet
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Palpkäkar
Chelicerata
Klass Spindeldjur
Arachnida
Ordning Fästingar
Ixodida
Familj Hårda fästingar
Ixodidae
Släkte Ixodes
Art Vanlig fästing
I. ricinus
Vetenskapligt namn
§ Ixodes ricinus
Auktor Linnaeus, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Vanlig fästing (Ixodes ricinus) är en art inom familjen hårda fästingar som förekommer i stora delar av Europa. Det är en parasit som lever på blod ifrån sin värd, vilken kan drabbas av flera sjukdomar som fästingen bär på. Honor är ofta större än hanar.

Livscykel[redigera | redigera wikitext]

Ixodes ricinus har en livscykel som tar 2-3 år att slutföra (i extrema fall 1 till 6 år) och som involverar tre olika värdar.[1] Vuxna individer suger blod ifrån stora däggdjur som till exempel får, nötkreatur, hundar, hjortar, människor och hästar i 6-13 dagar innan de faller av. En hona som har sugit blod kan lägga flera tusen ägg och dör strax efteråt.[2] Larverna som kläcks ur äggen söker inte aktivt efter en ny värd och parasiterar ofta på organismer inom familjerna Erinaceidae och Sorcidomorpha, men återfinns även på exempelvis gnagare, kaniner, fåglar, kräldjur och fladdermöss.[2] Det dröjer 3-5 dagar innan de lämnar sin värd och ömsar då sitt yttersta lager. Den resulterande nymfen klättrar sedan upp på exempelvis ett grässtrå eller en gren och söker sin nästa värd. Dock måste fästingen återvända till det fuktiga mikroklimatet om den blir dehydrerad.[3] Nymferna livnär sig på små till medelstora djur.[4]

Smittöverföring[redigera | redigera wikitext]

Fästingar bär på ett antal sjukdomar som I. ricinus genom sina bett kan överföra till däggdjur.[2] Hundar kan bli smittade med borrelia, en sjukdom som orsakas av spiroketbakterierna Borrelia burgdorferi, B. afzeli och B. garnii. Nötkreatur kan smittas av babesia (från protozoerna Babesia divergens, B. bovis and B. ovis), borrelia (ifrån Borrelia burgdorferi), stafylokocker (Staphylococcus aureus), anaplasmos (Anaplasma phagocytophila), Q-feber (Coxiella burnetii), Boutonneuse-feber (Rickettsia conorii) samt av bakterien Anaplasma marginale. Hästar kan bli smittade av borrelia, Anaplasma phagocytophila och av virusinfektionen "louping ill". Människor kan smittas av borrelia, louping ill, Q-feber och TBE.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Frank L. Ruedisueli & Brigitte Manship. Ixodes. University of Lincoln. http://webpages.lincoln.ac.uk/fruedisueli/FR-webpages/parasitology/Ticks/TIK/tick-key/ixodes_adult.htm. Läst 2011-09-14. 
  2. ^ [a b c d] Frank L. Ruedisueli & Brigitte Manship. ”Background information: Ixodes ricinus. University of Lincoln. http://webpages.lincoln.ac.uk/fruedisueli/FR-webpages/parasitology/Ticks/TIK/tick-key/background_ixodes.htm. Läst 2011-09-14. 
  3. ^ John L. Capinera (2008). ”Ticks (Acari: Ixodida)”. Encyclopedia of Entomology, Volume 3 (Andra upplagan). Springer. Sid. 3733–3802. ISBN 9781402062421. http://books.google.com/?id=i9ITMiiohVQC&pg=PA3788 
  4. ^ Ixodes ricinus: European Castor Bean Tick, Castor Bean Tick, Sheep Tick” (PDF). Iowa State University. September 2009. http://www.cfsph.iastate.edu/Factsheets/pdfs/ixodes_ricinus.pdf.