Vanlig geting

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vanlig geting
Vanlig geting
Vanlig geting
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Klass Insekter
Insecta
Ordning Steklar
Hymenoptera
Underordning Midjesteklar
Apocrita
Överfamilj Vespoidea
Familj Getingar
Vespidae
Släkte Vespula
Art Vanlig geting
V. vulgaris
Vetenskapligt namn
§ Vespula vulgaris
Auktor L. 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Vanlig geting (Vespula vulgaris) är en gul och svart 11–16 mm (drottning 17–20 mm, drönare 13-17 mm) lång stekel, tillhörande familjen getingar. Den är Sveriges vanligaste geting och tillsammans med tysk geting (V. germanica) är den även Centraleuropas vanligaste. Den har en giftgadd som, till skillnad mot honungsbiet, kan användas upprepade gånger.

Getingboet[redigera | redigera wikitext]

Getingbo med drottning

Boet byggs på våren – försommaren av en drottning i form av sexkantiga celler, där hon sedan lägger ägg. Boet är uppbyggt av en sorts pappersmassa, som skapats av tuggade träfibrer och saliv. Vanligen hänger boet i ett innertak på ett hus, inne i ett gryt eller liknande, från en stjälkliknande struktur. På denna struktur utsöndrar drottningen sedan en kemikalie som håller myror borta.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

De ägg som drottningen lägger blir larver, som efter 10 – 20 dagar bygger en puppa av silkestråd. Efter ytterligare en vecka utvecklas till arbetare, vanligen 3 000 – 4 000 stycken per bo, men i extremfall ända upp till 50 000. Dessa hjälper till att bygga på och underhålla boet och skaffa mat till larver och drottningen. Arbetarna styrs av feromoner från drottningen.

Larverna livnär sig på proteinrik föda, såsom andra insekter. De fullvuxna individerna lever dock på socker, som till exempel från fallfrukt, trädsav eller honung.

Arbetarna kommer från befruktade ägg, men får för lite näring för att utvecklas till drottningar. Framåt hösten tillåts dock några ägg bli drottningar, som tillsammans med drönare (hannar) svärmar och parar sig. Drönarna utvecklas ur obefruktade ägg och saknar gadd. Efter svärmningen dör den ursprungliga drottningen. Arbetarna kastar ut kvarvarande larver och lägger ägg (som är obefruktade) i boet, som i enstaka fall överlever och utvecklas till drönare. De nya drottningarna letar ofta upp en övervintringsplats och producerar dessutom glykol i kroppen, som sänker fryspunkten.

I Australien och på Nya Zeeland kan ett samhälle av vanlig geting överleva flera säsonger, men i vanliga fall är det en ettårscykel, och boet återanvänds inte.

Bivråk är en fiende till den vanliga getingen.

Det finns ett flertal insekter som härmar getingens utseende, så kallat mimikry. Hit hör bland annat blomflugor.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]